Epilepsi och graviditet: allt du behöver veta

Att ha epilepsi och vara gravid medför risker. Därför är det extremt viktigt att kvinnor med denna sjukdom lär sig hur de kan minska risken för associerade problem.

Tro det eller ej, men det finns många kvinnor som måste hantera epilepsi och graviditet på samma gång. I själva verket händer detta i 3 av 1 000 fall. Det är bevisligen inte den vanligaste kombinationen, men som du  kan se så är det dock vanligare än du kanske skulle tro.

Lyckligtvis ökar inte en graviditet risken för epileptiska anfall. De flesta barn som är födda till mödrar som har epilepsi, är också helt friska. Upp till 96% av kvinnorna som upplever denna kombination kommer att ha en normal förlossning utan någon form av komplikationer.

Vad händer under graviditeten hos en kvinna som har epilepsi?

Epilepsi är en neurologisk sjukdom där personen lider av massiva synkrona urladdningar från sina nervceller. Det betyder att det finns elektrisk aktivitet från nervceller i stora delar av hjärnan samtidigt. Detta kan ge upphov till ett epileptiskt anfall, men det behöver inte göra det.

Här måste vi klargöra att det finns en skillnad mellan epileptiska anfall och ett anfallstillstånd. I motsats till vad många tror så går de inte alltid hand i hand. Oavsett fallet ger elektriska stötar alltid upphov till symtom, som i många fall är en liten lokal rörelse.

När en kvinna går igenom en graviditet kan man se förändringar i den kvinnliga kroppen på grund av hormonernas verkan, särskilt progesteron. I allmänhet kan man lägga märke till förändringar i könsorganen, fortplantningssystemet, samt hjärt- och mjukvävnaderna. Nästan alla celler påverkas på ett eller annat sätt.

Det finns inga uppgifter som anger om anfall tenderar att öka eller minska under graviditeten. Epidemiologiska studier i detta avseende drar snarare slutsatsen att fostret inte egentligen har någon inverkan på detta.

Faktum är att forskning visar att en av de största orsakerna till problem under graviditeten är brist på tillräcklig sömn. Detta förändrar förhållandet mellan epilepsi och graviditet. I allmänhet beror det på att kramper generellt ökar om kvinnan inte sover bra under den sista trimestern. Ingen vet dock säkert om detta faktiskt beror på dålig vila och stress, eller om det beror på hormonella förändringar.

Hur som helst så är de mediciner som man idag använder för att behandla epilepsi inte problemfria. För att en kvinna ska kunna hantera sin epilepsi måste hon ta läkemedel. Att göra detta under graviditeten är dock inte den hälsosammaste idén, eftersom graviditeten i sig ändrar den totala volymen cirkulerande blod, liksom dess fördelning i kroppsvävnaderna.

Epilepsi och graviditet: administrering av antiepileptika

En av de vanligaste biverkningarna från antikonvulsiva läkemedel är medfödda missbildningar. Detta innebär ett dilemma när vi pratar om att ta hand om och övervaka graviditeten hos en kvinna som har epilepsi.

Forskare har jämfört förekomsten av fosterskador bland barn födda till mödrar med epilepsi, med barn födda till kvinnor utan sjukdomen. De hittade anmärkningsvärda skillnader. Fosterskador förekommer i allmänhet vid var hundrade födelse. Men hos de kvinnor som tar antileptika under graviditeten var risken för fosterskador upp till tre gånger större.

Sannolikheten för en komplicerad förlossning ökar när mamman tar flera receptbelagda läkemedel. Detta är en vanlig situation bland epileptiska patienter som inte svarar bra på vanliga behandlingar. Som ett resultat börjar läkaren kombinera olika doser för att reducera antal anfall. Vidare forskning inom området har visat att det finns en högre chans för att fostret föds med defekter om kvinnan tar läkemedel som valproat och karbamazepin. I dessa fall kan man se flest missbildningar i fostrets centrala nervsystem.

Läkare brukar föreslå att man sänker doseringen av antiepileptika under graviditeten. Om kvinnan har varit anfallsfri i mer än 9 månader kan hon ta mycket små mängder av ett läkemedel. I vilket fall som helst är kravet att att en läkare eller specialist godkänner denna reducering av läkemedel. Varken patienten, hennes släktingar, eller någon utanför den medicinska fakulteten kan fatta detta beslut. Detta skulle i så fall kunna leda till allvarliga konsekvenser för både modern och fostret.

Finns det risk för anfall under graviditeten?

Även om statistiken inte tydligt rapporterar en ökning eller reducering av anfall under graviditeten, är sanningen att anfall händer. Om patienten vanligtvis ofta drabbas av anfall, är det troligt att hon fortsätter att få dem under graviditeten.

Kramptillstånd medför risker för både modern och fostret. Ett av de största problemen är hypoxi (bristen på syresättning i vävnaderna medan anfallet inträffar). Om inte tillräckligt med syre når moderkakan kan både funktionen och utvecklingen av fostrets organ påverkas.

Dessutom kan trauma uppstå som en komplikation av ett epileptiskt anfall. Naturligtvis kan detta vara mycket problematiskt hos en gravid kvinna. Om kvinnan förlorar medvetandet under anfallet kan hon ramla och skada sig själv. Känsliga kroppsområden inkluderar skallen och  buken, som nu är förstorad av livmodern.

Dödligheten hos gravida kvinnor som har epilepsi är högre än hos andra gravida kvinnor. Många av dessa dödsfall, som beräknas vara vid cirka 1 av 1 000 graviditeter, kommer från plötslig oväntad död vid epilepsi (SUDEP). SUDEP avser oförklarad död hos personer med epilepsi.

Med oförklarad menar man att det inte finns något symtom på trauma. Ingen vet var detta symtom kommer ifrån. Vi vet dock att det finns en del faktorer som man kan försöka undvika för att minska risken.

Det grundläggande är att gravida kvinnor som har epilepsi aldrig ska sova ensamma eller på magen. Deras familjer eller vänner bör också lära sig om första hjälpen utifall att de behöver hjälpa henne.

Vad du behöver komma ihåg om graviditet och epilepsi

Som du kan se är epilepsi och graviditet en komplicerad kombination. Som tur är slutar det i många fall väl. Läkaren i fråga måste dock alltid övervaka fallet. Dessutom bör kvinnan vidta alla försiktighetsåtgärder hon kan för att minska riskerna.

Kom också ihåg att kvinnan bara kan fortsätta sin medicinering om läkaren säger det. Läkaren kan behöva känna till doserna av läkemedelskoncentrationerna i kvinnans blod för att justera mängderna. Ingen gravid kvinna ska någonsin själv avbryta eller ändra dosering av sin medicin utan råd från läkare.

Man bör så gott man kan planera födelsen i förväg. Kvinnan bör föda på en plats där det finns ett medicinskt team som har mycken erfarenhet. Det är möjligt att välja kejsarsnitt, och beslutet för födelsens gång bör fattas efter en uppriktig dialog mellan förlossningsläkaren och den blivande modern. Ju bättre kommunikation är mellan dem, desto friskare och lättare blir graviditeten.