10 typer av hallucinationer, deras egenskaper och möjliga orsaker
När folk pratar om hallucinationer är det vanligt att de har obehag i rösten. Många människor oroar sig när de hör den här termen eftersom vi ofta associerar den med galenskap. Innan vi börjar är det viktigt att klargöra att det finns olika typer av hallucinationer. Men vid samtliga av dem upplever de drabbade någonting som är skilt från verkligheten.
Generellt sett kan vi definiera hallucinationer som sinnliga upplevelser på icke-existerande stimuli från omgivningen. Detta är till exempel fallet vid hörselhallucinationer, där människor hör röster eller ljud som ingen person, inget djur och inget föremål har skapat. Anledningen till att detta uppstår är en förändring på en neurologisk nivå.
Det kan finnas olika orsaker till att en sådan förändring utvecklas, och det finns ett obegränsat antal olika typer av hallucinationer eftersom de alla förefaller unika till viss del. I den här artikeln granskar vi 10 av de vanligaste typerna och tar en titt på var de kom ifrån.
Orsaker till hallucinationer
När det gäller de olika orsakerna som kan orsaka hallucinationer har vi två huvudkategorier: organiska (av någon form av neurologisk störning) och de som induceras av konsumtionen av någon substans.
Orsakad av psykisk ohälsa
Det finns flera neurologiska störningar som kan orsaka olika typer av hallucinationer. Nedan granskar vi en lista med de vanligaste egenskaperna, allt enligt DSM-V.
- Schizofreni: Denna psykologiska störning är den som är närmast förknippad med hallucinationer. I detta fall behöver personen psykiatrisk behandling, vilket inkluderar medicinering.
- Demens: Den kognitiva försämringen under demens kan leda till visuella och auditiva typer av hallucinationer.
- Alzheimers sjukdom: Vid denna sjukdom kan minnesförlust orsaka informationsluckor som sedan ersätts med falska minnen. Dessutom kan patienten i slutändan tro att denna lever under en annan tidsperiod av sitt liv.
Andra psykiska sjukdomar kan också orsaka hallucinationer, så som Wernicke-Korsakoffs syndrom, Parkinsons sjukdom, bipolär sjukdom, temporallobsepilepsi och även hjärntumörer.
Genom konsumtionen av substanser
När det gäller hallucinationer framkallade av substanser kan konsumtionen av vissa läkemedel och även rekreativa droger orsaka problemet. Några av de ämnen som framkallar hallucinationer är följande:
- Alkoholhaltiga drycker: Att konsumera alkohol förändrar det centrala nervsystemet, vilket kan orsaka syn- och hörselhallucinationer. Alkoholkonsumtionen måste vara omfattande för att hallucinationer ska förekomma vid överkonsumtion alternativt abstinens.
- Cannabis: Marijuanakonsumenter upplever också förändringar i sina centrala nervsystem. Den kognitiva försämringen som kontinuerlig konsumtion av detta läkemedel orsakar kan även utvecklas till neurologiska störningar.
- Amfetamin och andra centralstimulerande preparat: Den här typen av droger kan orsaka maniska reaktioner och episoder av psykos. Av den anledningen är det viktigt att en läkare kan ordinera rätt dos av substanser godkända för medicinskt bruk.
Andra droger som LSD kan också orsaka syn- och hörselhallucinationer. Faktum är att vissa till och med drabbas av utomkroppsliga upplevelser.
Typer av hallucinationer
Låt oss nu ta en titt på en lista över de 10 vanligaste typerna av hallucinationer. Därifrån kan vi identifiera vilka som är de viktigaste egenskaperna.
Så för att göra detta kommer vi också att ta en titt på hallucinationerna vi har nämnt ovan.
1. Synhallucinationer
Denna typ av hallucinationer är de mest kända och vanligaste; det handlar om att se saker som inte egentligen finns där.
Detta är fallet med schizofreni. Personen kan till och med etablera ett intimt band med sina hallucinationer. Det kan också hända att personen ser sig själv utifrån; dessa utomkroppsliga upplevelser är kända som autoskopi.
2. Hörselhallucinationer
Dessa är också välkända och är i likhet med visuella hallucinationer. Men ibland uppstår de på egen hand.
Till exempel kan den drabbade höra röster som om en yttre, eller inre, andra person pratade. I dessa fall delar rösten, eller rösterna, vanligen med sig av sina åsikter eller ger instruktioner till den som hör dem.
3. Smakhallucinationer
Smakhallucinationer är några av de minst omtalade. Anledningen till detta är att, i jämförelse med de visuella och auditiva typerna, de inte är så vanliga. Framför allt uppstår detta fenomen under depressiva tillstånd.
4. Lukthallucinationer
I likhet med den tidigare typen är denna typ av hallucination ovanlig. Lukthallucinationer gör att personen upplever närvaron av lukter som inte finns i miljön.
Dessa uppträder vanligtvis efter drogkonsumtion eller som ett resultat av stark migrän.
5. Somatiska hallucinationer
Under dessa typer av hallucinationer har de drabbade vanligtvis orealistiska uppfattningar om sina egna organ. Till exempel kan de känna att deras lungor eller hjärtan är gjorda av ett metalliskt material, medan andra kan känna att de saknar delar av sin kropp.
6. Taktila hallucinationer
Detta är när någon har känslan av att något kallt eller varmt är i kontakt med huden, men i verkligheten finns det ingenting där.
Vid dessa fall finns det två typer: termiska (känslan av kallt eller varmt) och hydriska (känslan av fuktighet). Det finns också sådana där de upplever nålstick eller domningar, kända som parestesi.
7. Kinestetiska hallucinationer
Dessa består av att personen upplever förnimmelser med avseende på sin kropps rörelse. I dessa fall tenderar de att uppleva den realistiska känslan av att någon del av kroppen rör sig när den inte gör det.
8. Pseudo-hallucinationer
När vi talar om pseudo-hallucinationer syftar vi på de där vi upplever en förvrängning av verkligheten. Med detta menar vi när en person är medveten om att det de ser, hör eller känner inte är verkligt.
9. Hypnagoga hallucinationer
I det här fallet har personen inte nödvändigtvis någon form av störning och är inte heller nödvändigtvis påverkad av något ämne. Hypnagoga hallucinationer inträffar under processen att somna eller vakna.
När en person går från medvetande till sömn, eller vice versa, kan man uppleva visuella, hörsel- eller taktila hallucinationer.
10. Funktionella hallucinationer
Dessa händer när en upplevd stimulans från någon av de sensoriska kanalerna orsakar ett annat svar än vad den borde. Till exempel kan en person höra trafikljud (en verklig stimulans) men samtidigt höra det som röster som talar till dem (en hallucination).
Är det farligt att ha dessa typer av hallucinationer?
Många människor är av åsikten att hallucinationer är farliga, men samtidigt finns det något mystiskt och nästan lockande med dem. I verkligheten är de dock mycket vanligare än du kanske har insett.
Faktum är att vi alla någon gång kommer att uppleva en hallucination av något slag. Till exempel, när vi håller på att somna kan vi uppleva hypnagoga hallucinationer, utan att det finns någon fara med det.
Det är dock viktigt att vara uppmärksam på när hallucinationer händer utan någon uppenbar anledning, och när de är intensiva och händer ofta. Men då så inte är fallet kan vi förstå dem som naturliga svar på kroppens psykiatriska processer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Washington, DC
- Campero-Encinas, Daniela, Henry Campos-Lagrava, and Marcela Campero Encinas. “Esquizofrenia: La Complejidad de Una Enfermedad Desoladora.” Revista Científica Ciencia Médica 12.2 (2009): 32–37. Print.
- Acevedo-González, Juan Carlos, and María Lucía Salamanca-Ternera. “Semiología de Las Alucinaciones En Tumores Del Sistema Nervioso Central.” Universitas Medica 61.4 (2020): 55–65. Universitas Medica. Web.
- Álvarez, José et al. “Las Alucinaciones: Historia y Clínica.” Frenia. Revista de Historia de la Psiquiatría 1.1 (2001): 65-96–96. Print.
- García Montes, José M., and Marino Pérez Álvarez. “La Visión Skinneriana Sobre Las Alucinaciones. Vigencia y Revisión.” Psychology, Society, & Education 3.1 (2017): 15. Psychology, Society, & Education. Web.
