Din hjärna påverkas av en stillasittande livsstil: flera risker
Inaktivitet, att inte träna, inte läsa och inte röra på sig är i allmänhet skadligt för din generella hälsa. Vi har vetat detta i flera år. Men i den här artikeln kommer vi att visa dig några specifika risker när det handlar om hur din hjärna påverkas av en stillasittande livsstil.
Vi lever i en tid där fysisk aktivitet tar en sekundär plats i våra liv. Det är många som har jobb där man sitter still i flera timmar, och de flesta av oss tar ofta bilen eller andra fordon istället för att gå.
Så här påverkas din hjärna av en stillasittande livsstil: nervsystemets struktur förändras
Nervsystemet är inte en statisk struktur, utan en dynamisk sådan. Nya synapser skapas, modifieras och elimineras kontinuerligt. Men förändringarna som inaktivitet orsakar är inte precis bra, och det är en av de största riskerna med en stillasittande livsstil.
I en studie från 2014 fann Mischel, och kollegor från Wayne State University School of Medicine, specifika förändringar som sker i hjärnan som ett resultat av en stillasittande livsstil. Forskarna valde två grupper av råttor. Den ena rörde på sig och tränade regelbundet. Den andra gruppen gjorde det inte. Efter 3 månader fann de fysiska förändringar i strukturen av de stillasittande råttornas hjärnor. De fann att:
- Ett överdrivet antal ytterligare grenar i neuroner överstimulerade nervsystemet, accelererade råttornas hjärtfrekvens och predisponerade dem för högt blodtryck.
- Inaktivitet ledde till att det sympatiska nervsystemet inte kunde reglera den perifera vasokonstriktionen, vilket också skapar risk för högt blodtryck och hjärtsjukdomar.
Annan vetenskaplig forskning har funnit att en stillasittande livsstil försvagar minnet och inlärningsförmågan, samt skapar risk för neurodegenerativa sjukdomar.
Fortsätt läsa: Fördelar med Sudoku för hjärnan, enligt vetenskapen
Träning förbättrar den fysiska och mentala hälsan
Thomas Stevens publicerade forskning i Preventative Medicine som visar att måttlig träning förbättrar mental hälsa, särskilt hos dem som lider av stress, ångest och depression. Dessutom visade resultaten av studien på indikationer om:
- Humörförbättring
- Minskning av symtom på ångest och depression
- Ökat fysiskt välbefinnande
- Betydande ökning av livskvaliteten, särskilt hos kvinnor och i resten av befolkningen över 40 år
Slutsatsen är tydlig: träning är det bästa sättet att undvika kroniska sjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck, fetma, osteoporos samt hjärt- och kärlsjukdomar. Faktum är att en enkel daglig promenad räcker för att undvika många problem. Men det är viktigt att man tränar med måttlig intensitet och träningen bör vara progressiv.
Sömn är viktigt
Det är känt att en av riskerna med en stillasittande livsstil ligger i elimineringen av aktivitetsrutiner och en störning i dygnsrytmen, vilket resulterar i dålig sömnkvalitet. Naturligtvis gör detta bara problemet värre.
Om du inte sover bra kommer du att bli på sämre humör och drabbas av större känslomässig instabilitet. Dessutom kommer din uppmärksamhet och ditt minne att påverkas av att du inte får tillräckligt med vila. Du förbättrar å andra sidan sömnkvaliteten och gör den mer vilsam när du tränar lite. Det är inte förvånande att ett av de bästa sätten att behandla sömnlöshet är att träna.
Ta reda på mer: Några naturliga kurer för bättre sömn
Din hjärna påverkas av en stillasittande livsstil: träning förebygger riskerna och förbättrar humöret
Det stämmer: träning hjälper till att bekämpa symtom på ångest. Träning hjälper dig alltså att bli lugnare och mer avslappnad när du ska sova. Att röra på sig ökar också självkänslan, självförtroendet och främjar sociala aktiviteter.
Vi har nu berättat om hur en stillasittande livsstil kan påverka både hjärnan och kroppen. Därför är det nu i din makt att bekämpa riskerna med lite motion och stimulans för dina nervceller. Du kan till exempel delta i utomhusaktiviteter, besöka museer eller passa på att gå ut på en promenad eller joggingtur tillsammans när du umgås med dina vänner.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Lavielle-Sotomayor, P., Pineda-Aquino, V., Jáuregui-Jiménez, O., & Castillo-Trejo, M. (2014). Actividad física y sedentarismo: Determinantes sociodemográficos, familiares y su impacto en la salud del adolescente. Revista de salud pública, 16, 161-172.
- Mischel, N. A., Llewellyn‐Smith, I. J., & Mueller, P. J. (2014). Physical (in) activity‐dependent structural plasticity in bulbospinal catecholaminergic neurons of rat rostral ventrolateral medulla. Journal of Comparative Neurology, 522(3), 499-513.
- Vega, R. A. (2011). Riesgo de adquirir enfermedades crónicas no transmisibles provocadas por sedentarismo, de los empleados de la Universidad Pedagógica Nacional Francisco Morazán. Paradigma: Revista de investigación educativa, 33-43.
