Hur du gör ett lavemang hemma och vad du bör undvika
Av olika anledningar måste vissa människor utföra ett lavemang hemma, eller analsköljning, för att hjälpa till att rengöra ändtarmen från fekalt material. Detta är en del av förberedelserna för vissa medicinska ingrepp, som en metod för att lindra förstoppning eller som ett rengöringssteg innan man har analsex.
I allmänhet är det en vanlig och återkommande praxis, men en som det fortfarande pratas lite om eftersom många upplever det som tabu. Läs vidare och lär dig allt du behöver veta om hur du gör ett lavemang hemma.
Vad är ett lavemang?
Ett lavemang, eller analdusch eller kolonrensning, är en procedur där en stor mängd trycksatt vatten går in i ändtarmen genom ett rör eller en slang. Vätskan kommer sedan ut tillsammans med avföringen och detta gör man tills vätskan är klar. Då blir ändtarmen och en del av tjocktarmen rena.
Enligt den amerikanska Mayokliniken finns det de som stödjer att användningen av lavemang kan bidra till att avgifta kroppen, öka energin och förbättra immunförsvaret. Det finns dock inga medicinska bevis som stödjer dessa fördelar.
Lavemang kan vara en bra metod för att motverka förstoppning, eftersom det hjälper till att lindra obehag och gör det lättare att få ut avföringen. Det är en rekommenderad procedur för kroniskt förstoppade personer; dock kan den inte upprepas för ofta, eftersom kroppen tenderar att vänja sig vid det varvid den normala peristaltiken kan sakta ner.
Olika typer av lavemang
Lavemang kan klassificeras i två huvudkategorier, beroende på deras syfte. Vissa är för att utföra hemma, medan andra är uteslutande för professionellt utförande.
Allt beror på vad du har för behov. Lär dig skillnaderna mellan dem och för vilka situationer var och en är mest lämplig.
1. Rengörande lavemang
Kallas även evakuerande lavemang, och är den vanligaste typen av lavemang. Det är ett lavemang som du kan själv utföra utan problem hemma.
Det hjälper till att rengöra ändtarmen och en del av tjocktarmen från fekalt material som kan finnas där. Man använder vanligen rent vatten eller koksaltlösning vid denna typ av lavemang.
Rengörande lavemang rekommenderas i fall av förstoppning, för att ta avföringsprov, före en radiologisk undersökning av ändtarmen eller som en metod för förberedelse för analt samlag. I allmänhet ska du hålla inne vätskan 2 till 3 minuter innan du släpper ut den, och du upprepar proceduren tills vätskan kommer ut klar och ren.
2. Retentionslavemang
Skillnaden mellan rengörande lavemang och retentionslavemang är att i det förstnämnda evakuerar patienten vattnet nästan omedelbart, medan i det sistnämnda måste vätskan hållas kvar under en period på upp till 30 minuter. Vid denna typ av lavemang administreras mediciner vanligtvis i ändtarmen blandat med vätskan när de inte kan administreras oralt.
Förutom mediciner inför man också näringsämnen. Ett retentionslavemang bör utföras av av en sjukvårdare så att du är säker på att doserna blir korrekta.
Innan ett retentionslavemang utförs bör ett renande lavemang utföras. Detta för att de mediciner som ska ges snabbt ska nå blodomloppet.
Du kanske vill läsa denna artikel: Så kan du förebygga och behandla hemorrojder naturligt
Hur gör man ett lavemang hemma på rätt sätt?
Varje person kan utföra ett lavemang hemma på det sätt som passar individen bäst. Från instrumentet du ska använda för lavemang till den ställning som är mest bekväm för dig.
Här är några allmänna rekommendationer för att utföra ett lavemang hemma, enkelt och säkert, för första gången:
- Välj ett redskap du föredrar: ha till hands apotekets lavemang eller slangen med vilken du ska utföra rengöringen, som du först desinficerat.
- Fyll den med varmt vatten: Kom ihåg att vara uppmärksam på temperaturen. Du vill inte uppleva en plötslig eller obekväm förändring i temperaturen när vätskan kommer in i kroppen.
- Smörj plastspetsen: med hjälp av vaselin eller ett glidmedel, smörj spetsen på verktyget som du ska utföra lavemanget med för att underlätta införandet.
- Kom i en bekväm position: några av de mest rekommenderade positionerna är att ligga på sidan med böjda ben, att ligga på rygg med benen mot bröstet eller att sitta på huk.
- För försiktigt in spetsen: var försiktig när du för in spetsen i ändtarmen, gör det långsamt så att du inte skapar några aggressiva rörelser.
- Öppna eller tryck på verktyget: om det är ett apotekslavemang, häng det 90 centimeter över golvet, lägg dig på sidan eller på rygg och öppna kranen så att vattnet kan komma in. Om du använder en slang är det bekvämast att sitta på huk och försiktigt trycka in den.
- Vänta ett par minuter: stanna kvar i den valda positionen och försök att behålla vattnet inuti tarmen. Vänta tills du känner för att det är dags att evakuera.
- Upprepa lavemanget: spola tarmen 3 till 4 gånger tills vattnet kommer ut klart och rent. Kom ihåg att inte tillföra mer än 250 milliliter vatten per lavemang.
Risker och försiktighetsåtgärder när du ska göra ett lavemang hemma
Lavemang är en användbar procedur, och du kan utföra det i bekvämligheten av ditt hem. Men överdriv inte. Överdriven användning kan få hälsomässiga återverkninga som i slutändan skadar tarmfloran.
Följande är några försiktighetsåtgärder att tänka på för att se till att det går så bra som möjligt och för att undvika onödiga risker:
- Undvik lavemang med kaffe eller tvålvatten; dessa ämnen irriterar tarmen och kan orsaka buksmärtor och obehag.
- Det är inte lämpligt vid situationer där det är farligt att öka tarmperistaltiken eller de naturliga tarmrörelserna; exempelvis vid blindtarmsinflammation eller tarmperforation.
- Det kan vara skadligt för patienter med hydroelektrolytisk obalans. Till exempel vid njurinsufficiens.
- Hos vissa personer kan ett dåligt utfört lavemang orsaka illamående, buksmärtor, proktit eller analklåda.
Att göra ett lavemang hemma är en allvarlig uppgift
Nu när du känner till fördelarna och försiktighetsåtgärderna med lavemang, var försiktig när du ska utföra det hemma så att du undviker riskerna. Kom ihåg att inte göra dem för ofta, utan bara när du verkligen behöver det.
Om huvudproblemet är förstoppning, leta först efter naturliga alternativ och överväg sedan att göra ett lavemang om det fortfarande är nödvändigt. Rådgör med din läkare om förstoppningen varar mer än en vecka.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Antonio, K. A. S. J. B., & Valle, C. M. J. M. (2014). Ideal volume for evacuants enemas y children. Revista Mexicana de Cirugía Pediátrica, 18(2), 63-69. https://www.medigraphic.com/cgi-bin/new/resumenI.cgi?IDREVISTA=91&IDARTICULO=52147&IDPUBLICACION=5305
- Asociación Española de Pediatría. (2020). Enema (solución fisiológica). Consultado el 12 de septiembre de 2023. https://www.aeped.es/comite-medicamentos/pediamecum/enema-solucion-fisiologica
- Bárcena Fernández, E., San Emeterio Herrero, R., Santos González, G., Galarraga Martín, B., Ezquerra Gutiérrez, T., & Benito Fernández, J. (2009). Eficacia de los enemas salinos en el tratamiento de la impactación fecal en urgencias de pediatría. Anales de Pediatría, 71(3), 215-220. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1695403309003221
- Enguita, J., Et al. (2022). TIPOS DE ENEMAS Y ADMINISTRACIÓN. Ocronos. Vol. V. Nº 5–Mayo 2022. Pág. Inicial: Vol. V; nº5: 18. https://revistamedica.com/tipos-de-enemas-y-administracion/
- Jímenez, N., Blanco, R., & Quesada, M. (2019). Administración de los diferentes tipos de enemas por parte del Técnico Auxiliar en Cuidados de Enfermería en el ámbito hospitalario. Ocronos – Editorial Científico-Técnica. https://revistamedica.com/administracion-tipos-de-enemas-tecnico-auxiliar-en-cuidados-de-enfermeria/
- Schmelzer, M., Schiller, L. R., Meyer, R., Rugari, S. M., & Case, P. (2004). Safety and effectiveness of large-volume enema solutions. Applied nursing research : ANR, 17(4), 265–274. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15573335/
- Stanford Surgery. (17 de noviembre de 2020). Instrucciones de cómo administrar un enema. Youtube. https://youtu.be/1Nj8hfO8cCg
- Torre, A., García, S., Huerta, H., Juárez de la Cruz, F., Rodríguez, H., & Zúñiga, J. (2009). Guías clínicas de diagnóstico y tratamiento de la encefalopatía hepática. Tratamiento y perspectivas a futuro. Revista de Gastroenterología de México, 74(2), 170-174. http://www.revistagastroenterologiamexico.org/es-guias-clinicas-diagnostico-tratamiento-encefalopatia-articulo-X0375090609499140