Vad är hjärndimma och hur kan man behandla det?

Hjärndimma är ett tillstånd som ännu inte erkänts av läkarsamfundet, men som påverkar miljontals människor världen över på grund av flera orsaker.

Granskad och godkänd av sjuksköterskan Leidy Mora Molina.

Skriven av Luis Rodolfo Rojas Gonzalez

Senaste uppdateringen: 19 november, 2022

Har du någon gång gått till kylskåpet och glömt vad du skulle hämta? Känner du dig mer distraherad än vanligt? Du kanske har “hjärndimma”. Det finns idag inte någon officiell medicinsk definition på detta, men man kan säga att det handlar om en uppsättning symtom som påverkar människors kognitiva bearbetning. I de fall man inte kan behandla hjärndimma kan man hitta metoder för att hantera situationen.

Miljontals människor lider av detta tillstånd runt om i världen, så det är vanligare än du kanske tror. Olika studier visar att faktiskt upp till 32 % av alla människor kan drabbas av hjärndimma efter att ha lidit av covid-19, utan att ens märka det.

Många människor tenderar att förväxla detta tillstånd med Alzheimers och vissa psykiatriska manifestationer. Men hjärndimma har avgörande skillnader jämfört med dessa sjukdomar, och det är dessa vi ska titta på nedan för att reda ut eventuell förvirring.

Symtom på hjärndimma

Människor som lider av detta tillstånd beskriver ofta symtomen med några mycket enkla ord: “Jag har svårt att tänka”. Oftast känner man sig mer glömsk än vanligt och kan även beskriva sig själv som mer distraherad. Andra symtom som man kan uppleva inkluderar följande:

• En känsla av långsamhet i tänkandet
• Blanda ihop ord mitt i en mening
• Känna sig överväldigad av dagliga sysslor
• Lätt distraherad
• Känslor av förvirring, oorganisering och frånvaro

Hjärndimma påverkar olika regioner av nervsystemet, särskilt de som är relaterade till att utföra aktiviteter, planera och organisera information. Vissa specialister förväxlar det felaktigt med de tidiga stadierna av demens. Detta tillstånd ökar dock inte i intensitet under åren.

Orsaker till hjärndimma

Hjärndimma är ett tillstånd som kan uppstå på grund av flera olika saker, från sjukdomar som påverkar hjärnan som systemisk lupus erythematosus till stress. Ännu har specialister inte kunnat fastställa de specifika orsakerna till tillståndet. Några tillstånd som kan orsaka det inkluderar följande:

• Kronisk stress
• Brist på sömn
• Jetlag
• Konsumtion av viss medicin
• Kroniska tillstånd som cancer eller multipel skleros
• Brist på B-vitaminer
• Överdrivet koffeinintag
• Matsmältningssjukdomar som celiaki och Crohns sjukdom

Under de senaste åren har hjärndimma också förknippats med kognitiva underskott efter covid-19. Flera studier har visat på att människor drabbats av kognitiv försämring och ihållande trötthet efter sjukdomen.

Annan forskning visar också att svårigheten att tänka, vilket är karaktäristiskt för tillståndet, uppträder i samband med hormonella förändringar. Vissa kvinnor kan uppleva hjärndimma under graviditeten eller klimakteriet.

Hur ställer man diagnos?

Det första att notera är att hjärndimma inte är en diagnos i sig. Specialister föredrar att använda termen “kognitiv funktionsnedsättning” för att göra en mer exakt diagnos. Medicinsk personal kommer att behöva göra en fullständig undersökning för att ställa diagnosen och fastställa orsaken till tillståndet.

Den diagnostiska processen är ofta lång och svår. Tester för att mäta exekutiv funktion vid psykisk ohälsa är ofta till hjälp. Blodprover kan också hjälpa till att identifiera andra orsaker till kognitiv funktionsnedsättning, såsom sömnapné och multipel skleros.

Inflammation och ökad immuncellsaktivitet bidrar också till hjärndimma. Därför är analys av faktorer som D-dimer och ferritin användbara vid diagnosställande. Man kan observera de båda inflammatoriska markörerna i både blod och cerebrospinalvätska.

Så kan man behandla hjärndimma

Eftersom det inte är en sjukdom i sig är det mycket svårt att behandla hjärndimma. Specialister rekommenderar att dessa patienter utför åtgärder som hjälper dem att leva med problemet och anpassa sig till det. Bland de viktigaste rekommendationerna utmärker sig följande:

• Skriv anteckningar med att göra-listor
• Ställ in larm så att du inte missar viktiga möten
• Ta regelbundna pauser när du gör långa projekt
• Skriv ner dina dagliga aktiviteter
• Boka in mer komplicerade uppgifter på “klarare” dagar, eller dagar då du har mindre att göra

Andra rekommendationer är inriktade på en hälsosam livsstil. Ordentligt med vila och daglig motion är grundläggande. Dessa aktiviteter bidrar till att öka koncentrationen och därmed förbättra hjärndimma.

Vissa har funnit lindring genom att ta medicin för vissa tillstånd, såsom ADHD. Det rekommenderas dock inte under några omständigheter att ta dessa typer av läkemedel utan läkares övervakning.

När ska man kontakta en läkare?

Hjärndimma är ett tillstånd som påverkar många områden i livet för människor som lider av det. Även om det kan finnas dagar av klarhet, kan hjärndimman också sitta i i veckor eller till och med månader.

Helst bör du träffa en läkare när problemet varar i många dagar utan några perioder av klarhet, eller när hjärndimman dramatiskt stör dina dagliga aktiviteter. Därinnan kan du försöka följa ovanstående rekommendationer för att kontrollera detta tillstånd.