Selfies och psykologiska störningar: finns det en koppling?

Den permanenta aktiviteten att ta selfies har börjat kopplas till vissa psykiska störningar. Det föreslås till och med kunna vara ett beteendeberoende. Detta analyserar vi nedan.
Selfies och psykologiska störningar: finns det en koppling?
Maria Fatima Seppi Vinuales

Skriven och verifierad av psykolog Maria Fatima Seppi Vinuales.

Senaste uppdateringen: 12 december, 2022

Det talas alltmer om ett samband mellan selfies och psykologiska störningar, vilket öppnar en ny debatt om hur vi förhåller oss till teknik. Är det sant att denna praxis kan påverka oss negativt?

Sedan några år tillbaka vet de flesta vad vi pratar om när vi pratar om selfies. Nämligen att ta en bild på sig själv som vanligtvis är avsedd för sociala nätverk. Hos vissa kanske det stannar där, men det finns vissa människor vars liv kretsar kring denna praxis.

Hur är selfies och psykologiska störningar relaterade?

Det finns fortfarande ingen konsensus om vilken kategori man ska tilldela besattheten av att ta selfies. Men de finns studier där man undersöker om det finns ett samband mellan selfies och psykiska störningar.

Beroende på dess svårighetsgrad (som kan bestämmas av hur lång tid personen lägger ner på att ta selfies), kan man klassificera den enligt följande:

  • Borderline-störning: Tar tre bilder om dagen, men utan att ladda upp dem på sociala nätverk.
  • Akut störning: Tar några bilder om dagen och lägger upp dem på sociala nätverk.
  • Kronisk störning: Tar bilder mer än sex gånger om dagen och lägger upp dem på sociala nätverk.

Å andra sidan finns det experter som hellre talar om en kroppsdysmorfisk störning. Detta gäller särskilt för de fall där man tillämpar filter och gör kroppsretuschering före varje inlägg.

Slutligen, faktum är att selfies också ingår i 2.0-störningarna i den psykologiska diagnostiska manualen DSM. Det vill säga, det är en av de störningar som dök upp tillsammans med den nya tekniken.

Vad beror ett selfieberoende på?

Några av de vanliga hypoteserna kring selfies och deras förhållande till psykologiska störningar är följande:

  • Att ta en eller flera selfies är inte en skadlig handling i sig. Problemet uppstår när det blir ett hinder för att utföra en annan aktivitet och blir till ett huvudintresse. Som till exempel om du äter middag med dina vänner, men det är viktigare att fånga bilden än att dela ögonblicket med dem.
  • Många människor som tar selfies till överdrift har en historia av låg självkänsla samt behov och beroende av extern validering, såväl som att söka godkännande från andra.
Låg självkänsla kan ligga bakom det tvångsmässiga behovet av att ta bilder för att lägga upp på sociala nätverk.
Låg självkänsla kan ligga bakom det tvångsmässiga behovet av att ta selfies för att lägga upp på sociala nätverk.

Konsekvenserna av att ständigt ta selfies

Det är inget konstigt med det leende du får när din mobiltelefon visar upp en karusell av bilder från förra året, och du blir påmind om stunder du delat med familj eller vänner. Men den farliga punkten med att leva ett liv för nätverken eller att ta selfies av allt som händer är att när du suddar ut gränserna, leder det till konsekvenser på den individuella och interpersonella nivån.

Naturligtvis handlar detta inte bara om kopplingen mellan selfies och psykologiska störningar. Det handlar också om mer påtagliga och konkreta konsekvenser i det verkliga livet. Låt oss ta en titt på några av dem.

Vi tror att du också kan vilja läsa den här artikeln: Vad är “breadcrumbing” och hur kan du undvika att bli offer?

Konsekvenser på det personliga planet

  • När bilder blivit publicerade innebär det en överexponering av personen. Detta kan inkräkta på deras integritet. I värsta fall finns det de som utnyttjar detta medel för att trakassera, till exempel genom nätmobbning. I dessa fall talar man också om hur kroppen blir ett konsumtionsobjekt.
  • Det finns vissa människor som lever i ett tillstånd av upptagenhet av andras reaktioner och kommentarer på sina bilder. De har ett beroende av andras åsikter och en sådan osäkerhet att de är fångade i ett sökande efter ständig förstärkning och godkännande. Detta skapar ännu mer osäkerhet, ångest och stress.
  • Selfieberoende kan också eventuellt kallas för beteendeberoende.
  • Även om det är sällsynt bör vi inte förbise att det vid vissa tillfällen kan innebära livsfara att ta en selfie. Detta visas av nyhetsrapporter om fall nerför klippor, berg eller andra platser på grund av oförsiktighet. I ivern att få det bästa fotot utsätter många sig själva för onödiga risker.

Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: 5 knep för att rädda en våt mobiltelefon

Konsekvenser på ett mellanmänskligt plan

  • Vi går miste om att njuta och vara i kontakt med andra människor eftersom vi är för upptagna av poseringen, selfien och detaljerna i fotot.
  • När våra selfies även inkluderar andra i bilden, och vi delar dessa på sociala medier, leder detta ibland till tvister om att kränka andras rätt till integritet.
En kvinna med psykisk störning tar en selfie
Om våra dagar kretsar kring det orealistiska behovet av att ta selfies för att lägga upp på olika nätverk, då står vi inför en ohälsosam besatthet eller till och med ett beroende.

Selfies i samband med estetikens och bildens företräde

Vi kan inte ignorera att detta är ett tidsfenomen som underlättas av ny teknik. Vi bör dock inte demonisera dessa teknologier, utan istället lära oss att använda dem på ett bra sätt.

Idag har många en tendens att kontrollera andras bilder och se vad som “ser snyggt ut”. Risken här är att vi ignorerar eller nedvärderar allt som inte passar in i denna mall. Vi kanske inte är medvetna om att detta kan vara budskapet vi skickar genom att lägga upp, gilla eller kommentera selfies; hur som helst så kand det bidra till att vi förstärker denna praxis.

Många gånger kan vi tycka att det verkliga livet inte ser lika vackert ut på bild utan apparnas färg och filter. Därför bygger vi en bild som är för retuscherad och fiktiv och som inte stämmer överens med vad som är verkligheten när kameran är avstängd.

Dessa anspråk på perfektion eller estetik kan bli grogrund för personer med ätstörningar, för dem som känner sig deprimerade och för dem som inte kan finna mening med sina liv.

Livet är som det är: i alla dess färger, med dess svarta och vita sidor. Låt inte de sociala nätverken lura dig.

Detta kanske intresserar dig
Existentiell depression: när livet förlorar sin mening
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Existentiell depression: när livet förlorar sin mening

Existentiell depression är ett ganska okänt, men återkommande, psykologiskt tillstånd. I den här artikeln kan du läsa mer om det.



  • Mills JS, Musto S, Williams L, Tiggemann M. “Selfie” harm: Effects on mood and body image in young women. Body Image. 2018 Dec;27:86-92. doi: 10.1016/j.bodyim.2018.08.007. Epub 2018 Aug 24. PMID: 30149282.
  • Lonergan AR, Bussey K, Mond J, Brown O, Griffiths S, Murray SB, Mitchison D. Me, my selfie, and I: The relationship between editing and posting selfies and body dissatisfaction in men and women. Body Image. 2019 Mar;28:39-43. doi: 10.1016/j.bodyim.2018.12.001. Epub 2018 Dec 17. PMID: 30572289.
  • Fox J, Vendemia MA, Smith MA, Brehm NR. Effects of taking selfies on women’s self-objectification, mood, self-esteem, and social aggression toward female peers. Body Image. 2021 Mar;36:193-200. doi: 10.1016/j.bodyim.2020.11.011. Epub 2020 Dec 23. PMID: 33360476.
  • Starcevic, V., Billieux, J., & Schimmenti, A. (2018). Selfitis, selfie addiction, Twitteritis: Irresistible appeal of medical terminology for problematic behaviours in the digital age. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry52(5), 408-409.
  • Balakrishnan, J., & Griffiths, M. D. (2018). An exploratory study of “selfitis” and the development of the Selfitis Behavior Scale. International journal of mental health and addiction16(3), 722-736.

Innehållet i denna publikation är endast i informationssyfte. Det kan inte under några omständigheter tjäna till att underlätta eller ersätta diagnoser, behandlingar eller rekommendationer från en fackman. Konsultera din betrodda specialist om du har några tvivel och sök dennes godkännande innan du påbörjar några procedurer.