Har du stress- eller ångestsyndrom?
I dagsläget finns det många saker som kan oroa oss, och alla situationer kan gå oss på nerverna. Kanske är spänningen du känner bara stress. Det finns ingen anledning att oroa sig om obehaget är kort. Men ångestsyndrom kan störa våra dagliga rutiner med intensiv oro. Att till exempel gå till arbetet kan vara frustrerande om ditt jobb är krävande och din chef svår att göra nöjd.
The Anxiety and Depression Associate of America (ADAA) definierar generellt ångestsyndrom som vad folk lider av när de upplever oroande och fysiologiska svar i mer än sex månader. Det är väldigt vanligt att människor med denna åkomma uppvisar konstant höga stressnivåer. Ångest beror på felaktiga uppfattningar och väntade negativa tankar.
Ångesten skiljer dock mellan fall och är därför svår att diagnostisera, även för experter. För att veta om du lider av stress- eller ångestsyndrom kan du analysera följande faktorer:
1. Konstant oroande
Att oroa sig inför studenten är normalt: du måste hitta en klänning, rätt skor och se till att du gjort allt som krävs för dina kurser. Det är inte bara du, det kommer vara samma sak för dina barn, din bror eller syster eller någon annan nära dig. Men om du oroat dig i över sex månader kanske du lider av ångestsyndrom. Det karaktäriseras av överdrivet oroande.
Det första läkarna letar efter är om personen känner så innan den stressiga situationen eller om beteendet fortsätter efteråt. Om beteendet inte håller i sig och är kortsiktigt handlar det troligtvis inte om ångestsyndrom.
Om du till exempel ska gifta dig och planerandet går bra upplever du förmodligen bara korta stunder av stress. Men om du upplevt dessa symptom förr kan det betyda ett ångestsyndrom som behöver omedelbar uppmärksamhet.
Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram en serie råd för att dämpa ångest.
2. Negativa slutsatser är ett tecken på ångestsyndrom
Tenderar du att tänka på de värsta resultaten? Brukar folk säga att du är en negativ person? Vissa kanske anser dig vara överdrivet försiktig, medan andra säger att du är realistisk.
Om dessa tankar är extrema och ihållande har du ett ångestsyndrom.
Att komma underfund med verkligheten i en situation är inte lätt, men en bra ledtråd kan leda till en åsikt utifrån. Du borde börja oroa dig om du alltid mår dåligt, förväntar dig det värsta och är oförmögen att njuta av stunden när ingen annan delar detta perspektiv.
Personer med ångestsyndrom tror att de har så många defekter att de är förbrukningsbara. De sviks konstant av vad de gör och känner att de alltid kommer svika sin familj. Om du är en av de som slår i huvudet och antar att en hjärntumör står på tur har du ett ångestsyndrom.
Detta mönster av negativt tänkande kallas katastrofal tankegång, och är en avart av tänkande som leder till att man tror att världen blir allt sämre.
3. Du är märkbart irriterad
Känner du dig rastlös, trött, irritabel och har svårt att sova samt koncentrera dig? Dessa beteenden associeras med en serie både fysiska och mentala hälsoproblem.
De utgör en del av varför ångestsyndrom är så svårt att diagnostisera. De är även anledningen till att folk tar avstånd från dig. Om några av dessa symptom är så ihållande att de stör ditt dagliga liv, studier eller arbete är det dags att höra en experts utlåtande.
4. Att må bättre går inte ihop med dina planer
Du vet mycket väl vad du måste göra och har tydligt hört råden och tipsen för att lindra alla typer av stress. Du är medveten om att du måste följa en hälsosam diet och regelbundet träna, och att dessa trick kommer hjälpa dig att lindra stressen – men du gör det inte.
Kanske är du en mycket organiserad person, men du måste tänka på en fundamental faktor: prioriteringar. Din hälsa måste komma först, och att ta tid för dig själv är mycket viktigare än något annat för det kan rädda ditt liv.
Gör följande saker för att känna dig glad:
- Gå ut med vänner
- Spendera tid ensam
- Läs
- Träna dagligen
- Hitta nya hobbyer
- Res och lär känna nya platser
Besök denna artikel: Fördelarna med kaffe och vänner
5. När du inte har kontroll över det
Om du har provat på det och fortfarande kämpar med stress- och ångestsyndrom är det förmodligen dags att tala med en expert. En kognitiv beteendespecialist är det bästa. Målet är att hitta nya sätt att tänka och reagera i tuffa situationer.
En psykolog kommer hjälpa dig att identifiera problemet och hitta den bästa lösningen. Om nödvändigt kommer du hänvisas till en specialist om det är vad som krävs för att lösa situationen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Patel, D. S., Roth, M., & Kapil, N. (2011). Stress fractures: Diagnosis, treatment, and prevention. American Family Physician.
- Lang, P. J., & McTeague, L. M. (2009). The anxiety disorder spectrum: Fear imagery, physiological reactivity, and differential diagnosis. Anxiety, Stress and Coping. https://doi.org/10.1080/10615800802478247
- Aweid, B., Aweid, O., Talibi, S., & Porter, K. (2013). Stress fractures. Trauma. https://doi.org/10.1177/1460408613498067
- Chrousos, G. P., & Gold, P. W. (1992). The Concepts of Stress and Stress System Disorders: Overview of Physical and Behavioral Homeostasis. JAMA: The Journal of the American Medical Association. https://doi.org/10.1001/jama.1992.03480090092034
