Antibiotika verkar försämra försvaret mot influensa
Antibiotika är läkemedel som man använder för att behandla bakterieinfektioner. En godtycklig administrering av dessa kan emellertid leda till resistens hos mikroorganismer. En nyligen genomförd studie på möss visar att antibiotika verkar försämra försvaret mot influensa i lungorna.
Missbruk av dessa mikrobicider har blivit ett stort problem för vården. De används över hela världen av en stor andel människor för ineffektiv behandling av inflammatoriska, traumatiska eller virala tillstånd utan medicinsk övervakning.
En grupp forskare från Francis Crick-Institutet har visat att antibiotika påverkar den första barriären i immunförsvaret på lungnivå. Dessutom visades de ändra proteinsignalering som främjas av tarmbakterier och även påverka denna aspekt av immunsystemet.
Antibiotika och försvaret mot influensa: Studien
I början av studien använde forskargruppen en grupp laboratoriegnagare med frisk tarmflora. Först fick dessa möss en blandning av antibiotika utspädd i dricksvatten i mer än tre veckor. Efter denna tid infekterade teamet testgruppen med influensavirus.
Å andra sidan infekterade de även den andra gruppen kontrollgnagare som inte tidigare fått antibiotika med viruset. På så sätt hoppades forskarna kunna jämföra och analysera resultaten i detalj. Bara två dagar efter infektionen hade de antibiotikabehandlade mössen en viruspopulation i lungorna fem gånger högre än kontrollgruppen.
Vidare beslutade forskarna att göra en avföringstransplantation på en liten grupp infekterade gnagare som de tidigare behandlat med antibiotika. Därmed försökte de återbefolka den tarmflora som användningen av läkemedlet hade producerat, för att utvärdera rollen av proteinsignalering av bakteriellt ursprung i återställandet av lungornas försvar.
Huvudfokus för forskningen var att bedöma dynamiken hos interferoner i patogenesen av lungvirusinfektion. Forskningen kunde visa hur antibiotika inte bara verkar försämra försvaret mot influensa, utan också gynnar utvecklingen av mer allvarliga kliniska tillstånd.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Tre avkok för att lindra symptom på influensa
Vad visade resultaten angående antibiotika och influensa?
Denna senaste forskning beskriver hur immunitet i människokroppen beror på en komplex intercellulär och intracellulär signaleringsprocess. Det involverar ett system av proteinstimuli som härrör från tarmbakterier som förbereder vävnaderna för försvar.
Resultaten av studien bekräftar att antibiotika försämrar det kliniska förloppet för de infekterade med influensavirus genom att förändra signaleringen. I detta avseende lyckades 80 % av de infekterade gnagarna med frisk tarmflora överleva. Mer än 60 % av mössen som tidigare fått antibiotika dog under studien.
Samtidigt såg man ett bättre immunsvar mot infektionen efter återpopulation av tarmfloran hos de infekterade gnagarna.
På så sätt utvecklade testmössen ett bättre försvar mot virusattacken och uppnådde en bättre överlevnadsgrad. Detta faktum belyser hur antibiotika försämrar försvaret mot influensa på pulmonell och systemisk nivå.
Inverkan av tarmfloran på lungornas immunitet
Felaktig användning av antibiotika leder till en minskning av nyttiga tarmbakterier. Detta gör kroppen sårbar för virala lunginfektioner. Detta fynd är avgörande, inte bara i mänsklig klinisk praxis, utan också i tillvägagångssättet för profylaktiska antimikrobiella behandlingar i boskap och jordbruk.
Studien visade också att typ I-interferoner är de molekyler som är ansvariga för signalering och reglering av lungförsvar. Denna signalsubstans är ansvarig för att stimulera lungornas tidiga svar på viral multiplikation, vilket minskar infektionshastigheten och koloniseringen.
Interferoner främjar aktiveringen av MX1 antivirala gener hos gnagare, liknande MxA-genen hos människor. Dessa deltar i att förändra replikeringen och överlevnaden av virus i kroppen.
Cellerna längs lungvävnaden är den första länken i försvaret mot skadliga ämnen. Eftersom bakteriell tarmsignalering är närvarande, blir de varnade och aktiverade av aktivatorgener, vilket minskar viral kolonisering. Däremot minskar typ I-antibiotika interferonerna och förvärrar det kliniska förloppet av influensa.
Läs också den här artikeln: Immunsystemets åldrande – hur man bekämpar det
Man kan återstabilisera sitt försvar mot influensa
En avgörande faktor i all denna forskning var möjligheten att återställa lungornas immunförsvar till sitt ursprungliga tillstånd. För detta ändamål valde forskarna att utföra en fekaltransplantation hos gnagare. Detta gjorde det möjligt för en återpopulation av tarmfloran så att den kunde återgå till det normala.
Närmare bestämt så förbättrade transplantationen den lokala immuniteten i lungorna och ökade försvaret i andra vävnader. Men det behövs ytterligare studier på människor för att visa effektiviteten av proceduren eller om det finns ett behov av andra tillvägagångssätt.
Du ska aldrig ta antibiotika utan recept från en läkare
Sammanfattningsvis är den här nya studien, som hävdar att antibiotika verkar försämra försvaret mot influensa, inget vi ska ta lätt på.
Virusinfektioner bör endast behandlas med antivirala läkemedel eller stödjande metoder. Antibiotika har trots allt inte visat någon effekt i detta sammanhang. Dessutom sker en dramatisk ökning av bakteriell resistens och en lång rad biverkningar som har att göra med konsumtion av antibiotika.
I detta avseende bör du aldrig ta dessa läkemedel eller andra läkemedel utan recept från en läkare. Vårdpersonal är de enda som är kvalificerade att utvärdera tillståndet, identifiera sjukdomstillstånd och föreslå det bästa terapeutiska tillvägagångssättet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bradley K, Finsterbusch K, Schnepf D, Crotta S, Llorian M, Davidson S et al. Microbiota-Driven Tonic Interferon Signals in Lung Stromal Cells Protect from Influenza Virus Infection. Cell Reports. 2019;28(1):245-256.e4.
- Havers FP, Hicks LA, Chung JR, Gaglani M, Murthy K, Zimmerman RK et al. Outpatient Antibiotic Prescribing for Acute Respiratory Infections During Influenza Seasons. JAMA Netw Open. 2018 Jun 1;1(2):e180243.
- Belkina T, Al Warafi A, Hussein Eltom E, Tadjieva N, Kubena A, Vlcek J. Antibiotic use and knowledge in the community of Yemen, Saudi Arabia, and Uzbekistan. J Infect Dev Ctries. 2014 Apr 15;8(4):424-9.
- Pestka S, Krause CD, Walter MR. Interferons, interferon-like cytokines, and their receptors. Immunol Rev. 2004 Dec;202:8-32.
- Pichlmair A, Pollak M, Bergthaler A. Die erste Antwort auf virale Infektionen: Typ I Interferone [The first answer to viral infections: type I interferon]. Berl Munch Tierarztl Wochenschr. 2004 Jul-Aug;117(7-8):252-65.
- Rönnblom L. The importance of the type I interferon system in autoimmunity. Clin Exp Rheumatol. 2016 Jul-Aug;34(4 Suppl 98):21-4.
