Fakta om och diagnostisering av druvbörd
Under graviditeten kan flera ändringar inträffa som gör det nödvändigt att skrida till omedelbar handling. Idag ska vi därför tala om diagnostisering av druvbörd. Har du hört talas om detta tillstånd?
Nedan ska vi förklara vad det är samt vilka tekniker man använder för diagnostisering av druvbörd.
Vad är druvbörd?
Det är en term som refererar till trofoblastisk sjukdom under graviditet (GTD). Det refererar till spridningen av vävnaden som utgör trofoblasten (ett av cellagren som är involverade i bildningen av embryot).
Det finns flera kategorier av druvbörd beroende på vävnadens natur.
Å ena sidan kan det vara en godartat vävnadssjukdom. I så fall finns det ingen risk för cancertumörer. Det kan röra sig om en delvis eller total godartat trofoblastisk sjukdom.
Å andra sidan finns det även en serie sjukdomar med koppling till druvbörd som kallas för trofoblastisk neoplasi under graviditet. Denna grupp inkluderar elakartade och invasiva moleler, choriocarcinom och epiteliala tumörer.
Tecken och symptom på druvbörd
Det är viktigt att tänka på att detta tillstånd kan gå obemärkt förbi under graviditetens första veckor.
I takt med att graviditeten fortskrider kommer dock en serie kliniska manifestationer att visa sig, som är viktiga vid diagnostisering av druvbörd:
- Metrorrargi: vaginala blödningar äger rum hos nästan alla kvinnor med druvbörd. Detta på grund av det faktum att den trofoblastiska vävnaden har hög invasiv kapacitet och ligger mellan cellagren. Den ansamlar blod eftersom den inte kan dränera det. När blodvolymen överskrider hålighetens kapacitet så inträffar plötsliga blödningar.
- Preeklampsi: detta är ett vanligt tecken hos patienter, men det finns fall där det inte visar sig. Preeklampsi består av graviditetskopplad hypertoni och är ett allvarligt tillstånd som behöver medicinsk uppmärksamhet för att undvika komplikationer.
- Onormal höjd på livmodern: djupet hos livmodern växer med runt fyra centimeter per graviditetsmånad. Tidigare använde läkare detta djup för att uppskatta hur långt gången kvinnan var. Idag används inte denna teknik tack vare ultraljud. Om höjden på livmodern är över det normala så kan det vara ett tecken på druvbörd.
- Hormonändringar: under graviditeten utförs flera analytiska kontrollera för att verifiera att alla nivåer är som de ska. När det finns en spridning av den trofoblastiska vävnaden så ändras hormonnivåerna på grund av ett cellager med endokrin kapacitet.
Diagnostisering av druvbörd
Först måste det finnas en klinisk misstanke. Hormonändringar i blodanalysen är ett viktigt test för druvbörd. Det innebär dock inte nödvändigtvis att det finns ett problem.
Det kan även vara ett tecken på en annan komplikation. Detta är framförallt sant om patienten är en äldre förstagångsmamma eller om det finns genetiska ändringar.
Den bästa tekniken för diagnostisering av druvbörd är dock utan tvekan ett ultraljud.
Tack vare användningen av ultraljud kan vi direkt visualisera fostersäcken och cystor som ofta dyker upp nära den. Vid misstanke kan läkaren även ta prover att analysera.
Om man misstänker neoplastisk sjukdom kommer det även vara nödvändigt att utföra ett avbildningstest, såsom datortomografi eller röntgen, utöver ultraljud.
Det är viktigt att utföra en komplett borttagning av cystorna för att förebygga framtida komplikationer, speciellt vid metastas. Därefter är det viktigt att genomgå kirurgisk behandling och kemoterapi.
Om patienten inte ämnar att skaffa fler barn eller om risken för komplikationer är väldigt hög, då kan man välja mer aggressiv behandling.
Precis som allt inom medicinen är det dock alltid bäst att ha en mer konservativ attityd när det kommer till unga patienter.
I slutänden finns det många diagnoser och behandlingar för druvbörd. Analytiska undersökningar och avbildningstekniker är vad som verkligen hjälper till att diagnostisera.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Arévalo Reyes, E., Vizcaíno Martínez, A., Vizoso Pérez, M. L., & Sotelo Avilés, R. E. (2014). Embarazo ectópico molar tubárico: a propósito de un caso clínico. Revista Chilena de Obstetricia y Ginecología. https://doi.org/10.4067/S0717-75262014000200006
- Materno Infantil Ramón Sardá Argentina Berkowitz, H. (2009). Embarazo Molar. Revista Del Hospital Materno Infantil Ramón Sardá. https://doi.org/10.1016/S0304-5013(04)76026-4
- CABRERA, H. (1953). Embarazo molar; caso cl??nico. Boletin. Sociedad Chilena de Obstetricia y Ginecolog??A. https://doi.org/10.1056/NEJM199405053301806