Diagnos njurtuberkulos: symptom och behandling
Njurtuberkulos är en kronisk sjukdom. Oftast är det bakterien Mycobacterium tuberculosis som orsakar den. Sjukdomen kan skada båda njurarna, och orsaka njursvikt och även död. För att läkare ska kunna ställa en diagnos på njurtuberkulos behöver de odla bakterierna för analys.
Bakterieinfektionen börjar oftast i lungorna. Mycobacterium tuberculosis når njurarna via blodet, direktkontakt och via det lymfatiska systemet. Faktum är att tuberkulos är den näst vanligaste formen, efter lungtuberkulos.
De första organen som påverkas av tuberkulos är njurarna, bitestikeln och prostatan. Dock kan det även påverka könsorganen.
Symptom på njurtuberkulos
Några av de vanligaste symptomen är:
- Smärta i njurarna
- Frekvent och smärtsam urinering
- Blod i urinen
De flesta patienter reagerar positivt på tuberkulin. Utöver det testar de också positivt på bacillen Kock i sin urin. För män är sjukdomen också oftast kopplad till bitestikeln. Det är inte lika vanligt, men det kan också associeras med prostatit.
Diagnos vid njurtuberkulos
För att diagnostisera tuberkulos behöver specialister göra en undersökning med mikroskop. De behöver ta en kultur och isolera den för att kunna testa den.
Mikrobiell diagnos vid njurtuberkulos
Diagnosen sker i tre steg:
- Demonstration av syra-alkoholresistenta baciller
- Isolera bakterien
- Ibland måste man testa för att se om kulturen är känslig för läkemedel mot tuberkulos
Dessutom behöver man använda särskilda färgningstekniker på dessa bakterier för att kunna identifiera dem. Detta beror på att de har stora mängder av lipider i sina cellväggar. Dessutom växer de långsamt. Därför måste kulturerna odlas i 8 veckor.
Att färga kulturerna och titta på dem under ett mikroskop är den enklaste och snabbaste metoden. Detta är också vanligtvis den första diagnosen.
Kolla också in: Finns det skillnader mellan virus och bakterier?
Att odla och identifiera Mycobacteria
Det finns olika typer av odlingsmedier: fasta ämnen, radiometriska vätskor, icke-radiometriska och tvåfasiga vätskor. Numera är de mest känsliga och snabbaste fasta och flytande medier.
De mest effektiva teknikerna är lys-centrifugering och radiometriska tekniker. Faktum är att specialister använder dessa för allvarliga fall av HIV och feber med okända orsaker.
Nya diagnostiska tekniker: Genamplifiering av DNA eller RNA
Dessa tekniker gör att man kan ställa diagnosen väldigt snabbt. De gör miljoner av kopior av vissa delar av cellerna.
In vitro-känslighetsstudier
Olika metoder för in vitro-studier finns också tillgängliga.
Patologisk diagnos vid njurtuberkulos
Den patologiska diagnosen består av att analysera proverna under ett mikroskop. Dessa prover får specialisterna genom en biopsi.
Behandling av tuberkulos
För att behandla denna sjukdom är det viktigt att du inte är resistent mot vissa läkemedel. Att inte följa din behandling eller att avvika från den kan dessutom göra att din kropp bygger upp ett motstånd mot läkemedlet.
Utöver det behöver du följa behandlingen en viss tid för att förhindra att den kommer tillbaka. Det bästa sättet att övervaka hur bra du svarar mot behandlingen, är att testa bakterien.
Det finns två grupper av läkemedel för att behandla tuberkulos. Dessa grupper är baserade på hur väl de fungerar och deras bieffekter.
- Första valet av läkemedel för att behandla de första stadierna
- Baktericider: isoniazid, rifampicin
- Bakteriostatisk: etambutol
- Andra valet av läkemedel: dessa är mindre aktiva och de har fler bieffekter. Läkare föreskriver dem för resistenta former, eller i specialfall. Vissa är dock svåra att få tag på och endast utbildade läkare bör använda dem. Några av dessa läkemedel är:
- Kanamycin (avregistrerat i Sverige, men används i USA)
- Amikacin
Du kanske också är intresserad av: Detoxplan för att behandla vätskeretention på timmar
Bieffekter vid behandling av tuberkulos
Den vanligaste bieffekten är leverskada (hepatotoxicitet). Detta kan inträffa vid användning av isoniazid och rifampicin.
De milda bieffekterna är vanliga. Om du upplever dem behöver du inte avsluta behandlingen. Å andra sidan kan allvarligare bieffekter betyda att du behöver sluta ta läkemedlet eller ändra din behandling. Dock sker detta endast bland 3-5 % av patienter med korta behandlingar.
Experter vet fortfarande inte så mycket om tuberkulos. Anledningen till skillnaderna mellan patienter i utvecklade länder och utvecklingsländer har man ännu inte kommit fram till. Forskare behöver fortfarande utföra mer djupgående studier av sjukdomen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
Highsmith, H. Y., Starke, J. R., & Mandalakas, A. M. (2018). Tuberculosis. In Kendig’s Disorders of the Respiratory Tract in Children. https://doi.org/10.1016/B978-0-323-44887-1.00029-8
-
Koch, A., & Mizrahi, V. (2018). Mycobacterium tuberculosis. Trends in Microbiology. https://doi.org/10.1016/j.tim.2018.02.012
-
Daniel, T. M. (2006). The history of tuberculosis. Respiratory Medicine. https://doi.org/10.1016/j.rmed.2006.08.006