Symptomen på smitta av humant immunbristvirus (HIV)
Symptomen på HIV (humant immunbristvirus) kan se olika ut varierar beroende på att infektionen inte manifesterar sig som sjukdom förrän den redan är avancerad. Det är därför svårt att upptäcka den i tid. Laboratorier har dock gjort stora framsteg i kvaliteten på de tester de använder.
Att känna till potentiella tecken på sjukdomen är avgörande för tidig upptäckt. Baserat på detta kan läkarna ta fram behandlingar som avsevärt förbättrar patientens livskvalitet. De kan också hjälpa dem att hantera komplikationerna av denna sjukdom.
Vad är humant immunbristvirus?
Humant immunbristvirus tillhör en speciell virusfamilj som man kallar retrovirus. Detta kommer av att de innehåller en enda kedja av ribonukleinsyra eller RNA. Kärnan innehåller genetisk information och en lipidbeläggning med olika receptorer.
Dessa receptorer är det som gör att viruset kan infiltrera cellerna i människokroppen. Speciellt CD4+-lymfocyter, som är kroppens försvarsceller och som är ansvariga för att organisera immunsystemet. När denna typ av viruspartikel attackerar dem kan de därför inte utföra sin funktion och gör kroppen försvarslös mot andra infektioner.
Stigmatiseringen av patienter med HIV-symptom har lett till många myter. Tidigare trodde människor att viruset var vattenburet och luftburet. De trodde också att myggor och andra insekter kunde överföra det. Liknande trodde de att man kunde få det genom att komma i kontakt med en smittad persons svett. Sanningen är dock:
- Viruset överlever inte länge utanför människokroppen och kan inte reproducera sig utan en värd.
- Det är därför omöjligt att smittas genom vatten eller luft.
- HIV kan endast överföras genom vissa kroppsvätskor, som exempelvis blod eller sperma, men inte genom tårar, saliv eller svett. Således är det inte riskabelt att krama, skaka hand, dela en toalett eller ge en social kindpuss till en smittad person.
Överföring av HIV
Dessa kroppsvätskor kan överföra viruset:
- Sperma och försatsen. Detta är viktigt att veta eftersom avbrutet samlag, eller det att dra ut penisen före utlösning, inte förhindrar spridning av HIV. Endast användningen av profylaktiska åtgärder, som kondomer, är effektivt.
- Utsöndringar från ändtarmen och slidan och slem i dessa områden.
- Blod. Du kan sprida sjukdomen eller smittas genom blodtransfusioner, även om sannolikheten för detta är låg. Detta beror på att de test som blodbankerna utför är ytterst grundliga. På samma sätt innebär det en ökad risk att dela sprutor mellan narkomaner.
De ovannämnda kroppsvätskorna måste komma i kontakt med den andra personens slemhinnor eller skadad vävnad för att verkligen infektera personen. Men viruset kan också injiceras i blodomloppet. Å andra sidan kan kvinnor med HIV föra över viruset till sitt barn under graviditet, förlossning och amning.
Vi tror att du kommer att gilla den här artikeln: Andra patienten med HIV botad med hjälp av stamceller
Symptom på en infektion med humant immunbristvirus
Symptomen på HIV visar sig inte förrän sjukdomen redan är i ett avancerat stadium. Främst när den smittade personen får andra opportunistiska infektioner eller utvecklar tumörer. Detta skapar ett långt fönster utan möjlighet till tidig upptäckt, vilket förvärrar prognosen.
Inledningsvis orsakar viruset influensaliknande symptom, som feber, trötthet och ledvärk, när det först kommer in i blodomloppet och förökar sig. Men människor tolkar nästan alltid dessa symptom som en vanlig förkylning.
Den influensaliknande sjukdomsbilden är övergående, och personen börjar må bra igen efter några veckor eller dagar. Viruset försvinner dock inte. Faktum är att det ligger latent i kroppens lymfocyter och lymfkörtlar. Efter några år tar det sig ur viloläget och börjar föröka sig. Detta varierar dock från fall till fall.
Eftersom de smittade personerna får ett försämrat immunförsvar kan de lättare bli smittade av andra virus, bakterier och svamp. Olika typer av mikroorganismer, som vanligtvis inte orsakar problem hos friska personer, kan leda till allvarliga infektioner hos en person med HIV. Det är därför vi kallar dessa patologier opportunistiska.
Några exempel
- Pneumocystis jiroveci orsakar svår lunginflammation som drabbar båda lungorna utan slemproduktion eller bröstsmärta. Därtill har den infekterade personen konstant feber och en känsla av att inte få luft.
- Återkommande infektioner med pneumokocker.
- Lung- och extrapulmonal tuberkulos. De flesta som blir smittade av denna bakterie kan stoppa infektionen och förhindra att några symptom utvecklar sig. Men immunförsvaret är inte tillräckligt när det gäller patienter med HIV.
- Cerebral toxoplasmos. Toxoplasma gondii är en parasit som finns i bland annat rått kött och kattavföring. De flesta i befolkningen har varit i kontakt med denna parasit någon gång under sina liv, men sjukdomen utvecklar sig aldrig. I fall av försvagat immunförsvar kan den dock återaktiveras och sätter sig i hjärnan.
- Candida i tarmen. Ett av symptomen på HIV i matsmältningssystemet är gastroenterit orsakad av sällsynta svampar, såsom candidiasis.
Varje infektion sprider sig i kroppen och blir allvarlig hos en patient med HIV. Detta beror på att de inte har ett tillräckligt starkt försvar för att kontrollera dem. Dödligheten vid HIV beror ofta inte på själva viruset utan på opportunistiska infektioner.
Tumörer kan också utvecklas på ett karakteristiskt sätt hos patienter med HIV. Det här gäller typer av cancer som inte är så vanliga hos andra individer, och som multiplicerar sig på grund av immunsystemets oförmåga att identifiera onormala celler. Den vanligaste typen är Kaposis sarkom.
Missa inte detta: Vaccin mot HIV och AIDS ska snart testas
Vad ska jag göra om jag upptäcker möjliga symptom på humant immunbristvirus?
Idag kan alla med positiva markörer för HIV påbörja en tidig antiretroviral behandling. Det är viktigt att ta dessa läkemedel så snart som möjligt för att förhindra spridning och förbättra patientens förväntade livslängd.
Om du inte tar dessa antiretrovirala medel kommer du att förlora kontrollen över infektionen och ditt immunförsvar kommer att bli allt svagare. Dessutom riskerar andra människor att smittas av den höga virusbelastningen – till exempel genom oskyddat sex.
Symptom på misstänkt HIV bör varna dig för att du bör be om ett screeningtest från din läkare. Var inte rädd att be om det. Många länder har redan mekanismer och protokoll för att säkerställa konfidentialitet, och det finns därför inga fördomar om patienters journaler.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Esteban, C. S. (2014). VIH: Infeccion aguda, pesquisa y manejo. Revista Médica Clínica Las Condes, 25(3), 419–424. https://doi.org/10.1016/s0716-8640(14)70058-6
- Cohen, M. S., Chen, Y. Q., McCauley, M., Gamble, T., Hosseinipour, M. C., Kumarasamy, N., Hakim, J. G., Kumwenda, J., Grinsztejn, B., Pilotto, J. H. S., Godbole, S. V., Chariyalertsak, S., Santos, B. R., Mayer, K. H., Hoffman, I. F., Eshleman, S. H., Piwowar-Manning, E., Cottle, L., Zhang, X. C., … Fleming, T. R. (2016). Antiretroviral therapy for the prevention of HIV-1 transmission. New England Journal of Medicine, 375(9), 830–839. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1600693
- Transmisión del VIH | Información básica | VIH/SIDA | CDC. (n.d.). Retrieved July 6, 2020, from https://www.cdc.gov/hiv/spanish/basics/transmission.html#anchor_1566553338
- Erazo, Ana María Bastidas, and Gladys Eugenia Canaval Erazo. “Más allá de los síntomas: vivir con VIH es motor de cambio.” Avances en Enfermería (2018): 338-346.
- Bastán, Jesús Enrique Pérez, and Luisa Fernanda Viana Castaño. “Adherencia terapéutica a los antirretrovirales de gran actividad en personas con VIH/SIDA.” Archivos del Hospital Universitario” General Calixto García” 7.2 (2019): 222-233.
- Linares Guerra, Elisa Maritza, et al. “Cambios del peso y de las células T CD4+ en sujetos VIH/sida con antirretrovirales. Angola.” Revista de Ciencias Médicas de Pinar del Río 21.6 (2017): 5-14.
- Briel, Matthias, et al. “Adjunctive corticosteroids for Pneumocystis jiroveci pneumonia in patients with HIV‐infection.” Cochrane database of systematic reviews 3 (2006).
- Nuñez, Fabio Domingo. “El enfoque de derechos en salud y la respuesta al VIH y SIDA en la Argentina.” (2016).
- Martínez Machin, Gerardo, et al. “Aislamiento, identificación y tipificación de levaduras en pacientes VIH positivos con candidiasis oral.” Revista Cubana de Medicina Tropical 49.3 (1997): 174-180.
- Pascual, I. Pintos, E. Muñez Rubio, and A. Ramos Martínez. “Diagnóstico de la infección aguda y crónica por el VIH y de sus estados evolutivos.” Medicine-Programa de Formación Médica Continuada Acreditado 12.56 (2018): 3329-3331.
- del Sida, Sociedad Española Interdisciplinaria. “Documento Informativo sobre la Infección por el VIH.” Madrid: Gesida (2017).
- Berbesi-Fernández, Dedsy, et al. “Situación de VIH en usuarios de drogas inyectables en Colombia.” Infectio 20.2 (2016): 70-76.
- Morales, Humberto Patricio Anangono, Glubis Wiliber Gómez Peláez, and Hugo Antonio Luna Rodríguez. “Transmisión vertical del virus de inmunodeficiencia adquirida (VIH).” RECIAMUC 2.2 (2018): 214-229.
