När gör man en biopsi av spottkörteln?

När gör man en biopsi av spottkörteln?
Leidy Mora Molina

Granskad och godkänd av sjuksköterskan Leidy Mora Molina.

Senaste uppdateringen: 18 februari, 2023

Körtlar är en grupp organ som är specialiserade på produktion och utsöndring av livsviktiga ämnen för människokroppen. Studiet av deras anatomi och funktion är användbart vid diagnos av vissa sjukdomar. Är du intresserad av att veta när man gör en Biopsi av spottkörteln? Vi ska berätta om detta nedan.

Spottkörtlarna sitter i munnen och i den övre delen av matsmältningskanalen. Deras väsentliga funktion är produktionen av saliv för matsmältningen. På grund av deras vaskularisering och anatomi, har de en benägenhet att drabbas av flera inflammatoriska och infiltrativa tillstånd. En dysfunktion i dem är ett varningstecken för vissa underliggande tillstånd.

Vad är en biopsi av spottkörteln?

Ur anatomisk och funktionell synvinkel är spottkörtlarna indelade i större och mindre eller accessoriska körtlar. Den första gruppen bildas av parotiskörteln, belägen på massetermuskeln; sedan har vi den sublinguala, under tungan, och den submandibulära körteln, som ligger på basen i munhålan.

En biopsi av spottkörteln består av kontrollerad extraktion av ett litet fragment av vävnad eller hela körteln för efterföljande histopatologisk studie. Endast utbildad sjukvårdspersonal kan utföra denna procedur som är indicerad i specifika fall.

Saliv i en mun.
Produktionen av saliv är möjlig tack vare dessa körtlar, som sitter i matsmältningssystemets initiala zon, i munnen.

När gör man en biopsi av spottkörteln?

I de flesta fall gör man en biopsi av spottkörteln när det finns klinisk misstanke om en tumör eller infiltrativa processer i vävnaden. Enligt forskning (på spanska) står spottkörteltumörer för upp till 5 % av alla huvud- och halstumörer, varav de flesta är godartade.

I denna mening gör en körtelbiopsi det möjligt att bestämma typen av lesion och, på grundval av detta resultat, fastställa korrekt medicinsk behandling. Biopsin rekommenderas också vanligtvis när läkare misstänker en obstruktiv process i körteldräneringen.

Vissa forskare menar också att en biopsi av spottkörteln är ett av huvudkriterierna för diagnosen Sjögrens syndrom. Detta är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av en dysfunktion i utsöndringen av saliv och tårar från körtlarna.

Du kanske är intresserad av: 5 saker du borde veta om autoimmuna sjukdomar

Förberedelser inför biopsin

Inga speciella förberedelser behövs för att utföra en spottkörtelbiopsi med en punktering. Det är dock tillrådligt att inte konsumera mat eller dryck under 6 till 8 timmar före biopsin.

Dessutom kan specialisten indikera tillfälligt utsättande av antikoagulantia ett par dagar före proceduren om patienten tar denna typ av medicin.

Hur utför man en biopsi av spottkörteln?

Denna biopsi utförs vanligtvis på en läkarmottagning. Den valda tekniken är finnålsaspirationsbiopsi. Det underlättar extraktion av ett litet spottkörtelprov utan att ge negativa effekter.

För att ta provet rengör läkaren först området och steriliserar det med isopropylalkohol. Därefter får patienten en lokalbedövning för att bedöva och eliminera smärta i området. Patienten kan känna ett litet stick och innan känslan i området försvinner.

När området är förberett för specialisten in biopsinålen tills den når spottkörteln. Detta kan orsaka lätt tryck eller obehag i 1 till 2 minuter. Läkaren aspirerar sedan en liten del av körtelvävnaden och placerar den på ett objektglas för att skicka den till laboratoriet.

Vid spottkörtelbiopsi för Sjögrens syndrom är det troligt att läkaren behöver ge ytterligare administrering av bedövningsmedel för att ta flera vävnadsprover från olika körtlar. I denna situation kan läkaren behöva placera några stygn vid punkteringsplatserna. Området kan vara ömt och rodnat i några dagar efter ingreppet.

Analys av resultaten

Resultaten av biopsin rapporteras av ett specialiserat patologilaboratorium. Normalt är körtelvävnaden intakt och fri från onormala utväxter eller tecken på tumörskador.

En spottkörtelbiopsi kan dock vara positiv för inflammatoriska processer, infektioner, infiltrationer och cancercellsproliferation. Om man upptäcker cellulär dysfunktion och vävnadsatrofi kan dessa vara tecken på Sjögrens syndrom. En annan patologi som kan identifieras är sarkoidos.

En person med påssjuka.
Den mest kända inflammationen i spottkörtlarna är påssjuka. Det är dock inte en diagnos som kräver en biopsi.

Risker vid en biopsi av spottkörteln

En spottkörtelbiopsi är en relativt säker procedur med en låg frekvens av negativa effekter. Några av riskerna med denna procedur inkluderar följande:

Dessutom upplever vissa patienter mild smärta och obehag dagarna efter operationen. Detta kan man lindra med receptfria smärtstillande medel. Å andra sidan bör man uppsöka sjukvården om följande symtom uppstår:

Steg att följa efter biopsi

EN biopsi av spottkörteln är en diagnostisk procedur för att utvärdera anatomin och mikroskopiska funktionen hos körtelvävnaden. På så sätt kan man upptäcka tumörsjukdomar och andra tillstånd, såsom Sjögrens syndrom.

Strikt medicinsk uppföljning efter denna procedur är avgörande.
.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • León JA, Lorenty LW, Martínez FH. Biopsia de glándula salival menor en el diagnóstico confirmatorio del Síndrome de Sjögren y Amiloidosis. Cambios rev. méd. 2018; 17(2):89-94
  • Nazar G, Vial G, Ibarra A, Cabezas L. Tumores de cabeza y cuello. Revista Médica Clínica Las Condes. 2007; 18(4): 408-418.
  • Parra R, Polo J, Rojas A. Interpretación de la biopsia de glándula salival menor en el síndrome de Sjögren. Correlación clínico-patológica. Revista Colombiana de Reumatología. 2020; 27(52): 82-89.
  • Sánchez A, Martínez R. Enfermedades sistémicas que afectan a las glándulas salivares. Seminarios de la Fundación Española de Reumatología. 2010; 11(3): 94-99.
  • Santiago M, Seisdedos M, García N, Secco A. Frecuencia de complicaciones y rédito de la biopsia de glándula salival menor. 2012; 8(5): 255-258.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.