Är det skadligt för barn att använda nappflaskor?
Det är väldigt vanligt att använda nappflaskor. Det finns mammor och pappor som väljer att nyttja dem medan andra undviker dem.
Men det är ett ämne som för med sig mycket kontrovers gällande vilken effekt de har på barnets hälsa. Det finns argument som hävdar att de är bra för att lugna barnet, men det finns även motargument.
Att använda nappflaskor kan säkerligen vara bra, men användningen har också en negativ påverkan. Härunder kan du lära dig några sanningar om att använda nappflaskor.
Att använda nappflaskor: hur fungerar de?
Användningen av nappflaskor är relaterad till barnens naturliga sugreflex. Denna reflex uppstår efter graviditetens 32:a vecka och är fullt utvecklad vid vecka 36.
Sugreflexen och sväljreflexen ser till att barnet överlever. Tack vare den så kan barnet få mat, och sugandet lugnar ned barnet då det känner sig stressat.
Det är anledningen till att bebisar suger på sina fingrar för att lugna sig.
En bebis kommer använda den för att hålla sig fast vid moderns bröst för att få mat och känna sig lugn. Dessa reflexer kan även hjälpa barnet att använda nappar och nappflaskor.
Läs även: Sjukdomar hos nyfödda som kräver kirurgi
Vad finns det för fördelar med att använda nappflaskor?
Kvinnor som ammar och som försöker börja med nappflaskor får inte alltid bra resultat. Bebisen föredrar såklart moderns bröst; inte bara för själva näringens skull, utan även för att den känner sig lugnare.
När det kommer till bebisar som inte kan ammas så kan nappflaskor vara ett bra substitut. Nappen har en lugnande effekt och hjälper dem med att få näring.
Pediatrikerna är ofta oense rörande vilken ålder som är bäst för barnet att börja använda nappflaskor. Vissa säger att detta bör ske under det första levnadsåret, andra att nappflaskan bör användas efter 18 månader och ända fram till månad 24. Därefter är de inte längre nödvändiga.
Hur kan en nappflaska vara skadlig?
Då en bebis suger på en flaska så är det enklare än att suga från moderns bröst. Eftersom mjölken kommer ut av sig själv så kan tungans och läpparnas muskelspänning (hypotoni) minskas och kinderna kan hypertrofera.
När barnet suger på moderns bröstvårta så förekommer det mer rörelse. Nappflaskan placeras längre in i munnen, vilket kräver en koordination av rörelser mellan käken och tungan för att ta emot mjölk.
Då barnet växer kommer sugandet och sväljandet att sluta vara en reflex.
De blir gradvis frivilliga handlingar eftersom de krävs för att personen ska kunna tugga och äta. De delar som har att göra med talet kommer också att utvecklas.
Missa inte att läsa: Fritidsaktiviteter för barn som inte nått tonåren
Implikationer vid långtidsanvändning
Ett barn som matas med flaska måste improvisera rörelsemönster gällande sugandet, sväljandet och andningen för att inte sätta maten i halsen.
Användning av nappflaska under lång tid kan därför ha negativa effekter på barnets utveckling:
- Risk för att inandas mat. Omorganiseringen av musklerna kan få barnet att stöta upp och andas in maten.
- Utdragna episoder av apné. Bebisar som dricker mjölkersättning tenderar att sova djupare, men de kan uppleva episoder av avbruten sömn eftersom de har svag andning då de sover.
- Täppta adenoider p.g.a. onormalt sväljande. Detta ökar risken för öroninflammation och andra andningstillstånd.
- De kan utveckla vanan att andas med munnen, vilket kan ge upphov till respiratoriska infektioner, försämrad hörsel samt påverkad utveckling av barnets bröstkorg.
- Kroppens cervikokraniella hållning kan förändras. Felaktiga funktioner hos tunga och käke kan göra att huvudet och nacken hamnar i en dålig position.
- Då ett barn använder nappflaskor så anstränger de sig inte mycket för att suga, vilket är något som är väldigt viktigt för att balansera trycket på de inre (tungan och gommen) och externa (läppar och kinder) musklerna.
- Det förekommer en större risk för hål i tänderna, speciellt om barnen dricker innan de går till sängs. Sockret som ofta förekommer i bröstmjölken tenderar att fastna på tänderna. Detta händer då bebisen dricker från flaskan då den håller på att somna.
- Käkmusklerna utvecklas inte ordentligt, vilket kan ge upphov till problem med uttalet.
Jag kan inte amma: vad bör jag göra?
Om du inte kan amma så är det bäst att använda nappflaska så lite som möjligt. Det finns dock mammor som använder glas med sugrör och även små skedar istället för att använda en nappflaska.
Tänk över detta beslut och huruvida detta kommer fungera för dig och ditt barn.
I vilket fall som helst så är det viktigt att dessa instrument inte associeras med tiden då det är dags att lägga sig. I så fall kan det uppstå ett beroende.
Om barnet använder nappflaskan för mycket så kan det orsaka felaktig utveckling av ben och tänder. Det kan tyvärr också leda till att barnet måste gå till en talpedagog.
Detta drabbar inte alla barn, men risken ökar om barnet använder nappflaskan för mycket.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Moral, A., Bolibar, I., Seguranyes, G., Ustrell, J. M., Sebastiá, G., Martínez-Barba, C., & Ríos, J. (2010). Mechanics of sucking: comparison between bottle feeding and breastfeeding. BMC pediatrics, 10(1), 1-8. https://bmcpediatr.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-2431-10-6
- Molina Escribano, A., López Garví, A. J., López Ibáñez, C., & Sáez Cuesta, Ú. (2008). Caries del biberón. Revista Clínica de Medicina de Familia, 2(4), 184-185. http://scielo.isciii.es/scielo.php?pid=S1699-695X2008000200010&script=sci_arttext&tlng=pt
- Palmer, B., & Tesone, M. Ronquido y apnea (suspensión de la respiración): cómo prevenirlos durante la niñez. http://www.brianpalmerdds.com/pdf/palmer-osa-spanish.pdf
- Iriquin, M. S., Iriquin, S. M., Milat, E. I., Rancich, L. E., Rimoldi, M. L., Mendes, C. A., & Oviedo Arévalo, J. J. (2010). Respiración bucal y deglución atípica: relación con la oclusión. In XLIII Reunión Anual de la Sociedad Argentina de Investigación Odontológica (SAIO)(Los Cocos, 7 al 9 de octubre de 2010). http://sedici.unlp.edu.ar/handle/10915/73659