Varför är ett genusperspektiv viktigt inom vården?

Genom att införliva ett genusperspektiv i vården kan vårdpersonal anpassa sina kliniska beslut till den person de har att göra med. Det hjälper oss att förstå att biologi inte är den enda faktorn som påverkar sjukdomsbilden.

Att använda ett genusperspektiv inom vården innebär att förstå att det inte bara finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor, utan också skillnader på grund av sociala och kulturella faktorer. Dessa inflytelserika faktorer ignoreras ofta inom diagnostik och hälso- och sjukvård, vilket orsakar ojämlikhet mellan könen.

Några anmärkningsvärda data från det spanska hälsoministeriets rapport från 2006 om hälsa och kön kan hjälpa oss att förstå betydelsen av genusperspektivet i vården.

Forskarna studerade en grupp personer mellan 45 och 65 år och observerade följande:

• Kvinnor lider i större utsträckning av kroniska sjukdomar än män.
• Män lider av allvarligare sjukdomar med högre dödlighet.
• Kvinnor lever i genomsnitt 6,6 år längre än män.
• Hos män är somatiska symptom utan organisk orsak mindre vanliga, förutom depressiva tillstånd och ångest.
• Kvinnor konsumerar mer psykofarmaka än män och står för 75% av all användning av sömntabletter och lugnande medel.

Vad är genusperspektiv?

För att förstå vad genusperspektiv handlar om är det viktigt att först förstå vad ordet kön syftar på i detta sammanhang. Det handlar inte bara om biologiskt kön. Biologiskt kön avser endast de biologiska, anatomiska och fysiologiska skillnaderna mellan män och kvinnor.

Socialt kön, å andra sidan, hänvisar till ett system av sociala, symboliska och psykiska relationer som sätter kvinnor och allt som anses kvinnligt ogynnsamt i förhållande till män.

Det är ett dynamiskt koncept som ständigt utvecklas och som påverkas av sitt historiska sammanhang. Termen erkänner att socialt och kulturellt konstruerade skillnader går utöver biologin. Detta är ursprunget till ojämlikhet mellan könen när det gäller tillgång till sjukvård.

Samhället använder socialt kön för att organisera och forma element i vanliga rutiner, normer, värderingar och beteenden. Att använda ett könsbaserat tillvägagångssätt börjar med att erkänna att sådana skillnader finns och att ge dem uppmärksamhet sig för dem.

Varför är ett genusperspektiv viktigt inom vården?

Genom att använda ett genusperspektiv kan vårdpersonalen anpassa sina beslut till den person de har att göra med genom att förstå att biologi inte är den enda faktorn som påverkar hälsan.

I själva verket, genom att inte ta hänsyn till denna faktor, finns det en risk för att fördomar om kön kommer att påverka hälso- och sjukvården – och som ett resultat av detta, kommer de inte att ge personen den behandling som denna behöver. Med andra ord beror insatsens effektivitet på detta övergripande tillvägagångssätt.

Bland de vanligaste fördomarna finns följande:

• Androcentrism: Alla människor likställs med det manliga, vilket innebär att kvinnors olika upplevelser ofta är osynliga och mäns anses vara universella.
• Könsokänslighet: Fall där yrkesverksamma inte beaktar effekterna av biologiskt och socialt kön trots att sammanhanget är betydande på grund av de olika effekterna detta har på hälsan.
• Dubbelmoral: Fall där kön beaktas, men med dubbelmoral eller baserat på olika kriterier. Det mest kända är vanligtvis att kvinnor anses vara hysteriska, medan män beskrivs som rationella.

Varför använda ett genusperspektiv i vården?

Genusperspektivet syftar till att gå utöver en analys fokuserad på biologiskt kön för att uppmärksamma de olika hälsoupplevelser som män, kvinnor och andra könsidentiteter har. Detta baserat på socialt kön och även andra faktorer som social klass, etnicitet och ålder.

Användningen av ett genusperspektiv i vården gör det möjligt att förstå hur könsstereotyper och roller bland annat påverkar individers livskvalitet. Detta förklarar till exempel varför kvinnor lever längre men har en sämre livskvalitet.

Att förstå de olika egenskaperna hos en sjukdom hos män och kvinnor

På grund av deras biologiska egenskaper kan kvinnor drabbas av bröstcancer eller sjukdomar som påverkar äggstockarna. I sin tur har olika tillstånd olika sjukdomsbild hos män och kvinnor på grund av olika biologiska egenskaper. Det är viktigt att ta hänsyn till att män och kvinnor utsätts för samma faktorer på olika sätt.

Kvinnor är mer sårbara för kemiska miljöfaktorer på grund av skillnader i absorption och metabolism i kroppen. Så trots att båda könen kan leva i samma miljö, är kvinnor biologiskt mer sårbara.

Att erkänna inflytandet hos könsroller och könsidentiteter

De ideal och krav som samhället sätter på oss att känna oss inkluderade, påverkar vår livskvalitet. Till exempel, när det gäller ätstörningar hos kvinnor, har försök att anpassa sig till ett perfekt kroppsideal stora kostnader för personens hälsa.

När det gäller män kan könsroller förklara riskabelt beteende, till exempel att köra i högre hastigheter eller hög alkoholkonsumtion. Tillgång till och kontroll över resurser och olika socialiseringar påverkar vanor kring hälsa och sjukvård.

Hälsa är inte ett livsmål, det är en daglig resurs

Denna centrala idé som Världshälsoorganisationen (WHO) förespråkar, innebär att hälsa inte ska ses som ett avlägset mål som ska uppnås på lång sikt, utan som en rättighet, en resurs som vi dagligen måste ha till vårt förfogande.

Vårdpersonalen är nyckeln till att uppnå detta, och därför är det nödvändigt att byta till nya sätt att forska och tillämpa vetenskap. Dessutom måste vi anpassa och utveckla de gamla sätten att bemöta människor som kommer i kontakt med vården.

Samhället måste genomföra förändringar och garantera universella rättigheter och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet för alla. Utbildning i jämställdhet har en mycket viktig roll att spela, tillsammans med att genusperspektivet behöver bli till en norm inom lagar och offentlig politik.