Skillnaderna mellan räkor och kräftor
Många tror att räkor och kräftor är samma sak. I själva verket är de båda bara kända under namnet “prawns” i England och Australien. Det finns dock många skillnader trots deras likheter.
Båda djuren har en kort livscykel och lever i stim som vuxna. På grund av detta är de lättare byte för kommersiellt räknätfiske. Likheterna ligger i deras biologiska ursprung. Biologen Marcelo Scelzo beskriver dem som tiofotade kräftdjur (Decapoda). Som tillhörande denna ordning har de ett hårt exoskelett och tio ben.
Det finns vissa skillnader mellan deras kroppar, livsmiljö, reproduktion och även i hur de smakar. Så vad består då dessa skillnader av? Är det räkor eller kräftor som du vill ha i ditt recept? Fortsätt läsa för att ta reda på det.
Räkor och kräftor är biologiskt olika
Båda dessa kräftdjur tillhör samma familj och ordning, men kroppsstrukturerna är olika. Det indikeras att kräftor tillhör underordningen Dendrobranchiata – de har grenade gälar. Tre benpar av de tio benen har klor. Räkor tillhör underordningen Pleocyemata och har platta gälar och klor på endast två par framben.
Om vi tittar på antennerna och skalet hittar vi mer praktiska skillnader. Till exempel har kräftor starka och långa antenner som kan vara tre gånger så långa som deras kroppsstorlek. När vi tittar på skalet kan vi se hur segmenten överlappar buken. När det gäller räkor, kan vi se hur det andra segmentet överlappar det första och det tredje segmentet.
Räkor inkuberar vanligtvis äggen genom att hålla fast dem med sina pleopoder, vilka är benpar som är platta och formade som paddlar. Här sitter äggen fast tills de kläcks och blir en del av planktonet. Vissa räkor föds som hanar och blir honor när de blir äldre. Hos kräftor sker reproduktionen däremot genom att en hona och en hane parar sig för att därefter släppa ut de befruktade äggen i vattnet.
Vi rekommenderar också att du läser den här artikeln: Citronpasta med räkor: ett utsökt recept
Livsmiljöerna för räkor och kräftor
Räkor finns över hela världen och lever vid havs- och sjöbottnar. De kräver syre och föredrar därför grunt vatten. Du hittar dem i tropiska och tempererade vatten i steniga områden, tillsammans med havsalger, sjöbotten, rev, lera, strandsand, i bräckt vatten och i sötvattenlaguner. De bor också i grottor, sprickor och annat rinnande och stillastående vatten.
De rör sig genom havet i grupper och är mycket motståndskraftiga mot temperaturförändringar. Detta gör att de kan leva på många ställen över hela planeten.
De flesta kräftor är uteslutande marina. De mest exploaterade arterna efter fiskeverksamhet är Penaeidae, som lever i grunt kustvatten. Andra bor på havsbotten under dagen, men tar sig upp mot ytan på natten för att äta.
Kräftlarver är inte så resistenta mot låga temperaturer. Detta verkar vara orsaken till deras låga förekomst vid nordligare breddgrader.
Räka eller kräfta: Vilken är större?
För att snabbt skilja räkor från kräftor kan du bara titta på storleken: Kräftor är mycket större än räkor.
De kan bli upp till 15 till 20 cm långa och är gråa, medan räkor varierar i genomsnitt mellan 1 och 2,8 cm. De största undantagen kan dock mäta upp till 8 cm och är bruna.
Näringsskillnader mellan räkor och kräftor
Vid en generell överblick spelar det ingen roll om du äter räkor eller kräftor. Det finns dock näringsskillnader för människor.
Enligt Organización Panamericana de la Salud (OPS) innehåller färska räkor cirka 20% protein (liknande fisk, kyckling och annat kött). Fetthalten är låg, vilket är varför vi kallar det för magert kött.
Räkor innehåller också mineraler, som 52 milligram kalcium och 2,4 milligram mycket absorberbart järn. Vitamin A sticker ut med 54 retinolekvivalenter bland vitaminerna. De innehåller också stora mängder kalium, natrium, magnesium och zink.
Kräftor innehåller endast 16% protein och innehåller mindre fett än räkor. Andra näringsämnen ligger också jämförelsevis långt under, som 27 milligram kalcium, 1 milligram järn och 16 retinolekvivalenter vitamin A. Mängden kalium i räkor är dock mycket högre – nästan 300 milligram.
Båda producerar också astaxanthin, en av de mest kraftfulla antioxidanterna. Det är det rödaktiga pigmentet i räkor och kräftor som blir synligt när de kokas. Lopez Roldan visar att detta pigment har många hälsofördelar.
Vilket smakar bäst?
Det finns också en liten skillnad i smak mellan de två kräftdjurens arter, ur kulinarisk synvinkel. Kräftor är lite sötare än räkor, och det påverkar utan tvekan vilken typ av maträtt du bäst använder dem till. Räkor har en mer intensiv smak och är bra för grytor och soppor.
Motsvarande så passar kräftor bra med vitlök, smör och persilja. De är också perfekta i soppor eller till pasta eller ris.
De är också väldigt goda att grilla, men detta beror lite på storleken. En skaldjurspaella smakar bättre med räkor på grund av deras intensiva smak.
När det gäller strukturen är kräftor fastare, och köttet är hårdare och torrare. Du måste vara försiktig så att du inte kokar dem för länge för att undvika en obehaglig konsistens.
Vi rekommenderar också att du läser den här artikeln: Hur man gör en poké bowl, en mycket populär maträtt
Har dessa skillnader betydelse?
Utöver storleken, skalet, livsmiljön och reproduktionen finns också skillnader mellan dessa kräftdjur som påverkar näringsvärdet i en maträtt. Välj därför hellre räkor om du behöver öka ditt protein- eller järnintag. Och välj kräftor om du behöver mer kalium och vill ha mindre fett.
Räkor passar bäst om du vill ha en fisk- och skaldjursmåltid med intensiva smaker, och kräftor passar bättre för mer balanserade smaker och texturer.
Låt dig väl smaka!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Instituto de Nutrición de Centro América y Panamá (INCAP). Organización Panamericana d ela Salud. Tabla de composición de Alimentos. Segunda edición. Reimpresión Serviprensa, S.A. 2012.
- Scelzo, M. Biología reproductiva del langostino y del camarón de las aguas marinas Argentinas. El Mar Argentino y sus Recursos Pesqueros. 2016, 6: 71-88.
- Álvarez , F., Villalobos, J., Hendrick, M., Escobar-Briones, E., Rodríguez, G., y Campos, E. Biodiversidad de crustáceos decápodos (Crustacea: Decapoda) en México. 2014, Revista Mexicana de Biodiversidad, Supl. 85: S208-S219.
- Fransen, C., De Grave, S. Evolution and radiation of shrimp-like decapods: An overview. ResearchGate. 2009, 245-259.
