Alexander Zverev: Diabetes är inget hinder för att vara en idrottare i världsklass
Alexander Zverev, en idrottare och tennisspelare i världsklass, har chockat världen genom att berätta att han lider av typ 1-diabetes sedan tre års ålder. Han har alltid setts komma till matcher med en ryggsäck. Detta ledde till ett rykte att han använde den under tävlingar för att få teknisk rådgivning via mobiltelefon. Sanningen är dock att vad det handlar om är att han övervakar sitt blodsocker.
Denna bekräftelse från en av världens bästa tennisspelare är slående. Det anses allmänt att sjukdomen begränsar idrottsutövning. Men nu har vi övertygande bevis för motsatsen.
I den här artikeln ska vi berätta hur Zverev, vid 26 års ålder, har lyckats övervinna sin diagnos och hur kan han leva med sjukdomen samtidigt som han är en idrottare på elitnivå. Läs mer.
Vad är typ 1-diabetes?
Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom. Enligt Pan American Health Organization (PAHO) är det ett endokrint problem där bukspottkörteln slutar producera insulin eller gör det i otillräckliga mängder. Därför måste patienterna injicera hormonet för att kompensera för denna brist.
Enligt den internationella organisationen är det den fjärde vanligaste dödsorsaken i Amerika. Om det inte kontrolleras ordentligt kan det orsakar allvarliga skador som följande:
- Blindhet
- Njursvikt
- Hjärtinfarkt
- Cerebrovaskulära olyckor
- Långsam sårläkning
- Vävnadsdöd i extremiteterna, särskilt i de nedre extremiteterna
Denna typ av diabetes är också känd som insulinberoende diabetes, eller barndiabetes. Symtom visar sig i tidig ålder och bildar en klassisk triad av överdriven urinutsöndring, överdriven törst och konstant hunger, som vi kan läsa om i Lancet. Samtidigt har dessa patienter ofta oförklarlig viktminskning, synproblem och trötthet.
Behandlingen består av dagliga insulininjektioner. Samtidigt måste patienten följa en strikt kost med begränsad mängd enkla sockerarter. Glukosnivåerna måste övervakas regelbundet.
Otillräcklig hantering av sjukdomen kan leda till livshotande situationer. Diabeteskoma är till exempel ett farligt och dödligt tillstånd.
Att vara idrottare och diabetes, självklart går det!
Alexander Zverev berättade att han hade diabetes typ 1 under en intervju för Channel Nine i Australien. Han sa till media att han aldrig tänkt på sin diagnos som ett hinder för att bli den idrottare han är idag. Läkarna var dock inte alls optimistiska gällande hans mål.
“Jag sa alltid till läkarna: ‘Ja, jag vill spela tennis’. Det är det enda som verkligen betyder något för mig. Vissa av dem sa: ‘Nej, du måste sluta, det kan inte vara en professionell idrottare med denna typ av sjukdom. Det är omöjligt att du klarar av en så pass tuff fysisk sport.” -Zverev i intervjun för Canal Nueve
Även om det var tungt att höra dessa ord, var hans önskan att bevisa motsatsen större. Utöver detta tydliga exempel finns det experter som håller med tennisspelaren. Låt oss titta på varför!
Enligt vetenskapliga studier om effekterna av diabetes hos högpresterande idrottare, är den främsta orsaken till att överge denna typ av aktivitet relaterad till oförmågan att reglera blodsockernivåerna. Med andra ord kan personer som lever med diabetes ha toppar i blodsockret som ger mycket besvärande symtom.
Av denna anledning bör idrottare övervakas noggrant, både i vila och under träningar och tävlingar. Den exakta dosen av insulin som ska administreras bör justeras baserat på fysiska behov. Likaså måste kolhydraterna som ska intas noggrant redovisas.
Zverev utnyttjar pauserna i matcherna för att mäta sina blodsockernivåer. För att göra det använder han sin ryggsäck. Och det är något som han varken kan hoppa över eller skjuta upp.
Rätt kost för idrottare med diabetes
Näring är en grundpelare för varje idrottare, oavsett om han eller hon lever med diabetes eller inte. Men när det finns en specifik diagnos, som i fallet med Alexander Zverev, finns det krav att ta hänsyn till.
Patienter med diabetes kräver en tvärvetenskaplig behandling som inkluderar stöd från en nutritionist. Detta bekräftas av expertkonsensus, som bland annat visas i en publikation i Diabetes Care.
Forskning i ämnet belyser kolhydraternas roll för denna typ av patienter. Men experter är ännu inte överens om att en drastisk minskning av kolhydrater är fördelaktigt. Faktum är att vissa läkare främjar regelbunden konsumtion av dessa näringsämnen (45-65 % av det dagliga kaloriintaget) med en justering av insulindoserna för att kompensera.
I en lågkolhydratdiet för diabetes kommer maximalt 30 % av de dagliga kalorierna från dessa näringsämnen. Men samtidigt är behovet för varje patient olika. Någon som har fetma eller övervikt följer inte samma kost som en elitidrottare till exempel, som behöver energi från glukos för sin träning.
Utöver diskussionerna finns det studier som visar att konsumtionen av tropiska frukter och fisk hjälper till att upprätthålla en god metabol kontroll. Detta bör framhållas, eftersom frukt sedan länge har varit något som man uteslutit för personer med diabetes.
Viktkontroll
Det finns vetenskapliga bevis för att fetma är direkt relaterat till diabetes. Därav namnet “diabeteskost”.
Vid typ 2-diabetes verkar övervikt vara en riskfaktor för att utveckla tillståndet senare. Däremot kan viktökning vid typ 1-diabetes vara en konsekvens av en dåligt planerad kost eller otillräcklig användning av injicerbart insulin.
Forskare från Translational Research Institute for Metabolism and Diabetes varnar för att viktökning ofta förbises i samband med typ 1-diabetes. Enligt deras forskning saknas exakta riktlinjer för patienter för att förhindra viktökning. Och inte bara genom kosten, utan också genom fysisk träning.
Personer med diabetes bör inkludera fysisk aktivitet i sin dagliga rutin. Naturligtvis är inte alla som Alexander Zverev, i toppen av tennisvärlden, men man kan ändå träna. Hemligheten ligger i korrekt vård för att minska riskerna, och upplärning under överinseende av yrkeskunniga.
Läs också: Lär dig 6 övningar för att bekämpa bukfett
Att övervinna en diagnos för att hjälpa andra
Alexander Zverev har visat att denna typ av diagnos inte bör begränsa någons drömmar. Trots att han har levt med diabetes sedan han var tre år har han blivit ett föredöme inom idrotten.
“Som typ 1-diabetiker vill jag uppmuntra barn med diabetes att aldrig ge upp sina drömmar, oavsett vad andra säger till dem.” -Alexander Zverev
För att bryta ner stigmatiseringen av denna sjukdom och öka medvetenheten om dess förhållande till goda livsstilsvanor, har idrottaren skapat en stiftelse: Alexander Zverev Foundation fokuserar på att stödja barn med typ 1-diabetes och främja vård för att förebygga typ 2-diabetes.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Corbin, K. D., Driscoll, K. A., Pratley, R. E., Smith, S. R., Maahs, D. M., Mayer-Davis, E. J., & Advancing Care for Type 1 Diabetes and Obesity Network (ACT1ON). (2018). Obesity in type 1 diabetes: pathophysiology, clinical impact, and mechanisms. Endocrine reviews, 39(5), 629-663. https://academic.oup.com/edrv/article-abstract/39/5/629/5060447
- del Pino Castiñeira, J., & Gómez, N. M. D. (2022). Diabetes Mellitus tipo I en deportistas de alto rendimiento. https://riull.ull.es/xmlui/bitstream/handle/915/28900/Diabetes%20Mellitus%20tipo%20I%20en%20deportistas%20de%20alto%20rendimiento.pdf?sequence=1
- DiMeglio, L. A., Evans-Molina, C., & Oram, R. A. (2018). Type 1 diabetes. The Lancet, 391(10138), 2449-2462. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140673618313205
- Durán Agüero, S., Carrasco Piña, E., & Araya Pérez, M. (2012). Alimentación y diabetes. Nutrición Hospitalaria, 27 (4), 1031-1036. https://dx.doi.org/10.3305/nh.2012.27.4.5859
- Evert, A. B., Dennison, M., Gardner, C. D., Garvey, W. T., Lau, K. H. K., MacLeod, J., … & Yancy Jr, W. S. (2019). Nutrition therapy for adults with diabetes or prediabetes: a consensus report. Diabetes care, 42(5), 731-754. https://diabetesjournals.org/care/article-abstract/42/5/731/40480
- Pappachan, J. M., & Viswanath, A. K. (2017). Medical management of diabesity: do we have realistic targets?. Current Diabetes Reports, 17, 1-10. https://link.springer.com/article/10.1007/s11892-017-0828-9
- Turton, J. L., Raab, R., & Rooney, K. B. (2018). Low-carbohydrate diets for type 1 diabetes mellitus: A systematic review. PloS one, 13(3), e0194987. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0194987