Går det att återställa god lunghälsa efter luftvägssjukdom?
Tack vare medicinska framsteg är det möjligt att återställa god lunghälsa hos patienter som är drabbade av kroniska och akuta luftvägssjukdomar. Man använder sig av olika lungrehabiliteringstekniker för att göra detta, och denna typ av rehabiliterande verksamhet finns redan i många länder.
Lunghälsan kan drabbas av både akuta och kroniska skador. Men tack vare framsteg inom rehabiliteringstekniker kan vi återställa god lunghälsa delvis eller till och med helt.
Vi måste komma ihåg att lungsjukdomar är mycket vanliga. KOL, eller kronisk obstruktiv lungsjukdom, drabbar 10 % av den vuxna befolkningen över 40 år.
Patienter med KOL lider ofta av att deras livskvalitet blir negativt påverkad av att de hela tiden måste anstränga sig för att få tillräckligt med luft. Många av dem behöver extra syre på kvällen och i värsta fall hela dagen.
Tills nyligen var den enda lösningen på detta att administrera extra syre och skriva ut specifika läkemedel, bland annat inhalatorer som vidgar luftrören. Avsevärda framsteg har dock gjorts för att bana vägen för möjligheten att återställa god lunghälsa. Detta har lett till att flera olika terapier för lungrehabilitering kommit till.
Lungrehabilitering är en stegvis process som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter med luftvägssjukdomar. Det finns varianter av programmet som man tillämpar på vårdcentraler eller sjukhus och andra som patienter kan genomföra på egen hand i sina hem.
Vem är en kandidat för lungrehabilitering?
Lungrehabilitering har en specifik målgrupp. Detta beror på att det finns många patienter utan diagnos, och dessa kan man inte behandla. Därför kan lungrehabilitering endast tillämpas på de patienter som har fått specifika diagnoser.
Följande grupper kan förbättra lunghälsan med hjälp av rehabilitering:
- KOL: Personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom är idealiska kandidater för dessa program. KOL inkluderar astma, kronisk bronkit, emfysem och atelektas.
- Muskeldystrofier: Patienter med muskelsjukdomar som förändrar muskelkapaciteten i bröstkorgen kan också vara kandidater.
- Cystisk fibros: Denna genetiska sjukdom orsakar ansamling av tjocka trögflytande ämnen i bronkerna. Bland alla stödjande terapier som patienten bör utföra är en av dem lungrehabilitering.
- Interstitiell sjukdom: Vissa tillstånd påverkar lungvävnaden och orsakar fibros eller ärrbildning vilka minskar andningskapaciteten. Vi kan nämna sarkoidos som ett exempel.
- Patienter som har genomgått lungoperationer
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Allt du behöver veta om behandling av lunginflammation
Hur går lungrehabilitering egentligen till?
För att återställa god lunghälsa behöver man rehabilitering som innefattar en rad aktiviteter. Ett multidisciplinärt team deltar och arbetar tillsammans för patientens bästa.
En viktig del av detta är träning. I allmänhet är sjukgymnaster specialiserade på lunghälsa de som tar fram ett program som anpassar sig till patientens förutsättningar.
Om personen med lungsjukdom har viktproblem, kommer en dietist också att delta i processen. Att göra sig av med övervikt är av stor betydelse. Detta eftersom ett överskott av fettvävnad i hög grad påverkar dynamiken för vår andning.
Näringslära är en del av hälsoutbildningen, som också ingår i lungrehabiliteringsprogrammet. Under en rad möten får patienterna information om vad och hur de bör äta, vad de ska göra vid akuta attacker och hur de reglerar sina åtgärder för att maximera rehabiliteringen. Det finns också en läkare som utbildar patienten om användningen av mediciner och läkemedel.
Den psykologiska aspekten är inte mindre viktig. Lungrehabiliteringsteam har en psykolog som i individuella sessioner eller i gruppsessioner stöttar förändringarna och hjälper patienten i sin tolkning av sitt tillstånd.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: 6 livsmedel som gynnar lungornas funktion
Kan du själv göra något för att återställa god lunghälsa?
Det finns två lägen som kan kräva strategier för att en patient ska kunna återställa god lunghälsa på hemmaplan. Den ena är den underliggande diagnosen av patientens lungproblem och den andra är hur svårt det är att upprätthålla rehabilitering i det fall som patienten har svårt att ta sig till kliniken för sessioner.
Därför finns det tekniker som man kan utföra hemma för att förbättra lunghälsa. En av nycklarna är förstås fysisk träning. European Lung Foundation rekommenderar en halvtimme om dagen med måttlig träning, minst 5 gånger i veckan.
Att andas ut som om vi skulle vissla är också en effektiv teknik man kan utföra själv hemma. Det går till så att vi andas ut längre än vi andas in. På detta sätt så genererar vi motstånd mot luftens passage när den vill lämna våra lungor. Det är ett sätt att träna musklerna i luftvägarna.
Att blåsa upp ballonger ger också samma effekt. Kort sagt, vad vi gör är att träna på att blåsa med extra motstånd så att vi stärker musklerna. Vi tonar och tränar upp de muskler som är involverade i andningen. På detta sätt blir de mer effektiva i sin uppgift att andas.
Att återställa god lunghälsa är en lång process
Lungrehabilitering är inte en form av magi, och det sker inte över en natt. Det krävs engagemang från patienten och det behandlande teamet för att upprätthålla aktiviteter under en lång tidsperiod. Resultaten kommer att komma gradvis och successivt. Men alla dessa små framsteg motiverar patienten att fortsätta, och kan leda till betydande förbättringar i deras livskvalitet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Miravitlles, Marc, et al. “Prevalence of COPD in Spain: impact of undiagnosed COPD on quality of life and daily life activities.” Thorax 64.10 (2009): 863-868.
- Peña, Jhonatan Betancourt, et al. “Caracterización de pacientes con enfermedad pulmonar obstructiva crónica que inician un programa de rehabilitación pulmonar.” Movimiento Científico 11.2 (2017): 47-54.
- Gómez, Vilma, and Alejandro Casas. “Rehabilitación pulmonar en hipertensión pulmonar.” Revista Colombiana de Cardiología 24 (2017): 84-88.
- Betancourt-Peña, J., et al. “Diferencias de la rehabilitación pulmonar en pacientes con EPOC, con y sin indicación de oxígeno domiciliario a largo plazo.” Fisioterapia 40.4 (2018): 169-177.