Lär dig mer om abscesser i bukhålan

Abscesser i bukhålan bildas huvudsakligen efter operationer, trauma eller sjukdomar som orsakar infektion eller svullnad. Läs mer om dem i den här artikeln.

Abscesser i bukhålan är ansamlingar av var som finns inuti bukhålan. De kan vara placerade var som helst i buken. De bildas främst efter operationer, trauma eller sjukdomar som orsakar infektion eller svullnad i buken, särskilt bukhinneinflammation.

Orsaker till abscesser i bukhålan

Några av orsakerna till abscesser i bukhålan är:

• Infektioner orsakade av inflammation i något organ, som gallblåsan eller blindtarmen, eller gastrointestinal perforering.
• Allvarligt trauma mot magen och buken.
• Postoperativa infektioner i buken.

Symptom

De vanligaste symptomen på abscesser i bukhålan är allmän känsla av sjukdom, feber och buksmärta. I vissa fall kan en läkare som utför en fysisk undersökning känna klumpar i buken.

Abscesser i bukhålan kan bildas inom en vecka efter en gastrointestinal perforering eller bukhinneinflammation. Emellertid kan vissa postoperativa abscesser visa sig först efter två till tre veckor efter operationen, och i sällsynta fall inte förrän flera månader senare.

Även om symptomen varierar, orsakar de flesta abscesser feber och buksmärta. Symptomen kan vara milda eller svåra. Illamående, brist på aptit och viktminskning är ganska vanliga. Andra abscesser, såsom en Douglasabscess, kan emellertid orsaka diarré. Närheten till urinblåsan kan också orsaka akut urinering. Subfreniska abscesser kan också orsaka symptom i bröstkorgen och lungorna, såsom icke-produktiv hosta, bröstsmärtor och dyspné (andfåddhet). Vanligtvis finns det ömhet där abscessen är belägen. Stora abscesser kan kännas som klumpar.

Typer av abscesser i bukhålan

Abscesser i bukhålan klassificerar man som intraperitoneal, retroperitoneal eller visceral. Många abscesser i bukhålan manifesterar sig efter gastrointestinal perforering eller tjocktarmscancer.

Andra bildas på grund av spridningen av en infektion eller sekundär inflammation till tillstånd som blindtarmsinflammation, divertikulit, Crohns sjukdom, pankreatit, bäckeninflammation eller något annat tillstånd som orsakar generaliserad peritonit.

Kirurgi i buken, särskilt sådana operationer som påverkar matsmältningssystemet, är en annan betydande riskfaktor. Bukhinnan kan bli förorenad under eller efter operationen.

Odränerade abscesser i bukhålan kan skada angränsande strukturer och kärl, vilket kan leda till blödningar eller tromboser. De kan också brista i tarmen eller bukhinnan och till och med bilda en kutan eller urogenital fistel. En lågt sittande abdominal abscess kan i vissa fall vandra ner till låret.

Diagnos

Vården använder vanligtvis datortomografi för att ställa en diagnos. Denna teknik gör att de också kan välja det bästa sättet att tömma och behandla infektionen.

Magnetisk resonanstomografi (MRI) är ett annat, mycket detaljerat avbildningstest som man använder i specifika situationer. Det finns också andra, enklare tester, som en ultraljudsundersökning av buken. Kvaliteten på bilderna är dock inte lika bra som vid en MRI.

Behandling

Behandlingen involverar antibiotika och perkutan eller kirurgisk dränering. Nästan alla abscesser i bukhålan kräver dränering, antingen genom kirurgi eller perkutana katetrar.

Läkare kan dränera abscessen genom huden om de använder sig av perkutan dränering, styrd av bildtekniker som ultraljud. I vissa allvarliga fall kan kirurgisk dränering, som kräver kirurgi i ett operationsrum, vara nödvändig. Dränering genom katetrar kan vara lämpligt när abscesshålorna är stora och dräneringsvägen inte passerar genom okontaminerade organ. Dessutom är det lämpligt att ta till dränering genom katetrarna när infektionens ursprung är kontrollerat och varet är tillräckligt flytande för att rinna ut genom katetern.

Under tiden kan antibiotika begränsa infektionsspridningen genom blodet och man bör administrera det före och efter interventionen. Behandling kräver ofta läkemedel som främjar läkningen av tarmfloran, såsom gentamicin och metronidazol.