Agnotologi: när okunnighet gör oss lättlurade

Termen “agnotologi” är inte så vanlig och för att förstå vad det är måste vi börja med innebörden av okunnighet . Man kan lätt tänka att detta är bristen på kunskap. Detta är också den officiella definitionen enligt många länders högsta språkorgan.

Okunnighet kan dock ta olika former som går utöver denna uppfattning och är relaterade till desinformation, censur, apati och blind tro.

I denna mening beror det inte bara på bristen på tillgänglig information, utan också på skapandet och strategisk spridning av felaktiga eller vilseledande data av mäktiga enheter, vars mål är att generera tvivel och desinformation för att manipulera massorna enligt deras intressen.

Med tanke på denna verklighet, som blir allt vanligare tack vare nya spridningstekniker, blir agnotologi – eller studiet av inducerad okunnighet – relevant. Vi ska beskriva detta nedan.

Vad är agnotologi?

Agnotologi är studiet av avsiktlig spridning av okunnighet genom felaktig eller vilseledande information. Dess etymologiska betydelse kommer från konjunktionen av det grekiska uttrycket agnōsis, som betyder “ingen kunskap”; och ontologi, som hänvisar till den gren av metafysik som handlar om varelsens natur.

Dess ursprung tillskrivs Robert Proctor, professor i historia av vetenskap och teknik vid Stanford University, som började undersöka taktiken som används av tobaksindustrin för att skapa förvirring om huruvida rökning orsakar cancer. Det var Lain Boal som så småningom myntade termen “agnotologi” 1995.

Proctors oro började vid offentliggörandet av ett hemligt memo, skrivet 10 år tidigare av tobaksföretaget Brown & Williamson 1979. I detta visades den praxis som företag inom sektorn använder för att motverka antirökkampanjer. Det visade också spridningen av vilseledande budskap för att motverka de budskap som garanterade konsumenternas hälsa.

Sektorns strategi var alltså att skapa förvirring i befolkningen om tobakens skadliga effekter (genom den tidens vetenskapliga “bevis”). Deta i syfte att få fler att köpa cigaretter.

En av de mest kontroversiella avsnitten i detta memorandum konstaterade följande:

Således fann Proctor att tobaksindustrin inte ville att konsumenterna skulle känna tilll deras produkts skadliga effekter.

Agnotologi och okunnighet som politiskt knep

Enligt Proctor var 1969 års memo och de tekniker som tobaksindustrin använde sig av ett perfekt exempel på agnotologi. I det här fallet innebär okunnighet inte bara det okända, utan är också ett politiskt knep, medvetet skapat av mäktiga agenter som vill att vi inte ska veta.

Idag har denna studie blivit lika viktig som Proctors insikt  av döljandet av fakta om sambandet mellan cancer och rökning. Det finns en verkligt överväldigande mängd desinformation som sprids av sociala nätverk, som inte gör något annat än att misskreditera, ifrågasätta och demontera vetenskaplig kunskap.

Exempel på agnotologi

Danah Boyd, forskare inom teknik och sociala medier, säger att YouTube är det främsta sökverktyget som används av personer under 25 år för att få information om alla typer av ämnen. Det vetenskapligt förklarande innehållet på den här plattformen är dock knapphändigt jämfört med det av tvivelaktigt och konspiratoriskt ursprung.

Och ett av sätten att sprida avsiktlig okunnighet är att ge enklare tillgång till innehåll med sådana egenskaper. Hur ofta har det vetenskapliga samfundet hållit upptäckter för sig själva inom vissa områden för att få vissa ekonomiska fördelar?

Men detta är inte allt. Även om bevisen finns tillgängliga, vet de som ansvarar för att sprida okunnighet också hur de ska strukturera sin information på nätet så att de som kommer åt det vetenskapliga materialet också kan se det konspiratoriska innehållet. Allt detta görs genom sökmotoroptimering.

Boyd uppger till exempel att YouTube har utmärkt material om värdet av vaccination, men samtidigt har också otaliga anti-vaccinaktivister använt denna plattform systematiskt för att främja sina rörelser.

Så när människor söker efter videor från hälsomyndigheter, får de samtidigt upp videor som ifrågasätter vacciner eller föräldrar som ivrigt ger negativa synpunkter på effekterna av vaccinationer.

Ett annat ganska vanligt exempel på agnotologi rör klimatförändringar. Trots det faktum att det finns tillräckliga bevis för att stödja denna verklighet, finns det en desinformationskampanj om detta ämne som inte har gjort något annat än att skapa förvirring i befolkningen och uppmuntra förnekelse.

Förevändningen för en balanserad debatt

Som vi kan se är det väldigt lätt att falla i fällan att överväga “båda perspektiven” för att få en komplett bild av verkligheten. Även om det är nödvändigt att analysera alla positioner för att få mer exakt kunskap, låter vi oss ofta bli lurade av denna föreställning och börjar återspegla felaktigt innehåll.

Angående denna punkt konstaterar Proctor att okunnighet ofta sprids under ursäkten av en balanserad debatt, där vetenskapliga bevis och falskt innehåll kommer i konflikt.

I dessa fall får vi en falsk bild av sanningen och får intrycket att det finns två versioner av varje berättelse och att “experter” inte håller med. Verkligheten är dock att motsvarigheten till bevisen är rent bedrägeri som bara försöker misskreditera den verkliga kunskapen.

Så det räcker inte att veta att kvalitetsinnehåll är tillgängligt för allmänheten och att vi tar för givet att det finns tillräckligt med bevis för att människor ska kunna få tillgång till det. Det är viktigt för oss att förstå att det pågår en informationskamp i nätverken och att vi måste undvika att placera oss mellan dem.

Vikten av studiet av okunnighet

Kort sagt betonar vi vikten av att utforska begreppet “agnotologi” och dess potentiella roll i studiet av okunnighet.

Denna uppfattning låter oss reflektera över vad vi inte vet och varför vi inte vet det. Vi kan fundera på vad som sprider okunnighet i vårt samhälle. Vi kan också analysera vilka faktorer som gör att okunnighet kan användas som ett politiskt och socialt instrument etc.

Endast på detta sätt kan vi vara mindre naiva när vi närmar oss det bedrägliga innehåll som sprids på sociala nätverk och media.