Stimulera produktionen av alfavågor i hjärnan

Människor har alfavågor. Forskare upptäckte dem först på 1920-talet och trodde att de var av stor betydelse för lärande och avkoppling.
Stimulera produktionen av alfavågor i hjärnan

Senaste uppdateringen: 30 juli, 2022

Hjärnan innehåller ett neuralt maskineri som sänder elektriska frekvenser som bland annat alfavågor. Dessa vågor är inget som du lägger märke till i ditt vardagliga liv, men de går att upptäcka dem med ett elektroencefalogram. Bland de rytmiska svängningar som registreras med denna, hittar vi så kallade alfavågor. I dagens artikel berättar vi om hur man kan stimulera produktionen av alfavågor.

Vågorna som detekteras i hjärnans aktivitet indikerar att överföringen mellan neuroner är en process som involverar både elektricitet och magnetism. Vi kan upptäcka dessa vågor utifrån med enheter just på grund av dessa egenskaper.

Forskare har identifierat fem typer av hjärnvågor:

  • Deltavågor är i grunden hjärnans aktivitet vid djup sömn som sker under barndomsåren (dessa vågor försvinner när människor blir äldre)
  • Thetavågor är kopplade till fantasi och perioder av reflektion och uppträder även under sömnen; de är tydligare hos individer som upplever intensiva känslor
  • Betavågor är aktiva när vi är går, lagar mat, jobbar och klär på oss; de håller oss alerta så att vi kan förhålla oss till vår miljö
  • Gammavågor var de sista som människor upptäckte eftersom de inte alltid förekommer i elektroencefalogram; forskare tror att de produceras i thalamus
  • Alfavågor är de vi ska diskutera i den här artikeln; Hans Berger beskrev dem år 1924. Dessa vågor är kopplade till tillstånd av meditation, avslappning och stunder före vila

Alfavågornas egenskaper

Klassificeringen av hjärnvågor kommer från det frekvensområde där vi upptäcker dem med de enheter som är tillgängliga för oss. Frekvensen för en våg är lika med antalet gånger den svänger under en given tid. Alfavågor har en frekvens mellan 8 och 12 Hz. Det är inom det området som de verkar och vi kan skilja dem åt från de andra eftersom de andra fyra hjärnvågorna har andra frekvenser.

Alfavågor dyker upp när vi kopplar av. De börjar i den bakre delen av hjärnan, occipitalloben, och distribueras därifrån. De brukar registreras precis innan en person somnar.

Dessa vågor är direkt kopplade till det mänskliga sinnets potential att koncentrera sig och meditera på grund av de ögonblick då de uppträder. Vi har som regel fler alfavågor om vi är i ett transliknande tillstånd, kopplat till det ögonblick vi upplever, i inre frid.

Forskare misstänker att det händer för att hjärnan försöker matcha frekvensen av externa ljud. Det finns vanligtvis monotona ljud i stunder av avkoppling, antingen från naturen eller från den typ av tystnad som innehåller en viss vibration. Det leder till att hjärnvävnaden försöker att svänga med samma låga frekvens – mellan 8 och 12 Hz.

Därav uttrycket “att vara i alfa-tillstånd“. Det finns egentligen inget sådant speciellt tillstånd, utan det symboliserar bara ögonblicket av koncentration och intim koppling som en person kan uppnå vid varje givet ögonblick.

Person som tar det lugnt.
Stunder av lugn och avkoppling förstärker hjärnans alfavågor.

Hur kan man stimulera produktionen av alfavågor?

Tanken på att träna hjärnan är inte ny, men den har vunnit mer mark på senare tid. Till exempel menar böcker som Train Your Brain, som riktar sig till allmänheten, att du som människa har en möjlighet att styra hjärnvävnaden för att uppnå dina mål.

Också den akademiska världen studerar implikationerna av metoder som mindfulness för att stimulera alfavågor. Faktum är att en del neurobiologi är på väg in i förståelsen av traditionella, och mindre traditionella, meditationstekniker.

Som du kan se finns det metoder för att ge alfavågorna en boost så att de kan hjälpa oss att slappna av och ha en hälsosammare kontakt med omvärlden. Några av de rekommenderade metoderna är:

  • Olika yogatekniker, speciellt yoga Nidra; ett par exempel får vi från författarna Kumar och Joshi som har gjort vetenskaplig forskning inom ämnet.
  • Djup och kontrollerad andning.
  • Avsätt en tid på dagen för att fokusera och visualisera den framtid du vill ha, de mål du vill uppnå, med en kraftfull fantasi som transporterar dig till den verkligheten.
  • Viss musik kan stimulera alfavågor. En studie i tidskriften Hearing Research mear att man faktiskt kan använda sig av binauralt ljud. Detta innebär att man använder olika frekvenser av ljud för varje öra, samtidigt.
Kvinna lyssnar på musik.
Musik som är speciellt utformad för avkoppling är nyckeln till att stimulera produktionen av alfavågor.

Hjärnan och dess kunskap

Hjärnan är inte bara ett organ som vi använder för att tänka och utföra handlingar. Alfavågor är beviset på en viktig, men föga känd, sida av neuroners elektriska frekvenser som skapar ett tillstånd av meditation.

Människor behöver avkoppling och intim kontakt för att leva ett hälsosamt liv. Utifrån detta tillstånd är det möjligt att projicera sig själv mot de mål och prestationer som man vill uppnå.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Kumar, Kamakhya, and Bhanu Joshi. “Study on the effect of Pranakarshan pranayama and Yoga nidra on alpha EEG & GSR.” (2009).
  • Solca, Marco, Anaïs Mottaz, and Adrian G. Guggisberg. “Binaural beats increase interhemispheric alpha-band coherence between auditory cortices.” Hearing research 332 (2016): 233-237.
  • GARCÍA, Andrea Caroline CASTRO, and Arlyn DURAN RODRÍGUEZ. “Influencia del Mindfulness sobre la Ansiedad y la Depresión en Estudiantes de la Universidad Católica Andrés Bello.”
  • Anwar, Dilnashin, et al. “Use of portable EEG sensors to detect meditation.” 2018 10th International Conference on Communication Systems & Networks (COMSNETS). IEEE, 2018.
  • Pragya, Samani Shreyas, and Pratap C. Sanchetee. “Impact of preksha meditation on alpha waves in EEG.” Indian Journal of Clinical Anatomy and Physiology 5.4 (2018): 519-524.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.