3-30-300-regeln och varför grounding är bra för hälsan
Idag mer än någonsin är kontakt med naturen en nödvändighet. Klimatförändringar, daglig stress och pandemiåtgärder har tydligt gjort det vi redan visste: bvi behöver mer natur i våra liv. 3-30-300-regeln handlar om att vi behöver integrera skogar och grönområden i våra vardag, både på jobb, skola och hemma, och tanken kommer från grounding, eller earthing, på svenska jordning eller att jorda sig – det vill säga att vi kan koppla oss direkt till jordens energi genom antingen fysisk kontakt eller genom våra andra sinnen.
Regeln är enkel att komma ihåg, lätt att tillämpa och kraftfull i sina effekter. Den blir också alltmer populär inom modern stadsplanering. Nedan berättar vi vad det handlar om och vilka fördelar det kan ge.
Vad är 3-30-300-regeln?
3-30-300-regeln är en idé uppkommen från Cecil Konijnendijk, forskare och expert på stadsgrön planering. Målet med regeln är att få in naturen i människors vardag, även i storstäder, för dess fördelar för hälsa och välbefinnande. 3-30-300-regeln med inspiration från människans behov av grounding föreslår tre mål eller minimikrav:
- 3 träd synliga från varje hem. Alla bör kunna se minst tre stora träd från något av sina fönster, helst i de utrymmen där vi tillbringar mest tid, såsom kök, sovrum eller vardagsrum.
- 30 % av alla områden bör vara täckt av vegetation. Trädkronor täcka minst 30 % av området. Det vill säga, om man tittar uppifrån (som på en satellitkarta), bör en tredjedel av området vara täckt av träd.
- 300 meter till närmaste park eller grönområde. Inget hem bör ligga mer än 300 meter från ett grönområde. Detta inkluderar torg, stadsträdgårdar, naturreservat eller andra grönområden där människor kan promenera, sitta eller tillbringa tid utomhus.
Sanningen är att få städer följer dessa tre principer. Ett exempel är Barcelona, där endast 4,7 % av invånarna säger att de lever enligt regeln.
Varför behöver vi ha mer grönska runt omkring oss?
Att bo i en stadsmiljö innebär ofta långa timmar framför skärmar, konstant oväsen och få stunder av frånkoppling. Att därför ha regelbunden och ofta kontakt med naturen, genom parker, gatuträd, trädgårdar, gröna väggar och tak, kan motverka dessa effekter. Mer närhet till natur, där vi kan grounda eller jorda oss, kan ge många hälsofördelar.
- Att ha en park i närheten gör det enkelt att ta en promenad, träna eller bara koppla av.
- Att se träd och grönområden från ditt fönster hemma kan bidra till att förbättra din hälsa.
- Fler grönområden bidrar till ett förbättrat ekosystem och en ökad biologisk mångfald i städer.
- Att bo i områden där träd växer lite här och där kan minska omgivningstemperaturer, buller och minska luftföroreningar.
- Träd och grönområden förhindrar att regnvatten ansamlas på gatorna eftersom de absorberar det.
- Att ha fler grönområden i närheten kan uppmuntra människor att tillbringa mer tid utomhus och även interagera mer med sina grannar.
Grounding: Hälsofördelar med 3-30-300-regeln
Att ha träd i närheten är inte bara en estetisk eller miljömässig fråga: det är också ett sätt att förbättra hälsan, vilket i sin tr kan ha en positiv inverkan på hur vi mår. Följande är är några fördelar med att bo omgiven av mer natur:
1. Närhet till naturen förbättrar humöret
Känner du dig inte gladare och lättare när du går genom en skog eller har en grön utsikt från ditt fönster? Sanningen är att det inte bara är en känsla. Att promenera eller göra så kallade tysta promenader bland träd, titta ut över en park eller ta en vilostund i ett grönområde kan ge en omedelbar känsla av välbefinnande.
Detta är varför det kan bidra till att minska spänningar, ilska, depression, nedstämdhet och trötthet. Anledningen kan ligga i naturens förmåga att erbjuda en mental paus från den dagliga stressen. Grounding, eller att jorda sig, är en naturlig och enkel metod som har effekter som kanske kan vara svåra att förklara, men som är desto lättare att uppleva.
Läs mer om naturens effekter: Varför är naturens ljud så bra för hälsan?
2. Kontakt med naturen minskar stress
Att promenera genom skogsområden och lyssna på naturens ljud kan hjälpa oss att komma in i ett tillstånd av avslappning som kan minska stress. Det kan också minska mental trötthet efter långa dagar med arbete eller studier.
Det behöver inte innebära några särskilt omfattande utomhusaktiviteter. En rask promenad, att sitta i skuggan eller bara andas frisk luft kan göra skillnad.
3. Att ha natur i närheten bidrar till bättre sömn
Tystare, mer naturliga miljöer kan uppmuntra till avslappnade rutiner eller mer motion, vilket också påverkar sömnkvaliteten. Människor som har tillgång till mer vegetation tenderar att sova bättre eller känna sig mer utvilade på morgonen.
Dessutom kan faktorer som mindre omgivningsbuller, annan luftfuktighet, bättre luftkvalitet eller helt enkelt att leva i en trevligare miljö bidra till dessa effekter.
4. Naturen stimulerar koncentration och kreativitet
Att vara omgiven av träd och natur har inte bara avslappnande effekter, utan kan också hjälpa oss att tänka klarare. Således kan gröna miljöer främja koncentration, korttidsminne och kreativitet.
Detta kan bero på att naturliga utrymmen låter hjärnan “vila” från de överdrivna visuella och auditiva stimuli som är typiska för städer. Som ett resultat känner vi oss mer fokuserade eller får inspiration till nya idéer efter en promenad i parken eller en stunds paus utomhus.
Läs mer om naturens effekter på hälsan: Shinrin Yoku eller skogsbad: Vilka är fördelarna?
Var och hur gäller 3-30-300-regeln?
Det största hindret för att uppnå detta mål är urbaniseringen av städer, eftersom träd ofta huggs ner eller grönområden tas bort för att ge plats åt byggnader. Ändå finns det vissa städer i Europa och Nordamerika som antagit 3-30-300-regeln som en del av sin hållbarhetspolicy. Till exempel har städerna Bristol, Seattle, Canberra och Vancouver satt som mål att uppnå 30 % trädkantade gator.
För att implementera regeln utvärderar städerna hur många träd som är synliga från bostäder, hur stor andel av stadsytan som är täckt av trädkronor och hur nära olika grönområden ligger varandra. Man tar även hänsyn till huruvida geografin och klimatet stödjer införandet av detta mål. Baserat på denna bedömning utformars sedan planer för att plantera fler träd, förbättra tillgången till parker och stärka naturens närvaro i områden med brist på natur och grönska.
Samtidigt justerar även vissa kommuner sina stadsplaner för att införliva mer vegetation i nya byggnader och offentliga platser. Medborgardeltagande uppmuntras också, antingen genom planteringsdagar eller skötsel av gemensamma trädgårdar. Över tid övervakas denna policy för att säkerställa att grönskan når dit den behövs som mest.
Det går att engagera sig i den här typen av politik genom att främja grannskapsprojekt för trädplantering, delta i träffa grannar i området, ta hand om befintlig vegetation och dela med sig av detta med andra.
Grounding och 3-30-300-regeln och vårt behov av grönare miljöer
Att främja grönare städer är inte bara en miljöfråga. Det är också ett sätt att ta hand om vårt välbefinnande, främja mer aktiva samhällen och skapa miljöer som är lättare att leva och andas i.
Även om inte alla stadsdelar eller städer för närvarande uppfyller dessa standarder, kan 3-30-300-regeln verka som en inspirerande guide. Denna förändring kan börja hemma, genom at vi planterar ett träd i trädgården, ute på trottoaren eller i en stor kruka på din vår balkong. När vi tar hand om naturen i staden tar vi också hand om oss själva.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bratman, G. N., Anderson, C. B., Berman, M. G., Cochran, B., de Vries, S., Flanders, J., Folke, C., Frumkin, H., Gross, J. J., Hartig, T., Kahn, P. H., Jr, Kuo, M., Lawler, J. J., Levin, P. S., Lindahl, T., Meyer-Lindenberg, A., Mitchell, R., Ouyang, Z., Roe, J., Scarlett, L., … Daily, G. C. (2019). Nature and mental health: An ecosystem service perspective. Science Advances, 5(7), eaax0903. https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.aax0903
- Grigsby-Toussaint, D. S., Turi, K. N., Krupa, M., Williams, N. J., Pandi-Perumal, S. R., & Jean-Louis, G. (2015). Sleep insufficiency and the natural environment: Results from the US Behavioral Risk Factor Surveillance System survey. Preventive Medicine, 78, 78–84. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4818157/
- Konijnendijk, C. (2021). The 3-30-300 rule for urban forestry and greener cities. Biophilic Cities Journal, 4(2), 2. https://www.researchgate.net/publication/353571108_The_3-30-300_Rule_for_Urban_Forestry_and_Greener_Cities
- Nature Based Solutions Institute. (s.f.). The 3+30+300 Rule for Healthier and Greener Cities. Consultado el 19 de mayo de 2025. https://nbsi.eu/the-3-30-300-rule/
- Nieuwenhuijsen, M. J., Dadvand, P., Márquez, S., Bartoll, X., Barboza, E. P., Cirach, M., Borrell, C., & Zijlema, W. L. (2022). The evaluation of the 3-30-300 green space rule and mental health. Environmental Research, 215(Pt 2), 114387. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935122017145
- Song, C., Ikei, H., Park, B.-J., Lee, J., Kagawa, T., & Miyazaki, Y. (2018). Psychological Benefits of Walking through Forest Areas. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(12), 2804. https://www.mdpi.com/1660-4601/15/12/2804
- Yggdrasil – The Living Nordic City Project. (s.f.). The 3+30+300 principle HANDBOOK. Consultado el 19 de mayo de 2025. https://tradkontoret.se/wp-content/uploads/2025/02/The-330300-Handbook.pdf