Vad är ett missbruk?
Missbruk är ett problem som miljontals människor världen över lider av. Vanligtvis förknippar vi ett missbruk med konsumtion av substanser som alkohol eller droger, men detta kan också visa sig i vardagliga beteenden som spel eller internetanvändning.
Förutom att ha negativa effekter på vardagliga aktiviteter leder det också till problem i familjen och den sociala miljön. Med grunden i detta ska vi i den här artikeln förklara innebörden, bakomliggande orsaker och konsekvenserna som denna sjukdom genererar och ta reda på vad man kan göra åt det.
Hur definieras missbruk?
Missbruk definieras som en kronisk och återkommande sjukdom i hjärnan. Det visar sig genom tvångsmässig sökning och konsumtion av substanser eller upprepat beteende, trots de negativa konsekvenser detta kan generera.
Enligt WHO innebär detta tillstånd en förlust av kontroll över beteendet, som kvarstår även när personen är medveten om skadan det orsakar. Detta gör det till ett allvarligt problem som påverkar hälsa, relationer och den övergripande livskvaliteten.
Det är en komplex störning som inte beror på brist på viljestyrka eller dåliga beslut. I själva verket är det resultatet av djupgående förändringar i hjärnans kemi, särskilt i belöningssystemet.
Vad orsakar ett missbruk?
Ett missbruk uppstår till stor del på grund av förändringar i hjärnans kemi. Vi har alla ett belöningssystem som aktiveras när vi upplever njutning, oavsett om det är från att vi äter, umgås eller gör någon givande aktivitet. Situationen leder till att hjärnan frigör dopamin, en signalsubstans som genererar känslor av välbefinnande.
När en person använder substanser som droger eller ägnar sig åt missbruksframkallande aktiviteter orsakar dessa åtgärder en massiv frisättning av dopamin i hjärnan. Denna överdrivna ökning av hormon genererar en känsla av eufori som är mycket mer intensiv än den som uppstår till följd av vardagliga aktiviteter.
Med tiden anpassar sig hjärnan till dessa höga dopaminnivåer, och blir mindre känslig för dess effekter. Detta leder till att personen behöver konsumera mer av ämnet eller upprepa aktiviteten oftare för att uppnå samma nivå av njutning, vilket skapar en cykel av missbruk och tolerans, och till följd ett beroende.
Läs också: Är du beroende av löpning?
Andra faktorer förknippade med missbruk
Förutom förändringar i hjärnans kemi kan även andra faktorer bidra till utvecklingen och upprätthållandet av ett missbruk. Det är ett komplext tillstånd som är ett resultat av samspelet mellan biologi, psykologi och miljö.
Här kan finnas flera faktorer som samverkar och förstärker varandra, vilket skapar en miljö som främjar utvecklingen av ett missbruk. Dessa kan vara:
Genetiska faktorer
Studier har visat att genetiskt/socialt arv kan ligga bakom cirka 50 % av sannolikheten för missbruk och beroende. Att ha släktingar i första led, såsom föräldrar eller syskon, med en historia av beroende, ökar sannolikheten för att vi ska utveckla patologin.
Psykiska hälsotillstånd
Människor som lider av psykiska störningar som depression, ångest, posttraumatisk stressyndrom (PTSD) eller bipolär sjukdom löper högre risk att utveckla ett missbruk. Förhållandet går åt båda hållen: personer med missbruk är mer benägna att utveckla en psykisk instabilitet, vilket skapar en cykel som är svår att bryta.
Sociala faktorer
Den sociala och kulturella miljö som en person lever i kan också skapa tendenser för missbruk. Grupptryck, social eller kulturell acceptans av användningen av vissa droger och vissa gruppbeteenden kan bidra till att skapa ett missbruksbeteende.
Frekvent exponering för miljöer där missbruk är vanligt kan normalisera detta beteende och öka risken för missbruk.
Ett missbruk kan också vara ett sätt att klara av svåra problem. Arbetslöshet, fattigdom, känslomässig press eller stress kan utlösa denna typ av beteende.
Miljöfaktorer
Negativa upplevelser under barndomen, såsom misshandel, försummelse eller exponering för störande miljöer, kan öka mottagligheten för missbruksbeteende i vuxen ålder. Traumatiska upplevelser (ACE) under barndomen (ACE) leder vanligen till vissa hälsoproblem under hela livet, inklusive missbruk. Dessutom utgör enkel tillgång till beroendeframkallande ämnen, såsom receptbelagda läkemedel, också en betydande risk.
Egenskaper och symtom på ett missbruk
För att identifiera ett missbruk måste man vara uppmärksam på bristen på kontroll över ett beteende eller en praxis. Speciellt när man fortsätter att upprepa detta beteende trots att man är medveten om skadan det orsakar. Missbruk innebär inte bara upprepning av ett beteende, utan ett intensivt tvång och en oförmåga att sluta.
Det tenderar även att snabbt bli okontrollerbart. Sökandet efter njutning eller en “kick” leder till att man upprepar och ökar frekvensen eller intensiteten av beteendet för att nå samma nivå av tillfredsställelse som man upplevde i början.
Oavsett vilket ämne eller beteende som det handlar om, uppvisar missbrukare ett vanligt mönster som de upprepar:
- Tvång. Det finns en oemotståndlig lust att konsumera ämnet eller utföra beteendet, trots de negativa effekter detta kan ha.
- Beroende. Kroppen eller sinnet vänjer sig vid ämnet eller beteendet, vilket genererar symtom på obehag och abstinens när kontakten eller utförandet inte finns där.
- Brist på kontroll. Du kan inte sluta använda substansen eller sluta upp med beteendet, trots att du försöker. Trots försök att kontrollera beteendet går det inte att stoppa.
- Försummelse av ansvar. Missbruk påverkar det ansvar du har personligen, över ditt arbete eller för din närmaste omgivning. Detta orsakar i sin tur en försämring av prestation och relationer på grund av besattheten av substansen eller beteendet.
- Tolerans. Med tiden behöver du konsumera större och större mängder av ämnet eller utföra beteendet med större intensitet för att få samma effekt som tidigare. Toleransen ökar allteftersom kroppen anpassar sig.
När man befinner sig i denna situation och försöker minska eller stoppa beteendet och inte lyckas, leder detta som regel till att man ljuger eller försöker dölja sitt problem för sina nära och kära. Detta kan generera en känsla av hjälplöshet och brist på kontroll, åtföljt av skuldkänslor, depression eller överväldigande på grund av konsekvenserna av missbruket.
Att försöka sluta missbruka kan göra att man upplever abstinenssymtom, både fysiska – såsom skakningar och svettningar – och känslomässiga – såsom ångest och irritabilitet.
Vilka typer av missbruk finns det?
Ett missbruk är inte begränsat till bara användningen av droger; det kan också yttra sig i beteenden eller aktiviteter som ger njutning eller lindring och som med tiden blir skadliga. Vi kan dela in missbruk i två huvudkategorier:
- Substansmissbruk: där vissa droger regelbundet och tvångsmässigt intas, röks eller andas in. Denna typ av missbruk kan variera från mild till svår, med beroende som den allvarligaste formen.
- Beteendemissbruk utan substanser: Dessa missbruk handlar inte om droganvändning, utan snarare till repetitiva beteenden. På samma sätt som droger stimulerar vissa aktiviteter hjärnans belöningssystem, vilket skapar missbruk.
I denna mening erkänner Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) endast officiellt spelstörning som ett diagnostiserbart beteendemissbruk. Men många andra beteenden kan också bli beroendebeteenden, vilket orsakar betydande försämring av personens mentala, fysiska och sociala hälsa.
Läs också: 4 tecken på att du är beroende av shopping
Konsekvenser
Missbruk har en djupgående inverkan på en persons fysiska och psykiska hälsa. De kan utlösa en rad kroniska sjukdomar, såsom kardiovaskulära sjukdomar samt leversjukdomar, neurologiska problem och psykiska störningar.
Dessutom påverkar de personliga relationer och yrkesliv. Familjekonflikter, förlust av vänner och social isolering är vanligt, eftersom personen prioriterar sitt missbruk framför sina relationer.
På arbetsplatsen kan det resultera i dåliga prestationer, uppsägning och ekonomiska problem. Detta förvärrar vanligtvis situationen och vidmakthåller en cykel av personlig och social försämring.
Hur ställs diagnosen missbruk?
Diagnosen missbruk ställs vanligtvis av en specialist i psykiatri, psykologi eller drog- och alkoholrådgivning. Processen börjar vanligtvis med en rad frågor om missbruksmönster och problematiska beteenden, och i vissa fall kan nära familjemedlemmar inblandas för att skapa en mer komplett bild.
Utöver den kliniska utvärderingen kan en fysisk undersökning och laboratorietester utföras. Blod- och urintester hjälper läkaren att utvärdera patientens allmänna hälsa och utesluta underliggande medicinska tillstånd.
Diagnosen baseras på identifiering av vissa beteenden och tecken:
- Förekomst av abstinenssymtom när man försöker sluta.
- Svårigheter att minska eller kontrollera konsumtionen eller aktiviteten.
- Upprätthållet beteende trots negativa konsekvenser.
- Intensiv önskan att konsumera substansen eller utföra missbruksbeteendet.
Psykiatriker kan använda frågeformulär, samtal och standardiserade diagnostiska verktyg för att bedöma om symtomen uppfyller de kriterier som krävs för att missbruk ska kunna bekräftas.
Hantering och behandling av missbruk
När en diagnos väl är ställd involverar behandlingen av ett missbruk ofta en kombination av metoder som är utformade för att hantera både de fysiska och psykologiska aspekterna av missbruket.
Följande är några av dessa metoder:
- Rehabilitering. Genom boende- eller öppenvårdsprogram erbjuds strukturerad rådgivning, utbildning och stöd för att hjälpa personen att hantera sitt missbruk på lång sikt.
- Terapi. Ger nya perspektiv och strategier för hur man kan förändra destruktiva beteenden. Det kan innefatta kognitiv beteendeterapi (KBT), samtalsterapi och gruppterapi.
- Stödgrupper. Vissa grupper erbjuder en miljö av kontinuerligt stöd och möjlighet att dela erfarenheter med andra med liknande problem. Ett par exempel är Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner.
- Sjukhusinläggning. Detta är vanligt när en substans orsakar farliga abstinensbesvär. På sjukhus kan patienten få konstant övervakning och terapi för att säkerställa säker avgiftning.
- Mediciner. Beroende på vad som tillåts i olika länder kan behandlingar med ibogain eller andra mediciner användas för att minska drifter, sug och pågående abstinensbesvär. Dessutom, om patienten har samexisterande psykiska tillstånd, såsom bipolär sjukdom eller depression, kan sjukvården också behandla dessa med lämpliga mediciner.
Kan man förebygga missbruk?
Vissa konkreta åtgärder kan hjälpa dig att undvika missbruk. Följande strategier kan exempelvis vara lämpliga:
- Utbildning och medvetenhet. Att känna till farorna med droganvändning och missbruksbeteenden, de tillhörande riskerna och hur man undviker dem kan hjälpa människor att fatta välgrundade beslut.
- Undvik eller minska användningen av substanser med missbruksframkallande potential. Att hålla sig borta från rekreationsdroger och följa medicinska instruktioner angående användning av receptbelagda mediciner kan förhindra substansmissbruk.
- Tidiga insatser. Att tidigt identifiera och behandla riskfaktorer, såsom psykiska störningar eller missbruksupplevelser, kan bidra till att förebygga utvecklingen av missbruk. Ingripande i rätt tid kan göra stor skillnad i en utsatt persons liv.
- Främja hälsosamma miljöer. Att skapa miljöer som ger socialt stöd och tillgång till fritidss- och hälsoaktiviteter är viktigt. En positiv, vårdande miljö minskar sannolikheten för att människor söker skydd i missbruksframkallande substanser eller beteenden.
- Att stärka personliga färdigheter. Främja motståndskraft, självkänsla och förmågan att hantera stress och negativa känslor är utmärkta verktyg för att minska risken att utveckla missbruk. Dessa färdigheter tillåter människor att möta utmaningar i livet utan att tillgripa missbruksframkallande beteenden.
Det går att övervinna
Om du eller någon du känner kämpar med ett missbruk är det viktigt att snabbt ta kontakt med en yrkeskunnig inom ämnet. Missbruk är en behandlingsbar sjukdom och det går att övervinna. Även om vägen kan vara svår och lång, så med rätt behandling och stöd från vänner och familj är det möjligt att ta sig ur ett missbruk och uppbygga upp ett rikt och hälsosamt liv igen.
Bli inte avskräckt om du upplever motgångar. Du är inte ensam i denna process och varje steg framåt tar dig närmare en bättre livskvalitet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gorwood, P., Le Strat, Y., & Ramoz, N. (2017). Genetics of addictive behavior: the example of nicotine dependence. Dialogues in clinical neuroscience, 19(3), 237-245. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.31887/DCNS.2017.19.3/pgorwood
- Grant, J. E., & Chamberlain, S. R. (2016). Expanding the definition of addiction: DSM-5 vs. ICD-11. CNS spectrums, 21(4), 300-303. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27151528/
- LeTendre, M. L., & Reed, M. B. (2017). The effect of adverse childhood experience on clinical diagnosis of a substance use disorder: Results of a nationally representative study. Substance use & misuse, 52(6), 689-697. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10826084.2016.1253746
- MacNicol, B. (2017). The biology of addiction. Canadian Journal of Anesthesia/Journal canadien d’anesthésie, 64(2), 141-148. https://link.springer.com/article/10.1007/s12630-016-0771-2
- Marel, C., Sunderland, M., Mills, K. L., Slade, T., Teesson, M., & Chapman, C. (2019). Conditional probabilities of substance use disorders and associated risk factors: Progression from first use to use disorder on alcohol, cannabis, stimulants, sedatives and opioids. Drug and alcohol dependence, 194, 136-142. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0376871618305313
- Organización Mundial de la Salud (OMS). (2019). Addiction. https://applications.emro.who.int/docs/EMRPUB_leaflet_2019_mnh_213_en.pdf
- Organización Mundial de la Salud (OMS). (s.f.). Addictive behaviour. Consultado el 16 de agosto de 2024. https://www.who.int/health-topics/addictive-behaviour#tab=tab_1
- Yau, Y. H., & Potenza, M. N. (2015). Gambling disorder and other behavioral addictions: recognition and treatment. Harvard review of psychiatry, 23(2), 134-146. https://journals.lww.com/hrpjournal/fulltext/2015/03000/Gambling_Disorder_and_Other_Behavioral_Addictions_.8.aspx
- Zou, Z., Wang, H., d’Oleire Uquillas, F., Wang, X., Ding, J., & Chen, H. (2017). Definition of substance and non-substance addiction. Substance and non-substance addiction, 21-41. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-981-10-5562-1_2