A-vitamin: vad är det bra för och hur fungerar det?
A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som förekommer naturligt i vissa livsmedel. Det uppträder som retinol i animaliska produkter och som provitamin A i frukt och grönsaker. Precis som med alla vitaminer behöver vi människor A-vitamin i små doser för att hållas friska. Därför måste vi se till att vi får i oss det via vår dagliga kost.
Men vad gör detta vitamin egentligen?
A-vitamin: funktioner och hälsofördelar
A-vitamin är nödvändigt för att vissa kroppsfunktioner ska utvecklas. Detta innebär att det flertalet effekter på många olika system.
Effekter på immunsystemet
Först och främst är A-vitamin antiinfektivt och därigenom avgörande för immunsystemets normala funktion. Det motverkar infektioner speciellt i andningsorganen som till exempel halsinfektioner, halskatarr, bihåleinflammation, bronkit och så vidare.
Reproduktion och utveckling
A-vitamin har en viktig roll i embryots utveckling. Detta är en av de första funktionerna som vetenskapen forskat fram. Brist på A-vitamin under graviditeten kan leda till problem när inre organ formas i fostret, så som urinvägar, diafragma och njurarna. Dessutom visar vetenskaplig forskning att det är ett måste för korrekt reproduktion hos båda könen.
A-vitamin skyddar synen
A-vitamin är nödvändigt för en bra syn. Tillräckliga nivåer gör att ljuset kan konverteras till elektriska signaler som hjärnan kan tolka. Det förbättrar också synen och förhindrar “nattblindhet” (minskad syn under otillräckliga ljusförhållanden). Dessutom så bidrar A-vitamin till att förhindra vissa ögonsjukdomar tack vare sin antioxidantiska effekt; till exempel ålderssynthet, åldersförändringar i gula fläcken, gråstarr, glaukom, översynthet, närsynthet och näthinneavlossning.
Läs också: Vi förklarar avitaminos – brist på vitaminer
Antioxidant
A-vitamin är också en mycket bra antioxidant. Som sådan kan den förhindra att vissa degenerativa sjukdomar utvecklas, till exempel Alzheimers, hjärt- och kärlsjukdomar och kroniska lungsjukdomar. Vissa forskare tror att det också kan erbjuda skydd mot utvecklingen av andra icke-smittsamma sjukdomar som till exempel cancer.
Hud och slemhinnor
A-vitamin hjälper och skyddar huden. Dessutom är den bra på att skydda slemhinnorna speciellt i mat- och luftstrupen. Vår kropp behöver A-vitamin för att vävnaderna ska återhämta sig så det är ett bra botemedel för att läka sår i matsmältningskanalen, som till exempel magsår och tarmfickor.
Många kosmetikföretag har införlivat A-vitamin som ännu en ingrediens i sina produkter. Detta har lett till positiva resultat vid bland annat behandling av akne, för att reducera antalet rynkor och för att förhindra hudens åldrande.
Var kan man få A-vitamin?
Vi har redan konstaterat att våra kroppar behöver denna vitamin för viktiga kroppsfunktioner. Människor kan inte syntetisera A-vitamin och därför måste vi få den från olika livsmedelskällor.
Det finns två olika former av A-vitamin:
1. Preformerat A-vitamin
Detta hittar vi i livsmedel med animaliskt ursprung. Vår kropp kan enkelt ta upp, lagra och hydrolysera vitaminet för att bilda retinol. Följande livsmedel i denna grupp innehåller extra mycket A-vitamin:
- Lever av nöt
- Torskleverolja
- Äggula
- Smör och helmjölk
- Fisk som sardiner, sill, makrill, tonfisk och lax
2. Provitamin A (föregångare till A-vitamin)
En del växtkarotenoider är föregångare till A-vitamin. Detta är till exempel fallet med betakaroten, som konverteras till retinol genom en enzymprocess i matsmältningskanalen.
Karotenoider hittar vi främst i gula och orangea grönsaker, men också i en del gröna bladgrönsaker, speciellt de mörkgröna. Karotenoidernas gula och orangea pigment “gömmer sig” under den gröna klorofyllfärgen. De bästa källorna till karotenoider är:
- Röd paprika, sötpotatis, pumpa och morötter
- Cantaloupmelon, mango, även persika och nektarin i mindre utsträckning
- Spenat, broccoli, mangold och grönkål
För att kroppen ska ta upp näringsämnena bättre bör du koka grönsakerna lätt och mixa dem med lite olivolja.
Hälsoeffekterna av brist på A-vitamin
Brist på A-vitamin orsakas vanligen av en långvarigt torftig kost. Det är ovanligt bland i-länderna men uppträder i vissa delar av Afrika och sydöstra Asien. Detta beror till stor del på bristen på A-vitaminrika livsmedel i dessa regioner.
Dessutom kan en del sjukdomar som påverkar upptaget av fett i matsmältningssystemet öka risken för A-vitaminbrist. Speciellt kronisk diarré, celiaki, vissa problem med bukspottskörteln och gallstenar spelar alla en roll här.
Några av tecknen på A-vitaminbrist är:
- Mycket torr hud, utslag, fjälligt utseende och rynkor
- Sköra naglar
- Dålig syn, dåligt mörkerseende och mycket torra ögon på grund av brist på tårvätska
- Förlust av aptiten och luktsinnet
- Infektioner
En läkare kan ställa diagnosen baserat på en utvärdering av symptomen och resultatet av ett blodprov. Det är en bra idé att testa kosttillskott för att häva bristen, men gör alltid detta på en läkares inrådan så denne kan skriva ut rätt mängd för just din situation.
Akta dig för överdrivet intag
Det kan vara farligt med ett överdrivet intag av A-vitamin. Faktum är att detta är ett tillstånd som kallas hypervitaminos A. Man uppskattar att det kan vara farligt att konsumera 10 gånger mer än den rekommenderade dagliga dosen.
Generellt sett är det svårt att få i sig stora mängder genom maten. Därför uppstår förgiftningssymptom framför allt när en person tar stora doser av vitamintillskott. Därför bör du alltid följa vårdpersonalens rekommendationer.
Ett högt intag av grönsaker som innehåller rikligt med A-vitamin leder vanligtvis inte till några problem med förgiftning. Kroppen absorberar helt enkelt det den behöver och gör sig av med överflödet. Men stora mängder betakaroten kan faktiskt göra din hy aningen orange!
Under hösten är det vanligen enkelt att fylla sin tallrik med gröna, orangea och gula grönsaker. Om du dessutom lägger till mjölk, fisk och ägg så har du allt du behöver för att undvika brist på A-vitamin.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bastos Maia S., Rolland Souza AS., Fatima Costa M., Lins da Silva S., et al., Vitamin A and pregnancy: a narrative review. Nutrients, 2019.
- Saari JC., Vitamin A and visión. Subcell Biochem, 2016. 81: 231-259.
