Intrakraniellt hematom: Vad är det och hur behandlas det?

Ett intrakraniellt hematom är en ackumulering av blod inuti benen som utgör skallen. Det är en allvarlig situation som kräver omedelbar läkarvård.
Intrakraniellt hematom: Vad är det och hur behandlas det?

Senaste uppdateringen: 30 juli, 2022

Ett intrakraniellt hematom är ofta livshotande. Och även om många av dem kan vara små, måste utvecklingen övervakas. Det är inte ett tillstånd som man kan ta lätt på, och man ska inte heller se det som bara ett symptom bland många andra.

Detta tillstånd uppstår när blod ackumuleras inuti skallbenen. Placeringen av denna blodpropp varierar och den kliniska bilden beror på dessa positioner.

Ett av problemen som uppkommer med dessa hematom är trycket de genererar på ett så pass känsligt organ som hjärnan är. Denna ökade spänning skadar neuronerna och komplicerar deras funktion.

Den milda formen av intrakraniellt hematom är den som visar sig i samband med en hjärnskakning. Det vill säga en kort medvetslöshet med fullständig återhämtning. Men svåra former kan också förekomma, vilket resulterar i att patienten dör.

Ansamling av blod härrör från ett brustet blodkärl i skallen. Detta kan uppstå på grund av trauma eller spontan bristning av en artär, till exempel vid medfödda missbildningar.

Typer av intrakraniella hematom

Beroende på deras placering i skallen finns det tre typer av intrakraniella hematom.

Subduralt hematom

Det subdurala hematomet ligger under duralhinnan, som är ett av skikten den yttersta av de tre hjärnhinnor som är till för att skydda hjärnan mot skador. I processen spricker ett eller flera blodkärl, vilket för bloduppsamlingen till den region där blodet är fast. Om det handlar om en stor blödning är det en allvarlig livsfara.

När det är akut är risken större. Detta är fallet som klassiskt inträffar omedelbart efter en stroke. Symptomen kommer snabbt och är vanligtvis mycket uttalade med medvetslöshet, illamående, kramper och smärta.

En annan typ är subakut subduralt hematom, som gradvis uppstår och visar symptom inom dagar eller veckor. Och den sista är kroniskt subduralt hematom, som kan pågå i flera månader. Den senare börjar vanligtvis omärkligt och utvecklar sig utan att personen uppvisar några märkbara symptom.

En läkare som studerar en hjärna

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Vad är hjärnans neuroplasticitet? Förmågan till förändring

Epiduralt hematom

Detta intrakraniella hematom ligger mellan duralhinnan och skallen, i den yttre delen av hjärnan, kan man säga. Det är blodsamlingen som ligger närmast utsidan.

Den vanligaste orsaken är trauma, och komplikationen är det inre trycket det utövar. Det är mycket vanligt att patienter med denna typ går igenom olika stadier av medvetslöshet.

Intracerebralt hematom

Även känt som intraparenkymalt hematom. Det är lokaliserat till hjärnvävnaden, mitt i nervcellerna, därav dess namn. Det kan bero på trauma, men också när stroke uppstår på grund av bristningar i artärer eller närvaron av en medfödd missbildning.

Vissa hjärntumörer kan också orsaka denna kliniska bild. Behandlingen av dem är mer komplicerad eftersom det innebär en svår ställning med allvarliga risker för följdsjukdomar.

Behandling av intrakraniellt hematom

När läkare upptäcker ett intrakraniellt hematom gör denna en uppskattning av dess storlek och position. Detta uppnås genom avbildningstekniker som CT eller MRI.

Om det intrakraniella hematomet är litet, inte utövar tryck och patientens symptom är stabila, rekommenderar man ingen specifik behandling. Läkaren kommer att ge patienten riktlinjer och vanligtvis se till att övervaka honom eller henne under en tid.

I större, livshotande fall kan läkaren rekommendera en operation. Det finns två tillvägagångssätt: lokal dränering eller kraniotomi. Lokaliserad dränering är utformad för att ha minsta möjliga påverkan på skallen.

För detta ändamål gör en kirurg ett minimalt hål i skallen för att föra in en sond och dränera blodet från hematomet. Vid stora lesioner är detta inte möjligt och man använder i stället en kraniotomi med en öppen öppning av skallbenet.

Röntgen av ett huvud

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Vad är en intracerebral blödning och vad gör att uppstår?

Vad du ska göra om du misstänker ett intrakraniellt hematom

Om vi ​​har fått en huvudskada eller lider av symptom som gör att vi misstänker hjärnproblem är det bästa att kontakta en läkare omgående. Som vi nyss nämnde så kan det innebära allvarliga hälsoproblem som är livshotande.

En läkare kan utföra kompletterande tester för att fastställa förekomsten av ett intrakraniellt hematom, dess storlek och position. Baserat på detta kan läkaren sedan rekommendera operation, dränering eller periodisk kontroll.

Patienter som tar blodförtunnande mediciner bör vara särskilt uppmärksamma eftersom det är en faktor som ökar risken för hematom som förvärrar bilden. Den läkare som behandlar denna typ av patienter bör redan från början veta att patienten tar dessa läkemedel.

En konsultation i tid kan rädda liv. Därför är det viktigt att inte vänta med att uppsöka vård i dessa fall. Ett intrakraniellt hematom är nämligen en medicinsk nödsituation och du bör behandla det därefter.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Iglesias, Román, et al. “Concausality in a clinical case of subdural hematoma.” Medicina Legal de Costa Rica 34.2 (2017): 113-117.
  • Quintana, E. Murias, et al. “Tratamiento combinado, mediante embolización y cirugía, de los aneurismas cerebrales rotos con hematoma cerebral e hipertensión intracraneal: Análisis retrospectivo y revisión de la bibliografía.” Radiología 61.1 (2019): 42-50.
  • Ortega Santiesteban, Orlando, et al. “Diagnosing a subdural hematoma: a clinical-imaging dynamic process.” Revista Médica Electrónica 41.2 (2019).

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.