Inflammation i ändtarmen: Vad orsakar det och hur behandlar man det?

Inflammation i ändtarmen är ett tillstånd som alltid bör behandlas. Annars kan det leda till allvarliga komplikationer. Kost och livsstil har ett avgörande inflytande på sjukdomsförloppet.
Inflammation i ändtarmen: Vad orsakar det och hur behandlar man det?

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 09 augusti, 2022

Inflammation i ändtarmen är ett tillstånd som kan leda till allvarliga komplikationer. Tillståndet kallas även proktit.

Detta tillstånd innebär en inflammation i slemhinnan i ändtarmen, ett muskelliknande rör vid änden av tjocktarmen, som förbinder tjocktarmen med anus. Med andra ord passerar avföring genom detta rör när den lämnar kroppen.

En inflammation i ändtarmen orsakar flera obehagliga symptom som ibland är övergående och ibland kan bli kroniska. Tillståndet är vanligt hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom, som exempelvis vid Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.

Oftast behandlar man proktit med medicinering och livsstilsförändringar. Endast i de allvarligaste fallen är kirurgi nödvändigt. Enligt tillgängliga data ökar denna sjukdom i dagens samhälle.

Vilka är symptomen på en inflammation i ändtarmen?

Inflammation i ändtarmen, illustration
Proktit är en inflammation i slemhinnan i anus som kan orsaka smärta och bli kronisk.

Typiska symptom på en inflammation i ändtarmen är smärta i området och ett kontinuerligt behov att gå på toaletten. Efter att ha tömt tarmen kan patienten ha kvar en känsla av att inte ha blivit av med allt. Detta är känt som “rektal tenesmus.”

Andra symptom inkluderar följande:

  • Smärta i anus eller känslan av att något har fastnat i det området
  • Buksmärtor
  • Rektala blödningar
  • Slem kommer från ändtarmen
  • Mycket lös avföring
  • Vattnig diarré, ofta följt av förstoppning
  • Smärta när personen tömmer tarmen

I vissa fall orsakar proktit dysfunktion i urinblåsan och svaghet och en brännande känsla i benen. Vissa män kan också ha problem med att upprätthålla en erektion. I sällsynta fall kan feber och viktminskning också förekomma.

De främsta orsakerna till inflammation i ändtarmen

En inflammation i ändtarmen kan komma av många olika orsaker. Vanligtvis orsakas det av underliggande förhållanden. De främsta orsakerna till förekomsten av denna sjukdom är följande:

  • Sexuellt överförbara sjukdomar. Det kan vara effekten av gonorré, klamydia, syfilis och herpes. De överförs vanligtvis genom analsex. Hos personer med HIV är sjukdomen vanligtvis allvarligare.
  • Vanliga infektioner. Proktit kan bland annat komma av en infektion med bakterier som Salmonella och Shigella. Hos barn kan en halsinfektion som orsakar strepproktit vara orsaken.
  • Anorektalt trauma. Analsex och införande av föremål i det området orsakar ibland skador som leder till denna sjukdom.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Detta inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Båda är vanliga orsaker till proktit.
  • Strålbehandling. De som har fått strålbehandling vid bäckenområdet har en ökad risk att utveckla proktit. Symptom visas vanligtvis sex veckor efter att behandlingen har påbörjats eller nio månader efter att behandlingen avslutats.
  • Antibiotika. Vissa människor utvecklar proktit efter behandling med antibiotika. Eftersom antibiotika dödar bakterier som inte är skadliga, kan detta leda till att hjälpa andra skadliga bakterier att etablera sig.

Riskfaktorer

De viktigaste riskfaktorerna för inflammation i ändtarmen är följande:

  • Samlag utan skydd. Att ha oskyddat sex ökar risken för att bli drabbad av en sexuellt överförbar sjukdom. Sex med flera partners och utan användning av kondom ökar också sannolikheten att få en av dessa sjukdomar.
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom ökar också risken för proktit.
  • Strålbehandlingar. Om läkaren använder det i bäckenområdet ökar det risken att utveckla sjukdomen.

Hur kan man diagnostisera tillståndet?

Diagnos av en inflammation i ändtarmen börjar med att läkaren tar en detaljerad historik och utför en grundlig fysisk undersökning. Till exempel är symptom, familjehistoria och sexuella vanor viktiga att beakta.

Läkaren utför en rektal undersökning och kan därtill också beställa några tester, till exempel följande:

  • Fullständig blodcellsanalys. Med detta kan läkaren upptäcka blodförlust och infektioner.
  • Avföringsanalys. Detta gör att läkare kan avgöra om det finns en bakteriell infektion.
  • Anoskopi. Detta är ett test för att inspektera analkanalen och den nedre delen av ändtarmen. Testet utförs med en apparat som kallas ett anoskop.
  • Koloskopi. Detta möjliggör visualisering av hela tjocktarmen, genom att man använder ett tunt rör som har en kamera fäst vid änden. Det gör det också möjligt att ta ett prov för biopsi.
  • Fibrosigmoidoskopi med ett flexibelt fiberendoskop. Detta liknar en koloskopi, både i procedur och i avseende på den information det ger.
  • Test för sexuellt överförbara sjukdomar. Dessa utförs vanligen från prover tagna från ändtarmen eller urinröret.

Anoskopi, koloskopi och fibrosigmoidoskopi är invasiva tester som kan orsaka obehag. Full återhämtning sker dock som regel inom 24 timmar.

Tillgängliga behandlingar vid en inflammation i ändtarmen

piller
En läkare väljer den lämpligaste behandlingen beroende på orsaken till inflammationen.

I huvudsak finns det två behandlingsalternativ för en inflammation i ändtarmen: med medicinering eller med kirurgi. Man använder olika typer av mediciner beroende på vad som orsakar inflammationen:

  • Antibiotika om en bakteriell infektion orsakat tillståndet.
  • Antivirala läkemedel när ett virus orsakat infektionen.
  • Antiinflammatoriska läkemedel om sjukdomen kommer sig av strålbehandling eller inflammatorisk tarmsjukdom. De administreras i form av piller, suppositorier eller lavemang.
  • Immunsuppressiva medel. Dessa använder man när orsaken är Crohns sjukdom.
  • Mjukgörande medel för avföringen och dilatatorer. De använder man vanligtvis när inflammationen är en följd av strålbehandling.

Kirurgi blir ett alternativ först när tidigare behandlingar inte är effektiva. Syftet är att ta bort det skadade området i matsmältningssystemet. Ibland utför kirurgen ett ingrepp för att ta bort den onormala vävnaden som blöder med procedurer som argonplasmakoagulering, kryoablation och elektrokoagulering.

Kost och livsstilsförändringar vid en inflammation i ändtarmen

Förändringar i kost och livsstil hjälper avsevärt till att lindra smärta och obehag som kommer sig av en inflammation i ändtarmen. De mest rekommenderade åtgärderna är följande:

  • Ät en mjuk och skonsam kost.
  • Undvik kryddig, fet och sur mat under episoder av diarré.
  • Drick mycket vätska. Detta underlättar tarmrörelser och förhindrar också uttorkning på grund av diarré
  • Undvik koffein, läsk och mjölkdrycker (till exempel om du är laktosintolerant).
  • Undvik godis samt sötade och sockerfria drycker.

Det är mycket användbart att hålla reda på symptomen i en kostdagbok. Det här är en journal där du registrerar de tillfällen du lägger märke till att symptomen blir värre samt den mat du ätit i anslutning till detta. På detta sätt kan du lättare upptäcka vad som utlöser olika symptom.

Det är bäst att begränsa antalet sexpartners och använda kondom varje gång du har sex. Dessutom är det viktigt att också undvika sexuell kontakt med personer som har herpes eller misstänkta sekret i underlivet.

Hur man hanterar en inflammation i ändtarmen

Vissa allvarliga komplikationer utvecklas om denna inflammation lämnas obehandlad eller om personen inte svarar på behandlingen. Detta kan till exempel omfatta kraftig blödning, anemi, bölder, sår i tarmslemhinnan och fistlar.

Sammanfattningsvis bör en person med detta tillstånd få medicinsk hjälp och vård och följa den föreskrivna behandlingen. Uppföljningen bör vara kontinuerlig, i synnerhet för att säkerställa att orsaken till inflammationen försvinner helt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Vallejo Hernández, R., Ortega Polar, E., & Tánago, P. (2018). Enfermedades de transmisión sexual (ETS). Panorama Actual Med, 42(413), 417-424.
  • Silva, F., Gatica, T., & Pavez, C. (2019). Etiología y fisiopatología de la enfermedad inflamatoria intestinal. Revista Médica Clínica Las Condes, 30(4), 262-272.
  • Serrano Ferrández, E., & Artal Traveria, E. (2020). Proctitis: pensar más allá de la enfermedad inflamatoria y la neoplasia. Medicina de Familia-SEMERGEN, 46(6), 428-430.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.