Symptom på och behandling av hörselnedsättning
En hörselnedsättning är ett tillstånd när du inte hör tillräckligt bra. Faktum är att det finns ett par steg din kropp behöver gå igenom för att höra ordentligt. Men det går att få behandling om man lider av hörselnedsättning.
Först kommer ljudet in genom hörselgången. Det kommer till trumhinnan och får den att vibrera. Denna vibration flyttas till en kedja av skelett som stimulerar koklea (hörselsnäckan).
Inuti koklea finns det celler som transformerar dessa vibrationer till energi. Denna energi förflyttar sig genom hörselnerven till hjärnstammen som en nervimpuls. Därifrån når den hjärnbarken. Slutligen är du medveten om att du hör ljud.
Typen av hörselnedsättning beror på vilken del av processen som misslyckas. Därför visar vi dig idag de olika typerna av hörselnedsättning samt hur man kan behandla dem.
Olika typer av hörselnedsättning
Det finns två huvudtyper av hörselnedsättning: konduktiv och sensorineural. Om ytterörat och mellanörat (trumhinnan och hörselbenen) inte är intakta kallas detta konduktiv hörselnedsättning. När man har sensorineural hörselnedsättning kan det vara koklea, den akustiska nerven, hjärnbarken eller hjärnstammen som är skadad.
Symptom
Oftast tar det ett tag att upptäcka detta tillstånd. Detta beror på att kroppen försöker kompensera på olika sätt. Det finns ett brett spektrum av förändringar som relaterar till hörselnedsättning.
Symptomen varierar och innebär att det är olika typer av ljud du kan eller inte kan höra. Generellt är det svårare att höra lågintensiva ljud när man har en hörselnedsättning. När det gäller sensorineural hörselnedsättning är det svårt att skilja på ljud, men du kan höra intensiteten.
Oftast är det svårt att höra högfrekventa ljud. På grund av detta är det oftast svårare att höra kvinnliga röster än manliga röster. Utöver det har personer med detta problem svårt att höra ljud i sin omgivning. I andra fall kan de föreställa sig att vissa ljud är högre än de egentligen är.
Beroende på orsaken finns det vanliga symptom på hörselnedsättning. Ett av de vanligaste symtomen är smärta i öronen. Du kan även uppleva illamående och yrsel om balansorganen är skadade.
Att ha en hörselnedsättning utan att få behandling kan göra det svårt att kommunicera. Det kan också ha andra emotionella konsekvenser, som till exempel depression.
Behandling av hörselnedsättning
För att få behandling av din hörselnedsättning behöver du veta vad som orsakat den. Därefter, beroende på typen av hörselnedsättning, kan en läkare rekommendera den bästa behandlingen för dig.
Behandling för att förbättra hörselnedsättning
Om orsaken är en vaxpropp tar läkaren bort denna. Finns det skador på hörselbenen kan de reparera eller ersätta dem. Om problemet är öroninflammation kommer läkaren istället att skriva ut antibiotika. Man kan även få vätska i örat på grund av infektion, i vilket fall läkaren tömmer ut denna.
Har du en skadad trumhinna, till exempel på grund av perforering eller ärr från infektioner, kan läkare reparera och ersätta den.
Det finns också möjlighet att få en benförankrad implanterbar hörapparat. De fångar vibrationerna från ljud i luften och överför dem till innerörat. Dessa apparater kan även motverka problemen i mellanörat.
Behandling för sensorineural hörselnedsättning
Du kanske också är intresserad av: Testa dessa fem yogapositioner som tränar magen
I dessa fall är nedsättningen inte reversibel. Därför kan du behöva skaffa ett implantat som gör jobbet åt dig. Det finns också terapeutiska alternativ samt icke-implanterbara proteser.
Med andra ord han du få en hörapparat. En hörapparat modifierar ljud utefter patientens specifika behov. Generellt sett finns det två olika typer av hörapparater:
- Cochleaimplantat. dessa ersätter cortisorganet i öronsnäckan.
- Auditiva hjärnstammimplantat. De stimulerar området utan att ljud behöver gå genom det inre örat eller hörselnerven.
Slutligen, kom ihåg att den enda personen som kan ge dig de bästa behandlingsalternativen är ett proffs med relevant utbildning av yrket.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Díaz, C.; Goycoolea, M., & Cardemil, F. (2016). “Hipoacusia: Trascendencia, incidencia y prevalencia”, Revista Médica Clínica Las Condes, 27 (6): 731-739.
- Taha, M., & Plaza, G. (2011). “Hipoacusia neurosensorial: diagnóstico y tratamiento”, Jano: Medicina y humanidades, 1773: 63.
- Aguado, G. (2015). “Trastornos específicos del lenguaje e hipoacusia”, Revista de Logopedia, Foniatria y Audiologia, 35 (4): 171-176.
- Olarieta, J.; García-Alcántara, F.; Pérez, N., & Rivera, T. (2015). “Hipoacusia”. Medicine (Programa de Formación Médica Continuada Acreditado, 11 (91): 5445-5454.
