Varför känner jag stickningar i armar och ben?
Det rådet inga tvivel om att det är en obehaglig känsla. När dina armar, händer, ben eller fötter “somnar” är det svårt att veta vad du kan göra för att väcka och få dem att kännas som vanligt igen. Ta reda på varför du upplever stickningar i armar och ben i dagens artikel!
Avdomningar och stickningar i armar och ben: Varför? Vad orsakar det?
Både att känna avdomningar och stickningar är ovanliga känslor som kan dyka upp var som helst i kroppen. De flesta känner dem dock i armar, ben, händer, fingrar och fötter. Några av de vanligaste orsakerna för sovande lemmar är:
- Att sitta i samma position under långa perioder, oavsett om du står eller sitter (till exempel när du reser eller arbetar vid skrivbordet)
- Skador på en nerv– om du skadar nerven i nacken upplever du dessa känslor i armar och händer; om det är i ländryggen drabbas du i benen och fötterna.
- Tryck på ryggrads- eller perifera nerver
- Infektion av bältros
- Brister i blodflödet på grund av inflammerade blodkärl, ateroskleros eller blodpropp
- Obalanserade nivåer av kalium, kalcium eller natrium
- Brist på vitamin B12
- Vissa läkemedel
- Nervskada på grund av överdriven alkoholkonsumtion, användning av tobaksprodukter eller utsättning för bly
- Strålbehandling
- Stickande insekter, kvalster eller djurbett
- Allergier mot skaldjur
- Karpaltunnelsyndrom (i handleden)
- Diabetes
- Hypotyreos
- Stroke eller annan ischemisk attack
Huskurer och rekommendationer för att lindra stickningar i armar och ben
Vatten är en av de bästa naturliga sätten att “väcka” dina ben och händer när de somnar. Sänk ner det drabbade området i en balja med kallt vatten i runt tio minuter eller tills det slutar sticka. Vissa väljer att med kraft röra på fingrar, tår eller delar av kroppen som känns avdomnade. Några andra alternativ är:
Promenera
Ta en kort promenad i rummet när du börjar känna att stickningarna börjar. Du kanske måste stå still i några minuter om du upplever spasmer i något av benen, men att gå runt är ett effektivt sätt att väcka dina lemmar på, speciellt om du suttit stilla under lång tid.
Stå på tå
Detta är ytterligare en behandling för sovande ben. Stå på tå som om du vore en dansare och sänk sedan ner hälarna mot golvet. Upprepa detta tio gånger för att stimulera cirkulation i ben, tår och fötter. Om dina ben och fötter tenderar att somna ofta kan du utföra denna övning varje gång du går till sängs så att du inte drabbas av avdomningar när du går och lägger dig.
Ät mer mat som är rik på järn
Järnbrist kan orsaka stickningar i armar och ben. Att börja äta mer linser och rödbetor kan hjälpa till att minska frekvensen. Det är även en bra idé att äta mer ägg, mjölk, nötter, ärtor, bönor och gröna bladgrönsaker som spenat och mangold.
Gör en kompress med chilifrukter
Denna kan hjälpa till att lindra symtomen vid stickningar i armar och ben. Du kommer behöva tolv röda chilifrukter. Koka dem på hög värme och pressa dem sedan genom en kökshandduk. Applicera denna kompress på det drabbade området. Hettan från chilifrukterna minskar smärta och obehag. Om du drabbas av detta problem ofta kan du förbereda en salva som du kan värma upp när den behövs.
Undvik vissa livsmedel och drycker
Att dricka kaffe eller alkohol efter middagen är inte rekommenderat, och ej heller att äta för tung mat på kvällen.
Led en mer hälsosam livsstil
Sluta röka , få tillräckligt med träning i form av simning, utöva avslappnande övningar som yoga för att minska spänningar, undvik att spendera för mycket tid i samma sittande eller stående position, och bär lössittande kläder för bättre cirkulation.
Massage och ändra ställning
När du börjar känna att stickningar i armar och ben är på väg, är det en bra idé att livligt massera eller gnugga på området. Du kan till och med göra detta varje kväll för att förebygga att dina extremiteter somnar.
En annan bra taktik är att ändra position ofta. Om du sitter ner, ställ dig upp; om du ligger ner; sätt dig upp; om du står; sätt dig ned… och så vidare.
Om du märker att armar och ben somnar när du sover kan det vara för att du håller samma position under långa perioder utan att röra dig. Försök att använda kuddar för att höja upp områden som ofta drabbas.
Använd lämpliga skor
Du bör alltid bära strumpor av bomull eller ull för att absorbera fukt och förebygga stickningar. Byt strumpor tre gånger per dag (var 8:e timme). Dina skor bör vara bekväma och gjorda av läder eller tyg. Se till att de har tillräckligt stöd för fotvalvet eller använd inlägg som stödjer dina fötter bättre. Försök att inte använda högklackat eller skor som lätt gör att du halkar – se till att ha bra sulor.
Gör vägg- eller bollövningar
När du kommer hem från jobbet, ta av dig strumporna och ställ dig med ryggen mot väggen, speciellt om du upplever stickningar eller om benen somnat. Pressa fingrar och handflator mot väggen och böj lite på knäna. På kontoret kan du ta en gummiboll i handen och trycka så hårt du kan.
Det finns vissa hjälpmedel som är gjorda för just denna typ av övningar. Du kan göra samma övning för benen och fötterna genom att trycka gummibollen mot golvet med fotsulorna.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Aguilar-Juárez, P., Castillo-Lara, R., Ceballos-Godina, M., Colorado-Ochoa, H., Espinosa-Zacarías, J., Flores-Ramírez, F., García, S., García-Huerta, L., González-Cruz, M., Granados-Aguilar, M., León-Jiménez, C., Llamas-López, L., Martínez-Gurrola, M., Núñez-Orozco, L., Quiñones-Aguilar, S., Sauri-Suárez, S., Solórzano-Gómez, E., & Vega-Gaxiola, S. (2019). Consenso para el diagnóstico y tratamiento de la esclerosis múltiple en pacientes del ISSSTE. Medicina interna de México, 35(5), 732-771. https://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0186-48662019000500732
- Bair, M. J., & Krebs, E. E. (2020). Fibromyalgia. Annals of internal medicine, 172(5), 33–48. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32120395/
- Banda, R., Horta, C., & Manjarrez, J. (2022). Trastorno de ansiedad generalizado – una revisión del estado del arte. Revista Sanitaria de Investigación, 3(11). https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=8707986
- de Sequera Ortíz, P., Alcázar Arroyo, R., & Albalate Ramón, M. (2021). Trastornos del Potasio. Hipopotasemia. Hiperpotasemia. Nefrología al día. https://www.nefrologiaaldia.org/es-articulo-trastornos-del-potasio-hipopotasemia-hiperpotasemia-383
- Diaz, M. M., Keltner, J. R., Simmons, A. N., Franklin, D., Moore, R. C., Clifford, D., Collier, A. C., Gelman, B. B., Marra, P. D. C., McCutchan, J. A., Morgello, S., Sacktor, N., Best, B., Notestine, C. F., Weibel, S. G., Grant, I., Marcotte, T. D., Vaida, F., Letendre, S., Heaton, R., … Ellis, R. J. (2021). Paresthesia Predicts Increased Risk of Distal Neuropathic Pain in Older People with HIV-Associated Sensory Polyneuropathy. Pain medicine (Malden, Mass.), 22(8), 1850–1856. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33565583/
- Estrada, K. M., Rodriguez, T. C., Blanco, I. M., & Méndez, L. G. (2013). Manifestaciones neurológicas por déficit aislado de vitamina B12. Medicina De Familia. Semergen, 39(5), e8-e11. https://www.elsevier.es/es-revista-medicina-familia-semergen-40-articulo-manifestaciones-neurologicas-por-deficit-aislado-S1138359312001669
- Feldman, E. L., Callaghan, B. C., Pop-Busui, R., Zochodne, D. W., Wright, D. E., Bennett, D. L., Bril, V., Russell, J. W., & Viswanathan, V. (2019). Diabetic neuropathy. Nature reviews. Disease primers, 5(1), 41. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31197153/
- Félix-Redondo, F. J., Subirana, I., Baena-Diez, J. M., Ramos, R., Cancho, B., Fernández-Bergés, D., & Robles, N. R. (2020). Importancia pronóstica de la enfermedad arterial periférica diagnosticada mediante el índice tobillo-brazo en población general española [Prognostic importance of diagnosticated peripheral arterial disease through the ankle brachial index in spanish general population]. Atencion primaria, 52(9), 627–636. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7713094/#:~:text=La%20enfermedad%20arterial%20perif%C3%A9rica%20(EAP,de%20causa%20mayoritariamente%20ateroscler%C3%B3tica1.
- Fundación Femeba. Neuropatía periférica por medicamentos. (2018). Consultado el 29 de mayo de 2023. https://www.fundacionfemeba.org.ar/blog/farmacologia-7/post/neuropatia-periferica-por-medicamentos-45548
- Garnacho-Saucedo, G., Salido-Vallejo, R., & Moreno-Giménez, J. (2013). Actualización en dermatitis atópica. Propuesta de algoritmo de actuación. Actas Dermo-Sifiliográficas, 104(1), 4-16. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0001731012001093
- Khaku, A. S., & Tadi, P. (2022). Cerebrovascular Disease. StatPearls. Consultado el 29 de mayo de 2023. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28613677/
- Navarro, W., Cañarte-Alcívar, J., & Guerra, J. B. A. (2019). Consideraciones clínicas e inmunológicas del hipotiroidismo subclínico: Una revisión documental. Revista Arbitrada Interdisciplinaria de Ciencias de la Salud, 3(6), 818. https://fundacionkoinonia.com.ve/ojs/index.php/saludyvida/article/view/392
- Parestesia | NINDS Español. (2022). Consultado el 29 de mayo de 2023. https://espanol.ninds.nih.gov/es/trastornos/parestesia
- Patil, A., Goldust, M., & Wollina, U. (2022). Herpes zoster: A Review of Clinical Manifestations and Management. Viruses, 14(2), 192. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8876683/
- Sadowski, A. (2022). Alcoholic Neuropathy. StatPearls. Consultado el 29 de mayo de 2023. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK499856/
- Sevy, J. O., & Varacallo, M. (2022). Carpal Tunnel Syndrome. StatPearls. Consultado el 29 de mayo de 2023. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28846321/
- Tabares Neyra, H., Díaz Quesada, J., Tabares Sáez, H., & Tabares Sáez, L. (2016). Hernia discal lumbar, una visión terapéutica. Revista Cubana de Ortopedia y Traumatología, 30(1), 27-39. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0864-215X2016000100003
- Torres, A. S., & Ruiz, T. M. (2015). Protocolo diagnóstico de las alteraciones sensitivas asimétricas. Medicine – Programa De Formación Médica Continuada Acreditado. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0304541215000864
- Vázquez, R. G., Velasco, M. F., Fariña, M. M., Marqués, A. M., & De La Barrera, S. S. (2017). Actualización en lesión medular aguda postraumática. Parte 1. Medicina Intensiva, 41(4), 237-247. https://www.medintensiva.org/es-actualizacion-lesion-medular-aguda-postraumatica–articulo-S021056911630239X