Tre av de vanligaste sjukdomarna i stämbanden
Stämbanden är en vävnad i vår talapparat där vibrationerna som gör att vi kan kommunicera med tal uppstår. Några av sjukdomarna som kan drabba detta känsliga organ är vanliga, medan andra är mer sällsynta. Men alla påverkar de rösten. I den här artikeln tar vi en titt på de vanligaste sjukdomarna som drabbar stämbanden.
Stämbanden sitter i struphuvudet. De är faktiskt små muskler fästa vid den övre delen av denna struktur. Ovanför dem kan vi hitta veck som inte består av muskler och som man kallar “falska stämband”. Även om de inte utför samma funktion, spelar de en roll i vårt tal.
Vilka är de vanligaste sjukdomarna som drabbar stämbanden?
De vanligaste sjukdomarna som drabbar stämbanden kan räknas på fingrarna på en hand. De är de vanligaste röststörningarna som människor lider av.
Vissa grupper löper större risk för att bli drabbade av dem. Lärare befinner sig till exempel i ett konstant tillstånd av vokal belastning på grund av sitt yrke. Å andra sidan har personer som arbetar utomhus i kallt klimat också en större risk att utveckla dysfoni.
Vissa sjukdomar har ett smittsamt ursprung, medan andra beror på överdriven användning av talorganen. Detta förekommer när anatomiska förändringar uppstår på grund av friktion mellan båda stämbanden. Ibland kan det vara ganska svårt att diagnostisera sjukdomen i dess tidiga stadier, när symptomen bara har börjat ge sig till känna.
Följande är de tre vanligaste sjukdomarna i stämbanden:
- Knutor på stämbanden
- Laryngit
- Polyper
Låt oss titta närmare på var och en av dem.
Ta en titt på den här artikeln: Symptom för sköldkörtelcancer och hur man behandlar det
1. Knutor på stämbanden
En knuta på stämbanden är en godartad, klumpformig formation på stämbanden. Den kan vara placerad i ändarna och begränsar området där luften ska passera. Det är därför rösten kan bli påverkad.
Vanligtvis är det första tecknet en förändring i rösten. Man märker att man inte kan tala som vanligt, eller med samma intensitet och ton som innan skadan.
Den främsta orsaken till knutor på stämbanden är överdriven användning av rösten. Av denna anledning anser experter att det är en yrkesrelaterad sjukdom. Det är mycket vanligt förekommande bland lärare och sångare som använder rösten under längre perioder.
Men andra människor kan också drabbas av detta. Vissa riskfaktorer främjar sjukdomens uppkomst. Rökare är mer benägna att utveckla knutor eftersom röken irriterar stämbanden.
Liknande är gastroesofageal reflux en sjukdom som kan skada detta område av struphuvudet. Syran i magen rör sig till luftvägarna och fräter på slemhinnorna som finns där.
Lyckligtvis är dessa knutor alltid godartade. Detta innebär att de inte kan utvecklas till en malign tumör som struphuvudcancer. Därför sätter man in en konservativ behandlingsstrategi i början, med antiinflammatoriska läkemedel och röstträning. Talterapeuter utför vanligtvis denna behandling.
Om knutan är tillräckligt stor och inte svarar bra på konservativa åtgärder, eller om det inte verkar finnas många förbättringsmöjligheter, kan läkaren välja att utföra en operation. Därefter kommer patienten att behöva tid för rehabilitering.
2. Laryngit
Larygit är en inflammation i struphuvudet, eller larynx. Även om denna term hänvisar till en ansamling av en inflammatorisk vätska genom organets struktur, påverkar den nästan alltid stämbanden mest.
Av denna anledning är dysfoni det vanligaste symptomet. Detta innebär att rösten blir hes eller försvinner helt. Om rösten försvinner helt kallar man det afoni. Det kan vara ganska långdraget, i mycket större utsträckning än till exempel faryngit, och kan ta upp till tre veckor att läka ut.
Tillsammans med röstförändringarna förekommer det vanligtvis också en torr, irriterande hosta på grund av att slemhinnorna i struphuvudet är uttorkade. De blir inte smorda eftersom kroppen inte producerar det nödvändiga slem för att få ut partiklar som irriterar, vare sig det gäller mikroorganismer eller andra främmande ämnen.
Orsakerna är nästan alltid smittsamma och patogenen är för det mesta ett virus. Vintersäsongen kommer med det klimat som gör oss mest benägna att dra på oss infektioner i övre luftvägarna.
Eftersom det för det mesta beror på en virusinfektion rekommenderar läkare i allmänhet inte antibiotika. Detta såvida det inte är en bakteriell superinfektion eller om det är en mikrob som är känslig för detta läkemedel som orsakar infektionen. Behandlingen är i fall av virusinfektioner endast symptomatisk.
Läkare rekommenderar vanligtvis att du vilar din röst och tar antiinflammatorisk medicin för att minska vätskan som har ackumulerats i struphuvudet. De kan också rekommendera nebulisatorer som kan göra slemmet mer lättflytande. Läkaren tar inte något odlingsprov såvida de inte misstänker att orsaken är bakteriell.
Vi rekommenderar att du läser den här artikeln: Naturliga huskurer för att motverka torrhosta
3. Polyper på stämbanden
Slutligen har vi polyper. Dessa liknar i mångt och mycket knutor, även om de inte är precis lika varandra. I allmänhet sticker de ut från stämbanden och hindrar utrymmet där luften ska passera.
Det är en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar stämbanden, och läkaren ställer denna diagnos när en patient har problem med rösten. Att tappa rösten eller uppleva förändringar av röstens tonläge är särskilda tecken som indikerar behovet av en diagnos.
De kan också komma sig av att rösten är överanvänd. Den underliggande processen består av en förändring i stämbandens vävnad, eftersom den tenderar att skjuta ut utanför sina vanliga gränser.
Förutom den fysiska undersökningen kan specialisten använda en kompletterande metod för att bekräfta förekomsten av polyper. Denna undersökning kallas laryngoskopi och man utför den med hjälp av en flexibel enhet som man för in genom näsan. Med en mycket liten lampa och en kamera kan specialisten undersöka stämbandens tillstånd i realtid.
Vad gör jag om jag har någon av sjukdomarna i stämbanden?
Om du misstänker knutor eller polyper på stämbanden är det bäst att prata med en öra-näsa-hals specialist. Denna specialist har den nödvändiga kunskapen för att utföra de kompletterande undersökningar och behandlingar som dessa sjukdomar kräver.
Vid laryngit med ihållande dysfoni kan din läkare hjälpa dig. Oavsett vad som ligger bakom är det alltid bäst att låta en läkare undersöka dig innan du börjar självmedicinera.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fernández, Luis Castejón. “Prevención de disfonías funcionales en el profesorado universitario: tres niveles de acción preventiva.” Aula abierta 42.1 (2014): 9-14.
- Montaner, A. Escribano. “Disfunción de las cuerdas vocales.” ANALES ESPAÑOLES DE PEDIATRÍA 56.SUPLEMENTO 2 (2002): 59.
- Moreno, María del Prado Palomino, et al. “Disfonías y nódulos de las cuerdas vocales en personal docente de Navarra.” Archivos de prevención de riesgos laborales 16.4 (2013): 182-186.
- Halawa, Wasim Elhendi, Antonio Rodríguez Fernández-Freire, and Sofía Santos Pérez. “Estudio epidemiológico de los pacientes con nódulos vocales.” Revista de Logopedia, Foniatría y Audiología 32.4 (2012): 164-170.
- Blecuaa, M. Callén, C. Pardos Martínezb, and M. Praena Crespoc. “Patología respiratoria prevalente: rinitis alérgica, bronquiolitis, sinusitis, laringitis.” Revista Pediatría de Atención Primaria 9.Suplemento 2 (2007).
- Aubry, K., A. El Sanharawi, and A. Pommier. “Laringitis agudas del adulto.” EMC-Otorrinolaringología 46.1 (2017): 1-9.
- Saavedra-Mendoza, Ana Graciela M., and Matsuharu Akaki-Caballero. “Guía de práctica clínica de disfonía basada en evidencia.” Anales de Otorrinolaringología Mexicana. Vol. 59. No. 3. 2014.
- Moncayo Fernández, Carla Valeria, and Irvin Santiago Parrales Herrera. “Determinación de las causas más comunes de disfonía crónica halladas mediante laringoscopia directa en pacientes adultos sin signos o síntomas de infección de la vía respiratoria en el Área de Otorrinolaringología del Hospital Teodoro Maldonado Carbo durante en año 2015.” (2016).
- Ranchal Sánchez, Antonio, and Manuel Vaquero Abellán. “Protocolo para la vigilancia de la salud del profesorado con atención a la enfermedad profesional.” Medicina y Seguridad del Trabajo 54.211 (2008): 47-60.
- Borobia Pérez, Ana I. Factores predictivos de enfermedad profesional (nódulos en las cuerdas vocales) en profesores de enseñanza primaria y secundaria. Diss. Universidad Complutense de Madrid, 2018.
