Syftet och konsekvenserna av en laryngektomi
I den här artikeln ska vi titta närmare på syftet och konsekvenserna av en laryngektomi, ett kirurgiskt ingrepp som innebär fullständigt avlägsnande av struphuvudet. Denna typ av operation innebär stora förändringar hos patienten. Det mest relevanta är förlust av rösten, förändringar i luktsinne och andning och även ett förändrat utseende.
Den som genomgår en laryngektomi måste ha ett trakeostom under resten av livet. Detta är en öppning i luftstrupen, med ett rör infört, vilket underlättar passage av luft in i lungorna. Detta innebär att personen kommer att behöva kontinuerlig vård för detta.
Effekten av en laryngektomi är mycket varierande och medför flera begränsningar i vardagen. Dessa patienter måste träna om sin röst och kan ha svårt att svälja mat.
Vem behöver genomgå en laryngektomi?
Inuti struphuvudet finns två olika vägar: den ena leder till magen (matstrupen) och den andra till lungorna (larynx och luftstrupen). Struphuvudet delar ett gemensamt utrymme med matstrupen som kallas svalget. En laryngektomi tar bort struphuvudet och skär därför av förbindelsen mellan munnen och lungorna.
Avlägsnandet av denna kroppsdel är en mycket allvarlig operation som läkare endast utför om det inte finns något annat alternativ. När händer detta? I följande fall:
- Struphuvudet är allvarligt skadat, dvs en betydande skada till följd av ett skott eller något annat scenario.
- Patienten har cancer i struphuvudet.
- Det förekommer strålningsnekros. Med andra ord, allvarlig skada på detta område från strålterapi.
Hur går ingreppet till?
En laryngektomi kräver att patienten blir sövd. Kirurgen gör ett snitt i halsen och tar bort struphuvudet genom detta. I vissa fall kan kirurgen också ta bort en del av svalget och/eller lymfkörtlarna.
När struphuvudet har tagits bort gör läkaren ett hål framför luftstrupen. Detta kallas ett “trakeostom” och har en diameter som en enkrona. Sedan sätter man in ett rör eller en kanyl för att öppna upp till lungorna från utsidan.
Slutligen syr kirurgen ihop snittet med kirurgiska stygn. De placerar vanligtvis dräneringsrör i halsen för att ta bort vätskor och blod från operationsområdet. Efter slutförandet låter man patienten vakna upp i ett återhämtningsrum.
Vi rekommenderar också att du läser den här artikeln: Behandling med oxygen: Vad är det och vad är syftet?
Ibland gör läkare också ett litet hål i luftstrupen och matstrupen, en sk TEP-protes, under operationen. De placerar en ventil så att hålet hålls öppet. Målet är att hålla maten utanför luftstrupen utan att blockera passagen av luft.
De potentiella riskerna
Alla operationer innebär en risk. Bland de vanligaste är blödningar, infektion, allergiska reaktioner mot medicinering, andningsproblem och hjärtproblem. Vid en laryngektomi finns det också ytterligare risker, som följande:
- Hematom eller en blodpropp på grund av att sköldkörtelartärerna brister
- Framväxten av fistlar, dvs. onormala kanaler eller kopplingar mellan halsen och huden
- Anastomotisk stenos, ett tillstånd där trakeostomets öppning blir för liten
- Läckage uppstår mellan trakeostomprotesen och TEP-protesen
- Skador på luftstrupen eller matstrupen
- Svårigheter att prata
- Svårigheter att svälja mat
Vad du ska tänka på före en laryngektomi
Före en laryngektomi måste läkare utföra en serie tester och undersökningar. De beställer vanligtvis blodprov och ibland även avbildningstester. Läkaren kommer också att göra en fullständig fysisk undersökning.
Som patient bör du få konsultation av en sväljterapeut och en logoped. Detta hjälper till att förbereda dig för konsekvenserna av en laryngektomi. Du bör också få prata med en nutritionist. Om du röker bör du sluta röka och få support och information som hjälper dig att sluta.
Du bör informera din läkare om vilka läkemedel du tar. Dessutom bör du tala om för din läkare om du regelbundet dricker alkohol och, om du är kvinna måste du informera läkaren om du är gravid eller om det finns en chans att du kommer att bli gravid.
Förutom ovanstående bör följande indikationer läggas till:
- Undvik mediciner som förhindrar blodproppar. Denna åtgärd träder i kraft en vecka före operationen.
- Patienten ska inte konsumera mat eller dryck i 12 timmar före operationen.
- Om personen har skägg eller mustasch måste de raka det.
- Följ andra instruktioner från din läkare.
Konsekvenserna av en laryngektomi
Efter laryngektomin kommer patienten troligen att tillbringa flera dagar på intensivvårdsavdelningen. De måste få mat genom ett rör som går från näsan till magen. De får också syre genom sitt trakeostom samt smärtstillande medel.
När tillståndet har stabiliserat sig flyttar man patienten till ett sjukhusrum där han eller hon kommer att få stanna i ungefär tio dagar. Under den tiden får patienten lära sig att prata och äta igen. Patienten får också hjälp att vänja sig vid det nya sättet att andas på.
Efter sjukhusvistelsen måste man fortsätta med rehabiliteringsprocessen. Detta inkluderar främst två grundläggande aspekter, som vi ska beskriva nedan.
Skötsel av ett trakeostom
En av de viktigaste följderna av en laryngektomi är att ta hand om trakeostomet, eftersom virus och bakterier kan komma in och riskera att orsaka en infektion. Därför är det viktigt att lära sig att ta hand om det. Kanterna på trakeostomet bör man rengöra med vatten, mild tvål och kompress.
Inuti trakeostomet kan det bildas sårskorpor och slem. Dessa måste man avlägsna så att luft kan strömma fritt in i lungorna. Ibland räcker det att hosta kraftigt för att få bort dessa ansamlingar. Men om detta inte är möjligt måste de tas bort manuellt. Personen som genomgår denna operation måste få bli upplärd i hur man gör det.
Det är viktigt att ha en luftfuktare hemma, eftersom detta förhindrar att sårskorpor byggs upp i trakeostomen. Ibland kan läkare också rekommendera användning av en speciell mask som administrerar fuktad luft. Användningen av denna mask är tillfällig.
Implikationer för en laryngektomi: Talrehabilitering
En annan av de viktigaste konsekvenserna är att denna operation får rösten att markant förändra sig. Luften cirkulerar inte längre på samma sätt, och detta medför stora förändringar i hur man formar och avger ljud. Det är viktigt att utveckla nya sätt att kommunicera och lära sig att prata.
I princip kan man använda icke-verbal kommunikation, genom gester eller teckenspråk. Några av alternativen för röståterställning är följande:
- Prata med matstrupen. Detta innebär att man fångar in luft från munnen i övre matstrupen och halsen. Även om det är svårt att lära sig kan den här tekniken ge tal.
- Röstgenerator. Detta innebär att man monterar en apparat för att producera tal åt personen. Det låter lite som en robotröst, men den är lätt att använda och löser problemet på kort eller lång sikt.
- TEP-tal. Detta innebär att man ansluter en röstprotes till TEP-ventilen. Detta ligger ovanför trakeostomet och gör att man kan skapa ljud.
Konsekvenserna av en laryngektomi
En laryngektomi har långtgående livsomvälvande konsekvenser för patienten. Men genom att följa läkarens anvisningar och med mycket tålamod kan du återfå en nästan normal vardag. Det är möjligt att andas, prata och äta igen på ett sätt som inte orsakar något påtagligt obehag.
Den största risken är en blockering av trakeostomet, eftersom en sådan kan skära av lufttillförseln och begränsa andningen. Med rätt träning kan man förhindra detta. En person som genomgår en laryngektomi kommer att behöva psykologiskt stöd, eftersom de måste anpassa sig till många psykosociala förändringar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- González-García, J. Á., & Aguirregaviria, J. I. (2010). Incarceración total de prótesis fonatoria en la mucosa traqueoesofágica. Informe de una nueva complicación con el uso de prótesis fonatorias. Acta Otorrinolaringológica Española, 61(3), 220-224.
- Martínez-Ordaz, J. L., Luque-de-León, E., Suárez-Moreno, R. M., & Blanco-Benavides, R. (2003). Fístulas enterocutáneas postoperatorias. Gaceta Médica de México, 139(2).
- Morejón, E. A., Rodríguez, G. L., Juan, I. D., & Vásquez, J. F. (2012). Laringectomía subtotal supracricoidea. Experiencia del Hospital Docente Clínico-Quirúrgico “10 de octubre”. Revista Cubana de Otorrinolaringología y Cirugía de Cabeza y Cuello, 1(1).
