Fakta om antimikrobiella läkemedel
Idag vill vi dela med oss av lite fakta om antimikrobiella läkemedel, som är mediciner med förmågan att hindra tillväxten av olika mikroorganismer.
Vanligtvis kommer ett specifikt antimikrobiellt läkemedel vara effektivt mot specifika mikroorganismer. Därför finns det olika typer som bekämpar bakterier, svamp eller parasiter.
I denna artikel ska vi ta en titt på de olika typerna och ge dig lite fakta om antimikrobiella läkemedel med koppling till deras användning och kännetecken.
Typer av antimikrobiella läkemedel
Generellt klassificeras dessa mediciner baserat på två aspekter:
- Hur de verkar.
- Typen av mikroorganism.
Klassificering enligt verkan
Enligt denna klassificering kan vi skilja på följande antimikrobiella läkemedel:
- Steriliserande.
- Desinfekterande.
- Antiseptiska eller kemoterapeutiska.
Låt oss ta en titt på dem:
Steriliserande
Dessa är kapabla att döda alla typer av mikroorganismer. Två av de mest välkända är glutaraldehyd och etylenoxid. Fysiska metoder som värme, filtrering och joniserande strålning används också för detta syfte.
Desinfekterande
Härnäst använder läkare denna kategori för att döda mikroorganismer på icke levande material. Detta på grund av de giftiga effekter de kan ha på levande vävnad.
Generellt är några av de mest använda desinfekterande medlen alkohol och jodföreningar som betadin.
Det är viktigt att skilja mellan desinfektering och sterilisering. Till skillnad från steriliserande medel kan desinfekterande medel inte helt döda mikroorganismer.
Antiseptika och kemoterapeutika
Båda dessa har liknande användningar, men en skillnad är att antiseptika appliceras direkt på skadad vävnad för att förebygga tillväxt av mikroorganismer. Kemoterapi administreras i sin tur intravenöst.
Klassificering enligt typen av mikroorganism
Nedan klassificerar vi antimikrobiella läkemedel i enlighet med vilka mikroorganismer de verkar mot:
Antibiotika
Termen antibiotika refererar till en kemikalie som dödar eller hämmar tillväxten av vissa typer av känsliga mikroorganismer.
Som namnet antyder använder läkare antibiotika för att behandla bakterieinfektioner, både hos människor och djur. Detta görs tillsammans med parasitdödande och andra antimikrobiella läkemedel.
Generellt är målet att döda mikroorganismen.
Det är viktigt att nämna att självmedicinering med antibiotika är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Anledningen till det är att bakterier kan utveckla resistens mot de mekanismer som olika typer av antibiotika använder.
Inledningsvis effektiva behandlingar misslyckas därmed eftersom antibiotikan nu är ineffektiv.
Svampmedel
Dessa kallas även för antimykotika och är generellt substanser som hämmar tillväxten hos eller dödar vissa svampar.
Likt antibiotika självmedicinerar och missbrukar många dessa läkemedel. Detta leder dessvärre till att mikroorganismerna utvecklar resistens mot vissa av dem.
Några av de mest välkända svampmedlen inkluderar:
- Itrakonazol (Sporonax och Itraconacol)
- Posakonazol
- Flukonazol
- Vorikonazol
- Caspofungin
Parasitmedel
Härnäst är detta antimikrobiella läkemedel som används av både veterinärer och läkare för att bekämpa infektioner som orsakas av bakterier och parasiter.
De kan även användas i behandlingen av vissa typer av cancer.
Generellt är några av de mest välkända parasitmedlen maskmedel och antiprotozoal, såsom:
- Albendazol
- Mebendazol
- Trimetoprim
- Paromomycin
- Metronidazol
- Ivermektin
Idag försöker forskare upptäcka andra parasitmedel med färre bieffekter. Vidare försöker de bekämpa utvecklingen av parasitresistens mot existerande läkemedel.
Antivirala medel
Läkare använder dessa läkemedel för att behandla virala infektioner. Dessvärre kan de inte bota sjukdomar, men de kan lindra symptomen.
Därmed kan de minska allvarligheten hos symptomen och risken för att drabbas av komplikationer. Generellt finns det antivirala medel för varje typ av virus.
Slutsats
Generellt är antimikrobiella substanser kapabla att hämma tillväxten hos eller döda diverse mikroorganismer. Läkare använder en eller annan typ beroende på den specifika infektionen och situationen.
Dessa läkemedel är generellt inte tillgängliga utan recept eftersom självmedicinering kan leda till ökad resistens bland mikroorganismerna, vilket försämrar behandlingen för de som verkligen behöver den.
Hoppas att du fann denna fakta om antimikrobiella läkemedel intressant och hjälpsam.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Melo. (2012). Guia de Antimicrobianos. Hospital Das Clinicas Da Universidade Federal de Goias HC-UFG. https://doi.org/10.1109/CGO.2007.32
- Arias, M. V. B., & De Maio Carrilho, C. M. D. (2012). Resistência antimicrobiana nos animais e no ser humano. Há motivo para preocupação? Semina:Ciencias Agrarias. https://doi.org/10.5433/1679-0359.2012v33n2p775
- Melo, V. V., Duarte, I. D. P., & Soares, A. Q. (2012). Guia Antimicrobianos. Coordenaçao de Farmacia – Hospital das Clinicas da Universidade Federal de Goiás (HC – UFG).
