Tystnadens konst: Hur vet man när man ska vara tyst?

Samhälle och populärkultur tenderar att se mer positivt på människor som pratar än på de som inte gör det. Känner du igen dig? Pratar du mycket och har svår att vara tyst? Tendensen är att vi associerar denna pratsamhet med självförtroende, extraversion och lätthet att uttrycka sig. Problemet är att vi ibland uttalar så många ord och uttrycker så många tankar att det kan försvåra snarare än underlätta kommunikationen.

För effektiv kommunikation är det lika viktigt för talaren att uttrycka sig tydligt och exakt som det är för lyssnaren att aktivt lyssna. Och en grundläggande del av detta sistnämnda är att lära sig att vara tyst och vara uppmärksam på vår samtalspartner.

Vi tror ofta att vi måste vara den som aktivt pratar i en konversation för att på så sätt bli uppmärksammade. Sanningen är dock att det också kan vara mycket fördelaktigt att vara tyst. Tillämpar du detta korrekt kan du förbättra din kommunikation med andra, undvika konflikter – och även minska stress om du lyckas skapa tystnad i ditt sinne.

Varför är det bättre att vara tyst än att prata impulsivt?

Att prata impulsivt kan ge oss fler problem än fördelar. I det ögonblicket sänder vi ut ord och idéer med ytterst liten reflektion, och ofta under påverkan av starka känslor eller instinkter. Detta kan leda till missförstånd, argument och framtida samvetskval.

Låt oss till exempel säga att du bråkar med din partner. I stundens hetta uttrycker du dig impulsivt och säger någonting som du egentligen inte menar. Detta kommer att påverka ditt förhållande negativt, eftersom dessa sårande ord skapa känslomässiga ärr för din partner, vilka inte alltid går att lösa genom att bara säga förlåt. Dessutom kan det öka misstroendet mellan er, och skapa känslor av skuld och ånger hos dig.

Att vara tyst, i situationer som den ovan, är ett bättre alternativ. Inte bara för att du undviker dessa negativa känslor, utan för att det också hjälper dig att organisera dina tankar och känslor till förmån för konfliktlösning.

Tystnad, aktivt lyssnande och emotionell intelligens

Att lära sig att vara tyst är ett grundläggande krav för aktivt lyssnande: om du pratar utan avbrott är det omöjligt att verkligen lyssna på den andra personen. Enligt en studie publicerad i tidskriften Global Nursing är tystnad i aktivt lyssnande mer än bara att vara tyst; det innebär att ha en öppet kroppsspråk och en blick som indikerar för samtalspartnern att vi är uppmärksamma och att vi tycker att det de säger är intressant.

Detta gör oss till trevliga samtalspartner och förbättrar kvaliteten på kommunikationen. På samma sätt förbättrar tystnad också din förmåga att observera och förstå vad som händer omkring dig, samt att reflektera och bearbeta informationen du får. Sedan, när det är din tur att tala, kommer du att kunna uttrycka dina idéer tydligare.

Dessutom, att lära sig att vara tyst spelar också en viktig roll gällande emotionell intelligens. Genom tystnad kan vi upptäcka vår egen storhet och reflektera över våra handlingar och omvärldens agerande. Det vill säga, det är ett verktyg för att arbeta med självkännedom och känslomässig reglering, vilket kan förbättra vår interaktion med andra och ge oss större välbefinnande.

Experter menar också att vi genom tystnad kan utveckla empati. Med detta lär vi oss att ta hänsyn till andras känslor, vilket både är ett sätt att förebygga konflikter och att visa närhet. Det är också ett verktyg med vilket vi kan uppfatta hur andra antingen avvisar eller accepterar det vi säger.

Du kanske också vill läsa: 4 tips för att tala med både ärlighet och empati

Hur slutar man prata för mycket?

Vi vet att det kan vara en svår uppgift att kontrollera impulsen att prata för mycket. Men vill du odla tystnaden och dess fördelar finns det flera punkter du kan arbeta med. Naturligtvis bör du komma ihåg att detta är en process som kräver engagemang från din sida. Detta är inte något som bara händer på ett ögonblick.

1. Träna på självkännedom

För att lära dig att vara tyst måste du veta varför du har detta behov av att prata för mycket. Är det på grund av nerver, att verka intressant eller någon annan anledning? Du kan hitta svaret på denna fråga genom att vara uppmärksam på dina tankar och känslor. En dagbok är ett utmärkt verktyg för att förstå dina känslor och de situationer där du känner ett behov av att prata impulsivt. På så sätt arbetar du med roten till problemet.

2. Uppnå inre tystnad

Inre tystnad är ett mentalt tillstånd av stillhet och lugn, där det inte finns något oväsen eller rusande tankar; det är ibland detta som gör att vi pratar för mycket. Studier visar faktiskt att inre tystnad gynnar sociala interaktioner; det gör att vi känner oss lugnare och bättre kan uttrycka våra idéer. För att uppnå detta kan du utöva meditation eller mindfulness.

3. Lär dig känna igen när det är bäst att vara tyst

Att läsa av omgivningen är av yttersta vikt för att veta när man ska prata och när man inte ska göra det. Till exempel, om du sitter i ett klassrum eller på en föreläsning (och du är inte talare) är detta ett tillfälle att vara tyst och lyssna aktivt. Det är också bäst att hålla sig utanför konversationen om ett samtal övergår till skvaller.

Ett annat exempel på en situation där det är lämpligt att vara tyst är om du inte är bekant med ämnet andra diskuterar. Eller när du inte har något relevant att bidra med till samtalet eftersom din samtalspartner redan har förklarat det i detalj, och det inte ger något att du upprepar det.

Vi nämnde tidigare att tystnad hjälper dig att utveckla förmågan att observera din omgivning, och detta i sin tur hjälper dig att avgöra när du ska prata lite mindre. Och genom dina samtalspartners kroppsspråk och uttryck kommer du att kunna se om de är uttråkade eller rastlösa. Ett exempel är när personen du pratar med hela tiden tittar på klockan eller bara nickar. Du kan ta detta som ett tecken på oengagemang, och att det är dags att sluta prata.

Du kanske också vill läsa: 7 tips på kroppsspråk som ökar ditt självförtroende

4. Att vara tyst och utveckla aktivt lyssnande

Genom att aktivt lyssna pratar du samtidigt mindre, eftersom detta kräver uppmärksamhet. Dessutom bidrar du till att skapa en mer balanserad och meningsfull kommunikationsmiljö. Som vi nämnde ovan innebär det en öppen kroppshållning och att hålla ögonkontakt med den andra personen för att skapa empati och tillit med denna.

Detta gör att vår samtalspartner uppfattar vårt intresse och att hon eller han inte känner sig dömd, vilket gör att kommunikationen börjar flöda. Det är också viktigt att du inte avbryter din samtalspartner utan låter henne eller honom utveckla sin idé. Först därefter är det din tur att bli mer aktiv i konversationen. Om du har några funderingar om vad din samtalspartner berättat för dig kan du ställa frågor, men använd en empatisk ton, inte en av dömande eller skepsis.

5. Var tyst och räkna till tio i huvudet

Ett enkelt knep som kan hjälpa till att kontrollera lusten att prata överdrivet eller avbryta någon är att räkna till tio i huvudet. Detta knep gör dig mindre benägen att ingripa för tidigt, och ger dig en chans att reflektera över om det du ska säga faktiskt är relevant och viktigt för samtalet.

6. Ta pauser

Pauser är ett annat sätt att undvika att prata för mycket. Innan du hoppar in i en konversation, ta några sekunder att bearbeta vad den andra personen har sagt. Dessa pauser kan hjälpa dig att organisera dina tankar och kontrollera dina känslor. På så sätt kan du undvika att prata för mycket och säga något impulsivt som du kan ångra senare.

7. Ta en paus från sociala medier

Om du är en pratglad person och tillbringar mycket tid på sociala medier är chansen stor att de influerar dig. Experter på ämnet menar att sociala medier programmerar oss att vara upprörda, och detta är något som kan leda dig till att prata för mycket. Så att ta en paus från dem kan hjälpa dig att prata mindre.

8. Lär dig vara tyst och utveckla tålamod

Tålamod är en dygd som spelar en viktig roll. Å ena sidan hjälper det dig att motstå lusten att avbryta den andra personen under samtal, vilket förbättrar ditt aktiva lyssnande. Det är också användbart för att “bromsa” och få lugn och kontroll. I praktiken skapar detta interventioner vilka föds ur reflektion och större klarhet.

För att utveckla tålamod kan du göra andningsövningar och avsätta några minuter om dagen för att meditera. Dessa enkla handlingar hjälper dig att upptäcka otåliga eller impulsiva tankar och uppnå lugn och balans.

Lär dig att vara tyst och förbättra din kommunikation

En berömd fras säger att “tala är silver och tiga är guld”, och det är helt rätt. Att vara tyst i vissa situationer kan förhindra problem och missförstånd. Dessutom gör det våra bidrag meningsfulla för samtalet och underlättar för oss att bättre förmedla våra idéer.

Kom nu ihåg att det är en konst att lära sig att vara tyst, och som sådan kräver det tid och tålamod. Vårt avslutande råd är att prova tipsen vi har gett dig och att inte bli nedstämd om du inte lyckas med en gång. Fortsätt bara att öva, så kommer du att se att du med tiden bättre kan kontrollera dig i samtal och uppnå ett känslomässigt välbefinnande.