Preimplantatorisk genetisk diagnostik: vad är det?
Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) är en procedur som utförs innan assisterad befruktning, vilket utförs när en kvinna inte kan bli gravid på naturlig väg.
I denna artikel ska vi förklara vad preimplantatorisk genetisk diagnostik är. Vi ska även berätta hur det kan gagna graviditeter och metoderna läkarna använder.
Vad är preimplantatorisk genetisk diagnostik?
I grund och botten studerar PGD äggen och embryona. Detta görs för att undvika att implantera embryon som kan leda till missfall eller att bebisen inte är helt frisk. Detta är en stor fördel vid assisterad befruktning.
När en kvinna blir gravid naturligt kan hon inte välja mellan ett friskt och ett mindre friskt embryo. Men preimplantatorisk genetisk diagnostik förebygger att bebisen föds med t.ex. Downs syndrom.
Metoder
Innan man implanterar ett ägg i kvinnans livmoder utför läkarna preimplantatorisk genetisk diagnostik. För att göra det utför de en befruktning in vitro och lägger äggen i en glaskapsel.
Sedan väntar de tre till fem dagar för att analysera hur de utvecklas.
Efter det utför de en biopsi av varje embryo för att upptäcka eventuella genetiska problem. Följaktligen väljer man upp till tre friska embryon och implanterar dem i kvinnans livmoder.
Men det finns några vanliga frågor som de flesta har:
Tänk om kvinnan inte blir gravid? Måste hon genomgå processen igen?
Svaret är nej, för även om man bara valde ut tre embryon för implantation, kan det finnas andra som är friska. I dessa fall kan läkarna använda dem för att upprepa proceduren.
En användbar teknik
Denna teknik är speciellt användbar för par som har en familjehistorik av allvarliga genetiska sjukdomar eller som själva lider av en.
Även om du kanske tror att detta bara görs när en kvinna inte kan bli gravid på naturlig väg, är det faktiskt en användbar teknik för att undvika ärftliga sjukdomar.
På så sätt kan läkarna välja ut ett friskt embryo, fritt från livsändrande ärftliga sjukdomar. Det är av naturliga skäl en starkt rekommenderad teknik i dessa fall.
Du kanske även vill läsa: Hur den andra graviditeten skiljer sig från den första
Etiken hos preimplantatorisk genetisk diagnostik
Det finns fortfarande vissa etiska invändningar mot bortskaffningen av embryon.
I vissa fall oroar sig folk över den personliga värdigheten hos det mänskliga embryot såväl som att saker och ting ska ske naturligt. De anser att proceduren går emot detta.
Otvivelaktigt så är det en debatt man ska ha i åtanke. De som förespråkar proceduren gör det dock för att kunna uppfostra friska och välmående barn.
Dessa tekniker existerar så att barn inte föds med sjukdomar som bara låter dem leva under en begränsad tid eller som försämrar deras livskvalitet.
Alternativet finns även för kvinnor som inte kan bli gravida eller som är rädda för att barnen ska ärva en sjukdom. Det är i allra högsta grad ett giltigt alternativ att ha i åtanke.
Om en degenerativ sjukdom fanns i din familj, skulle du genomgå preimplantatorisk genetisk diagnostik? Vad tycker du om denna procedur?
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Alvarado Marambio, José Tomás, & Santos Alcántara, Manuel J.. (2018). Ethical Problems with the Preimplantation Genetic Diagnosis of Human Embryos. Acta bioethica, 24(1), 75-83. https://dx.doi.org/10.4067/S1726-569X2018000100075
- López, Paul W., López, Rosmary, Noriega, Luis G., & Sepúlveda, Soledad. (2013). Diagnóstico genético preimplantacional: análisis de aneuploidías únicas. Anales de la Facultad de Medicina, 74(1), 11-14. Recuperado en 19 de abril de 2019, de http://www.scielo.org.pe/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1025-55832013000100003&lng=es&tlng=es.
- Moya-González, Marina, & Ramón-Fernández, Francisca. (2018). El diagnóstico genético preimplantacional: aspectos jurídicos en el derecho español. Revista de Derecho Privado, (34), 87-121. https://dx.doi.org/10.18601/01234366.n34.04