Typer av epilepsi: allt du behöver veta
Epilepsi är en sjukdom som orsakas av en tillfällig störning i hjärnans elektriska aktivitet. Något som dock inte alla vet är att det finns olika typer av epilepsi. Enligt kommissionen för klassificering och terminologi för International League Against Epilepsy kännetecknas epilepsi av upprepade anfall som har neurobiologiska, kognitiva samt psykologiska effekter.
Trots att det är en av de äldsta sjukdomarna i historien är mycket av dess dynamik okänd. Av den anledningen lyfter olika forskning fram vikten av denna patologi. Följaktligen har man inom medicinen funnit att det är viktigt att klassificera de olika typerna av epilepsi, samt mönstren för hur epilepsi manifesteras, för att lära sig att hantera sjukdomen på ett effektivt vis.
Epilepsins epidemiologi
Det finns några mycket viktiga aspekter att nämna när det gäller denna sjukdom. Först och främst måste vi lära oss vad som orsakar epilepsi och hur man behandlar det. För det andra är det viktigt att veta hur distributionen av epilepsi ser ut världen över. Världshälsoorganisationen (WHO) har kommit ut med viss statistik om epilepsi på global nivå:
- Det uppskattas att mer än 50 miljoner människor världen över har fått diagnosen epilepsi.
- Beroende på patientens ålder, och det geografiska området för studien, varierar prevalensen från 4 till 10 patienter per 1 000 personer. Det är viktigt att notera att dessa siffror är dubbelt så stora i fattiga länder.
- Cirka 80% av alla epileptiska patienter bor på platser där ekonomin fortfarande är under utveckling.
- 70% av individerna med epilepsi skulle kunna leva utan anfall om de hade möjlighet att behandla sjukdomen ordentligt. I vissa regioner av världen går tyvärr tre fjärdedelar av patienterna utan behandling livet ut.
- Således är människor med epilepsi tre gånger mer benägna att dö, i jämförelse med befolkningen i stort.
Självklart så är dessa uppgifter förödande. Man kan behandla epilepsi med läkemedel, men många människor har inte möjlighet att få tillgång till dem för att lindra sin sjukdom. Av alla dessa skäl är det viktigt att veta hur man identifierar epilepsi och informerar allmänheten om dess effekter.
Läs vidare på ämnet: Vad är ett epileptisk anfall och hur hanterar man det?
Typer av epilepsi
Enligt Andalusian Epilepsy Society och International League Against Epilepsy (ILAE) finns det två huvudvariationer av denna sjukdom. Man definierar en av dem enligt dess allmänna karaktär medan den andra är av en mer fokuserad karaktär.
Generaliserad kris
Nedan sammanfattar vi de olika typerna av generaliserad epilepsi:
- Generaliserade tonisk-kloniska anfall. En plötslig medvetslöshet är det huvudsakliga kännetecknet. Initialt orsakar det allmän kroppsstyvhet (tonisk fas) och sedan rytmiska rörelser (klonisk fas). Dessa anfall kan leda till följder, såsom tungbitande, urinavgång eller skador när patienten faller till marken. Det är den mest uppenbara och allvarligaste variationen av sjukdomen.
- Absenser: Vid absenser drabbas patienten av plötslig medvetslöshet med orörlighet och fast blick i några sekunder. Patienten kan lätt tolerera dessa anfall, men de kan hända flera gånger om dagen.
- Myoklonier: Vid denna typ av anfall drabbas patienten av en plötslig kramp i hela kroppen, eller i en del av den (särskilt i övre extremiteterna). Det kan få individen att falla.
- Atoniska anfall: Denna typ av anfall kännetecknas av förlust av muskeltonus och en tillfällig förlust av medvetande.
Med undantag för den tonisk-kloniska varianten är resten av de generaliserade anfallen omedelbara med snabb återhämtning. Mycket av faran ligger i den aktivitet som personen utför vid tidpunkten för anfallet.
Fokala epileptiska anfall
Orsaken till fokala anfall är onormal aktivitet i lokaliserade områden av hjärnan där den neuronala elektriska obalansen uppstår. Det finns olika typer beroende på hur anfallet manifesteras.
- Fokala anfall utan medvetandepåverkan (enkla partiella anfall). Under denna typ av anfall kan en del av kroppen skaka i flera sekunder eller minuter. De kan framträda med intensiva stickningar, konstiga tankar eller sensoriska symtom som till exempel synstörning.
- Fokala anfall med medvetandepåverkan (komplexa partiella anfall). Dessa anfall liknar de tidigare. Men i det här fallet påverkar anfallen också patientens medvetande. Skillnaden från generaliserade anfall är att patienten inte faller till marken eftersom patienten inte förlorar muskeltonus. Ändå känner de sig starkt distanserade från verkligheten.
- Bilateralt anfall. Dessa uppstår när ett fokalt epileptisk anfall sträcker sig från fokuspunkten till hela hjärnytan.
Du kanske också är intresserad av: Förändringar i sömnen förutspår degenerativa sjukdomar
Orsaker och behandling
Orsakerna till varför epilepsi uppstår är flera. Många studier har samlat de framsteg som vetenskapen har gjort under de senaste decennierna när det kommer till att förstå handlingsmekanismerna och de bakomliggande orsakerna till denna sjukdom. Världshälsoorganisationen listar några av de vanligaste orsakerna:
- Hjärnskador som uppstår från fosterskador eller förlossningen
- Medfödda missbildningar på neurologisk eller genetisk nivå
- Huvudskador
- Stroke (i blodomloppet) som begränsar tillförseln av nödvändigt syre till hjärnan
- Hjärninfektioner som cysticerkos (orsakat av bandmasklarver av släktet Taenia solium, vilket skapar cystor mellan nervceller)
- Hjärntumörer
Enligt Handbook of Epilepsy Treatment är den grundläggande behandlingen för alla patienter baserad på användningen av antiepileptiska läkemedel (AED). Med dessa läkemedel försöker man eliminera uppkomsten av anfall med det minsta antalet biverkningar. Dessutom är dessa läkemedel ganska billiga, några av dem överstiger inte ens 50 kr per år. Dessutom är de lätta att administrera och orsakar inga större komplikationer, vilket verkligen underlättar användandet. Trots detta är det många människor i utvecklingsländer som inte har råd med dem.
Olika typer av epilepsi: vad du bör komma ihåg
Epilepsi avser en ökning av elektrisk aktivitet i ett spritt eller fokuserat område i hjärnan. Som du kan se finns det olika typer beroende på epilepsins natur, samt olika klassificeringar baserat på effekterna som epileptiska patienter har under sina kriser.
På ett sätt så konditionerar tillgången till behandling denna sjukdom. En betydande andel av drabbade människor kan tyvärr inte få tillgång till behandling. Sammanfattningsvis är det oerhört viktigt att lära sig mer om alla olika typer av epilepsi för att förbättra livskvaliteten för dessa patienter.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Banerjee, P. N., Filippi, D., & Hauser, W. A. (2009). The descriptive epidemiology of epilepsy—a review. Epilepsy research, 85(1), 31-45.
- Epilepsia, Organización mundial de la salud (OMS). Recogido a 16 de julio en https://www.who.int/es/news-room/fact-sheets/detail/epilepsy
- Commission on Classification and Terminology of the International League Against Epilepsy. Proposal for revised clinical and electroencephalographic classification of epileptic seizures. Epilepsia 22:489-501, 1981. Recogido a 16 de julio en https://web.archive.org/web/20090218004720/http://ilae-epilepsy.org/ctf/over_frame.html
- Tipos de epilepsia, ApIce. Recogido a 16 de julio en https://www.apiceepilepsia.org/que-es-la-epilepsia/diferentes-tipos-de-crisis-epilepticas/
- Engel Jr, J. (2006). ILAE classification of epilepsy syndromes. Epilepsy research, 70, 5-10.
- Moshé, S. L., Perucca, E., Ryvlin, P., & Tomson, T. (2015). Epilepsy: new advances. The Lancet, 385(9971), 884-898.
- Shorvon, S. (2010). Handbook of epilepsy treatment. John Wiley & Sons.
- Carrera-García, Laura. “Ausencias sintomáticas, la etiología menos conocida de las crisis de ausencia.” Revista de Neurología 65.6 (2017): 263-267.
- LUCCI, RODRÍGUEZ, Matías Alet, and Sebastián F. Ameriso. “Epilepsia asociada al accidente cerebrovascular.” MEDICINA (Buenos Aires) 78.2 (2018).