Risker med livsmedelstillsatser och hur de påverkar din kropp
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar livsmedelstillsatser som ämnen som läggs till i livsmedel för att bibehålla eller förbättra deras säkerhet, struktur, fräschör, smak eller utseende. Människor har använt tillsatser som salt i århundraden. Många kulturer har använt salt genom historien för att konservera livsmedel. Andra livsmedelstillsatser introducerades med uppkomsten av den moderna industrin. I den här artikeln tar vi reda på hur livsmedelstillsatser påverkar din kropp och vilka risker som finns.
Att använda livsmedelstillsatser är i princip motiverat av det tekniska behovet. Huvudmålet är att garantera korrekt konservering av livsmedel med avseende på deras näringskvalitet eller att stabilisera dem.
Icke desto mindre lägger företag till dessa föreningar för att göra smaken eller utseendet på vissa produkter mer attraktiva. Hur som helst, åtminstone i teorin, borde livsmedelsproducenter alltid respektera rekommendationer från organisationer såsom FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation).
Klassificering av livsmedelstillsatser
Livsmedelstillsatser kommer från olika källor såsom grönsaker, djur, mineraler eller syntetiska källor. Numera använder livsmedelsindustrin tusentals av dessa ämnen som de lägger till i livsmedel för specifika ändamål. WHO och FAO grupperar dessa föreningar i tre huvudkategorier:
- Smaker: ämnen tillsatta för att förbättra smak eller doft.
- Enzympreparat: dessa är naturliga proteiner som katalyserar kemiska reaktioner och förekommer inte i den slutliga livsmedelsprodukten.
- Andra tillsatser: för att lägga till färg eller sötma.
Risker med livsmedelstillsatser
Varje land har specialiserade organisationer som arbetar för att analysera livsmedelstillsatsernas påverkan på människors hälsa. På internationell nivå ansvarar WHO och FAO för denna uppgift. För detta ändamål har de bildat den gemensamma FAO/WHO-expertkommittén för livsmedelstillsatser (JECFA).
För att ta reda på hur livsmedelstillsatser påverkar våra kroppar börjar de med en tillåten daglig mängd. Detta är mängden tillsats som finns i mat eller vatten som en person kan konsumera per dag utan att uppleva några hälsoeffekter.
Fortsätt läs: Hur du eliminerar tungmetaller från kroppen
Hur man bestämmer riskerna
De risker du kan utsättas för när du äter livsmedelstillsatser anges i Codex-systemet. För att bygga och publicera valfri Codex måste man involvera flera olika mellanstatliga organ som analyserar riskerna i varje enskilt fall och gör en lista över regler, direktiv och rekommendationer.
Det första steget för att utvärdera risker är att identifiera farorna. Forskare tittar på dessa ur en toxikologisk synvinkel. Efter dessa analyser bestämmer forskare vilka tillsatser en person kan konsumera per dag, relaterad till kroppsvikt, utan att det orsakar hälsorisker. Därefter klassificerar de riskerna.
Upptäck mer: De olika hälsoriskerna med burksoppor
De mest kända biverkningarna
Livsmedelstillsatser kan orsaka olika biverkningar. Dessa reaktioner är organiserade i tre huvudgrupper:
- Allergiska reaktioner: dessa beror på ett immunologiskt svar. De ämnen som oftast orsakar allergiska reaktioner är färgämnen.
- Icke-immunologisk intolerans eller idiosynkrasi: dessa har att göra med en oidentifierad intolerans hos den enskilde konsumenten.
- Endokrina eller neurotoxicitetsstörande ämnen: när ämnen stör syntesen eller frisättningen av neurotransmittorer i hjärnan.
Fysiska åkommor av livsmedelstillsatser
Det finns en serie manifestationer eller sjukdomar kopplade till dessa biverkningar. Följande lista är en sammanställning och är inte fullständig eller avgörande gällande de skadliga effekterna av dessa ämnen. De mest kända effekterna är:
- Andningstillstånd såsom astma och rinit: i allmänhet är det effekterna av färgämnen på centrala nervsystemet som orsakar dessa problem.
- Hudproblem såsom nässelfeber eller kontaktdermatit: dessa besvär är mest relaterade till konserveringsmedel och färgämnen.
- Förändringar i centrala nervsystemet och endokrina systemet.
Livsmedelstillsatser och risker
Det finns livsmedelstillsatser i majoriteten av all mat vi äter och köper varje dag. Därför bör vi ta oss tid att titta på ingredienserna på våra inköp för att på det sättet få veta om de är godkända av en erkänd organisation. Om du misstänker att du har fått en allergisk reaktion av något livsmedel är det bäst att kontakta en läkare.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Núñez, M. (2015). Guía completa de aditivos alimentarios. RBA Libros.
- Ibáñez, F., Paloma Torre, and A. Irigoyen. “Aditivos alimentarios.” Área de Nutrición y Bromatología, Universidad Pública de Navarra (2003): 3-5.
- Kraser, Rocío Belén, and Sandra Analía Hernández. “Colorantes alimentarios y su relación con la salud:¿ cómo abordar esta problemática desde el estudio de las disoluciones?.” Revista Eureka sobre Enseñanza y Divulgación de las Ciencias (2020): 1202-1202.
