Ny studie identifierar munbakterier som kan orsaka tjocktarmscancer

Spanska forskare har hittat en bakterie som kan vandra från munnen till tjocktarmen. Det kan vara en av faktorerna bakom tjocktarmscancer.
Ny studie identifierar munbakterier som kan orsaka tjocktarmscancer
Leonardo Biolatto

Skriven och verifierad av läkare Leonardo Biolatto.

Senaste uppdateringen: 28 november, 2022

Bakteriernas roll i människokroppen kan vara skyddande eller aggressiv, till och med till den grad att de är kopplade till tjocktarmscancer. Fler och fler studier visar på mikrobiotans ledande roll i vår hälsa. Nya studier har också visat på att munbakterier kan bidra till att tjocktarmscancer uppstår.

Mikrobiotan är en grupp mikroorganismer som samexisterar med människan, ibland i balans, ibland inte lika balanserat.

Forskare har idag hittat mikroorganismer som är typiska för olika organ. Med andra ord, att de finns där betyder inte att du är sjuk eller kommer att utveckla cancer. Men det finns också andra typer av bakterier som kan förekomma på platser där de inte borde.

En ny studie visar att en bakterie som förekommer på platsen för tjocktarmscancer i själva verket tillhör munnen. Kan detta vara en orsak till sjukdomen?

Vi tror att du också kan vara intresserad av att läsa detta: Vad finns det för biverkningar av cancerbehandlingar?

Den spanska studien

Resultaten från Institutet för biomedicinsk forskning i A Coruña har har publicerats på plattformen Research Square. Forskningen visar att en bakterie från munnen även lever i mikromiljön kring tjocktarmscancer hos vissa patienter.

Efter att ha analyserat många olika prover kunde forskarna identifiera Parvimonas micra i tarmtumörer. Denna mikroorganism har tidigare upptäckts i saliv och specifikt i tandköttet hos personer med parodontit.

Vid analys för att jämföra den genetiska informationen för munbakterier med bakterierna i området för tjocktarmscancer, fann man en likhet på 99,2 %. Detta visar att bakteriekolonier från munnen kan migrera till tjocktarmen, bosätta sig där och föröka sig.

De definitiva uppgifterna som kopplar P. micra till den onkologiska processen är att friska människor inte har denna bakterie närvarande i tjocktarmen. Dessutom är mikroorganismen metaboliskt mer aktiv när den finns bland maligna celler än om den finns i friska vävnader.

“Det vi har gjort i åratal är att analysera mikrobiomet hos patienter med kolorektal cancer. Det har varit känt under en tid att mikrobiomet interagerar med våra celler och under vissa omständigheter kan leda till utvecklingen av sjukdomar.” – Marga Poza, forskare på INIBIC

tarmens mikrobiota
Mikrobiotan anses nära vara ett eget organ i människokroppen.

Munbakterier som kan orsaka tjocktarmscancer: En gammal och ny bekantskap

Parvimonas micra är ingen okänd bakterie inom den medicinska världen. Denna grampositiva anaeroba coccus har i många år listats som ett av de som finns vid parodontit. Många av dess handlingar har erkänts inom tandvården.

I sällsynta fall har bakterien förknippats med septisk artrit, kopplats ihop med hjärnabscesser och även med endokardit. Faktum är att det var först 2015 som dess närvaro i infekterad hjärtvävnad dokumenterades för första gången.

En egenskap hos denna bakterie är att den kan gå samman med olika bakterier för att bilda kluster, biofilmer och kollaborativa aggregationer. Detta är vad den gör vid parodontit, och den kan också göra det vid tjocktarmscancer.

Forskare misstänker att den inte gör resan från munnen till tarmen helt på egen hand. Istället utnyttjar den bindningsförmågan att röra sig i grupper till avlägsna områden i människokroppen där den kan skapa ett gynnsamt mikroklimat och bilda nya kolonier.

P. micra-kolonier producerar olika ämnen genom sin metabolism. Bara det faktum att de utvecklas leder till att de utsöndrar molekyler som kan vara skadliga eller giftiga för värdorganismen.

I slutändan är misstanken att vissa ämnen i mikroorganismerna är vad som utlöser den maligna omvandlingen av mänskliga celler.

Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: 8 vanliga symptom på cancer som de flesta ignorerar

Inte bara munbakterier kan orsaka tjocktarmscancer

Det skulle vara mycket förenklat att säga att en bakterie är ursprunget till tjocktarmscancer. Forskare vet att det finns flera faktorer som kan utlösa en neoplasm.

Mikrobiotan är bara ytterligare ett element i en komplex väv av omständigheter, egenskaper och situationer som leder till bildandet av en tumör. Kost, stress, en stillasittande livsstil och genetiskt arv är också riskfaktorer för kolorektal cancer.

En hypotes är att bakterier från munnen lyckas reproducera sig i tarmen när de möter nedsatt försvar. Detta kan bero på stress eller dålig kost.

När en koloni av P. micra väl har etablerat sig blir den svår att utrota. I kombination med andra mikroorganismer kan den tillverka en riktig defensiv fästning för att förhindra att det mänskliga immunförsvaret upptäcker och eliminerar den.

Bakterier är inte en direkt orsak till cancer, men de kan försämra prognosen

Det finns andra bakterier som har hittats i vävnader med kolorektal cancer. En av dem är Fusobacterium nucleatum.

Denna är kopplad till en sämre prognos. Detta innebär att patienter som bär den i den maligna vävnaden tenderar att leva kortare liv och svara sämre på behandlingar. Liknande så kan det vara involverat i bildandet av metastaser.

Med andra ord, en bakterie i sig kan inte främja tjocktarmscancer, utan bara vara en negativ prognostisk faktor. Även om det behövs mer data för att klargöra situationen, verkar det inte osannolikt att bakteriekluster bidrar till en mer aggressiv och svårbehandlad sjukdom.

Bakterier i munnen kan orsaka tjocktarmscancer
Bakterier från munnen skulle inte resa ensamma till tjocktarmen. De skulle göra det i kluster av olika arter.

Vad är betydelsen av denna upptäckt?

Tidig diagnos av neoplasmer är ett måste för folkhälsan. Tillgången till exakta, tidiga och specifika metoder för att upptäcka om en person har cancer bidrar till att öka behandlingens effektivitet.

För Marga Poza är bakterier möjliga biomarkörer för kolorektal cancer:

“En person som har den här bakterien i tarmen kan lida av tjocktarmscancer, i tidigt skede men även redan avancerat.” – Marga Poza

Utvecklingen av ett laboratorie- eller poliklinisk test för att verifiera närvaron av P. micra i tarmen skulle kunna öppna möjligheterna för att påbörja en grundlig screening hos dessa patienter. Förhoppningsvis skulle man då kunna hitta en tumör i ett tidigt skede för att framgångsrikt avlägsna denna. Detta skulle i sin tur leda till färre biverkningar, och personen skulle kunna återgå till att leva ett friskt liv.

Vi lever alla i samspel med bakterier, varav de flesta är ofarliga; men några av dem kan verkligen vara ett tecken på obalans i kroppen. De finns där och kan berätta viktiga saker om vår hälsa. Det är därför forskare forstätter att forska inom detta område.

Detta kanske intresserar dig
Finns det bakterier i hjärnan?
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Finns det bakterier i hjärnan?

Bakteriefloran är vanlig i många system i människokroppen, till exempel matsmältningssystemet, men finns det bakterier i hjärnan.



  • Baghban, Adam, and Shaili Gupta. “Parvimonas micra: a rare cause of native joint septic arthritis.” Anaerobe 39 (2016): 26-27.
  • Bullman, Susan, et al. “Analysis of Fusobacterium persistence and antibiotic response in colorectal cancer.” Science 358.6369 (2017): 1443-1448.
  • Conde-Pérez, Kelly, et al. “Evidence for translocation of oral Parvimonas micra from the subgingival sulcus of the human oral cavity to the colorectal adenocarcinoma.” (2022).
  • Gomez, Carlos A., et al. “First case of infectious endocarditis caused by Parvimonas micra.” Anaerobe 36 (2015): 53-55.
  • Ho, Dawn, et al. “An unusual presentation of Parvimonas micra infective endocarditis.” Cureus 10.10 (2018).
  • Horiuchi, Akira, et al. “Synergistic biofilm formation by Parvimonas micra and Fusobacterium nucleatum.” Anaerobe 62 (2020): 102100.
  • Kim, Eun Young, et al. “Concomitant liver and brain abscesses caused by Parvimonas micra.” The Korean Journal of Gastroenterology 73.4 (2019): 230-234.
  • Mima, Kosuke, et al. “Fusobacterium nucleatum in colorectal carcinoma tissue and patient prognosis.” Gut 65.12 (2016): 1973-1980.
  • Rams, Thomas E., Jacqueline D. Sautter, and Arie J. van Winkelhoff. “Antibiotic resistance of human periodontal pathogen Parvimonas micra over 10 years.” Antibiotics 9.10 (2020): 709.

Innehållet i denna publikation är endast i informationssyfte. Det kan inte under några omständigheter tjäna till att underlätta eller ersätta diagnoser, behandlingar eller rekommendationer från en fackman. Konsultera din betrodda specialist om du har några tvivel och sök dennes godkännande innan du påbörjar några procedurer.