Vad händer om vi äter för mycket fibrer?
En överkonsumtion av fibrer kan orsaka komplikationer i kroppen, även om det nästan alltid är fördelaktigt att äta ordentligt med fibrer. Vi erbjuder dig hur som helst här att ta en titt på riskerna om man äter för mycket fibrer.
En daglig konsumtion av livsmedel som ger oss fibrer är nödvändigt för att upprätthålla en god allmän hälsa. Det har en direkt positiv inverkan på regleringen av tarmrörelserna och kan till och med förbättra humöret.
Kostfibrer för en god hälsa
Fibrer är nyttiga men svårsmälta ämnen som är kemiskt klassificerade som antingen lösliga eller olösliga. Det finns främst i grönsaker, frukt, bladgrönsaker, spannmål och baljväxter.
Många studier har visat att fibrer har ett positivt bidrag till att förbättra kvaliteten på tarmfloran, vid förebyggande av förstoppning samt sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck och cancer bland annat.
Organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att vi äter cirka 25 gram fibrer om dagen.
Vad händer när vi äter för mycket fibrer?
Förutom det faktum att våra kroppar inte kan smälta denna förening, kan den också bära med sig ämnen som kolesterol, vitaminer och mineraler, som alla stöts ut tillsammans med andra fekala ämnen.
Det är här som vissa komplikationer kan uppstå om vi har konsumerat överflödigt med fibrer. Fortsätt läsa för att få veta mer om detta i detalj.
Matsmältningsproblem om du äter för mycket fibrer
En av konsekvenserna av att ha för mycket fibrer i kosten är gasbildning och onormal matsmältning. Detta kan innebära gas hos människor som inte är vana vid det, vilket också kan hända om man har ätit råa bönor.
Beroende på hur mycket gas detta skapar kan detta leda till betydande störningar och meteorism (buksmärtor) där den överdrivna gasen samlas i mag-tarmkanalen.
Enligt vissa vetenskapliga studier gäller följande: Om din dagliga konsumtion av fibrer överstiger de normala värdena så kan du, utöver det obehag som nämns ovan, också uppleva:
- Mjuk avföring och diarré
- Uttorkning
- Muskelkramper
- Förstoppning, på grund av uttorkning
Förändring i absorptionshastigheten för vissa mineraler
En överdriven och kontinuerlig konsumtion av kostfibrer kan ha en anti-näringseffekt. Det kan också påverka absorptionshastigheten för mineraler som kalcium, järn, koppar och zink.
Dessa bildar olösliga föreningar med element som inkluderar fibrer, som fytater i spannmål, eller tannater i linser, bondbönor och bananer, och oxalater i blomkål och bönor. Som ett resultat påverkas då ämnesomsättningen.
Ta också en titt på: Kostmässiga riktlinjer vid järnbristanemi
En minskad absorptionshastighet av läkemedel vid överskott av fibrer
Utöver vad vi redan har nämnt kan ett överskott av fibrer i din kost också ha en dålig effekt på hur kroppen absorberar vissa läkemedel. Till exempel kan detta gälla antidepressiva medel, järntillskott, diabetesmediciner, som metformin, och sköldkörtelmedicin, som levotyroxin.
Om du tar något av dessa är det bäst att vänta 3 till 4 timmar innan du äter fiberrik mat. Oavsett vilket är det alltid bäst att konsultera en läkare eller dietist som kan föreslå en lämplig kostplan för just dig.
Rekommendationer för att undvika att du äter för mycket fibrer
I allmänhet rekommenderas att vi konsumerar fibrer i förhållandet 3 till 1, varav den större mängden bör vara av den olösliga sorten. Livsmedel som hjälper till med detta är fullkorn, haricots verts, potatis, blomkål och nötter.
Å andra sidan innehåller livsmedel som morötter, squash, ärtor, plommon, äpplen och citrusfrukter lösliga fibrer. Av denna anledning rekommenderas det att du äter en mängd olika frukter och grönsaker.
När det gäller det ämnet har dietister dock skapat några praktiska regler som kan hjälpa oss att äta rätt mängd fibrer. Några av dessa är
- 3 portioner grönsaker om dagen
- 2 portioner frukt om dagen; hel frukt är bättre än juice
- 6 portioner spannmål om dagen; detta kan vara bröd, flingor, pasta eller ris så länge de är fullkorn
- 4 eller 5 portioner baljväxter i veckan.
Vad ska man komma ihåg om fibrer
För att bekämpa symtomen på dålig matsmältning som överskott av fibrer kan orsaka rekommenderar specialister att vi ibland undviker fiberrika produkter, såsom baljväxter, fullkornsflingor och råa frukter och grönsaker.
Kom också ihåg att för att förhindra uttorkning är det viktigt att dricka tillräckligt med vatten. Om irritationen som förknippas med att du äter för mycket fibrer inte går över, så bör du hur som helst tala med en läkare så snart som möjligt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Almeida-Alvarado, S. L., Aguilar-López, T., & Hervert-Hernández, D. (2014, June). La fibra y sus beneficios a la salud. In Anales Venezolanos de Nutrición (Vol. 27, No. 1, pp. 73-76). Fundación Bengoa.
- García, O. E., & Rodríguez, C. C. (2011). La educación en nutrición: el caso de la fibra en la dieta. Revista de Investigación, 35(73), 11-24.
- Escudero Álvarez, E., & González Sánchez, P. (2006). La fibra dietética. Nutrición hospitalaria, 21, 61-72.
- Alimentación sana. Organización Mundial de la Salud. Disponible en: https://www.who.int/es/news-room/fact-sheets/detail/healthy-diet.
- Vilcanqui-Pérez, F., & Vílchez-Perales, C. (2017). Fibra dietaria: nuevas definiciones, propiedades funcionales y beneficios para la salud. Revisión. Archivos Latinoamericanos de Nutrición, 67(2), 146-156.
- Pak, Nelly. “La fibra dietética en la alimentación humana, importancia en la salud.” Anales de la Universidad de Chile. No. 11. 2000.
- Villanueva-Flores, Rafael Mauricio. “Fibra dietaria: una alternativa para la alimentación.” Ingeniería Industrial 037 (2019): 229-242.
- Urdampilleta, Aritz, J. M. Martínez-Sanz, and Pedro Gonzalez-Muniesa. “Intervención dietético-nutricional en la prevención de la deficiencia de hierro.” (2010).
- Duarte, Patricia Rayas, and Ana Lourdes Romero Baranzini. “Fibra a base de frutas, vegetales y cereales: función de salud.” Revista mexicana de agronegocios 23 (2008): 613-621.
