Hur ofta bör man ta blodprover för att skydda hälsan?
Många personer tror att det är onödigt att ta blodprover eftersom de är friska, men det är just därför de bör göra det. Att relativt ofta ta blodprover säkerställer att man upptäcker relevanta sjukdomar i tid.
När din läkare tar ett rutinmässigt blodprov så är det för att titta efter tecken på sjukdomar som är vanliga vid vissa åldrar. Vissa beståndsdelar i blodet kan ändras innan symptomen visar sig.
Detta är ett stort övertag för att kunna påbörja preventiva behandlingar och motverka framtida komplikationer.
Om patienten redan lider av en kronisk sjukdom så kan blodprover låta läkarna bevaka utvecklingen och effektiviteten hos behandlingen.
Blod används som ett sätt att upptäcka kroppens inre tillstånd och ger snabba resultat. Det finns laboratorier överallt och testerna är billiga samt vetenskapligt bevisade.
Hur ofta bör man ta blodprover? Som tumregel behöver personer som anser sig vara friska bara göra det en gång om året. Patienter med kroniska sjukdomar bör dock göra det regelbundet.
Vad kan läkarna se i blodprover?
När vi talar om blodprover så refererar vi till biokemiska testar som utförs på blodet. Blod är en flytande vävnad som färdas genom cirkulationssystemet i artärer och vener.
Även om det är en vätska så består blod av:
- Solida material: de solida delarna av blodet inkluderar röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
- Flytande material: den flytande delen av blodet är blodplasman.
Personer genomgår blodprover för att kolla efter tecken på sjukdomar och för att utvärdera utvecklingen av existerande sjukdomar.
Vissa delar av blodprovet fokusera på den solida delen av blodet och analyserar dess celler. Antalet röda blodkroppar kan t.ex. slå fast hur många av dessa celler som finns i en given mängd blod.
Antalet vita blodkroppar och blodplättar kan också slås fast. Med ett mikroskop kan man titta på formen hos bildade blodämnen. Röda blodkroppar kan vara stora, små eller deformerade, vilket kan signalera en sjukdom.
Å andra sidan har laboratorier flertalet parametrar för att mäta den flytande delen av blodet. Man mäter vanligtvis koncentrationen av socker, kreatinin, urinsyra och lipider.
Läkare kan även mäta koncentrationen av joner från bland annat natrium, magnesium och kalium.
Med blodprover kan en person få information om sin kropps hormonkoncentration. Vanligtvis kan en läkare be om testar av sköldkörtelfunktionen för att slå fast antalet hormoner som produceras av den.
Sedan har vi serologi, som används av laboratorier för att upptäcka närvaron av infektionssjukdomar eller antikroppar mot dessa sjukdomar.
Blodprov som krävs i enlighet med åldern
Vissa rutinmässiga blodprover har etablerats för olika skeden i livet. Med andra ord kan en läkare baserat på patientens ålder fokusera på rätt biokemiska testar för att upptäcka specifika tillstånd.
Dessa protokoll har etablerats globalt och nationellt baserat på de vanligaste sjukdomarna under vissa åldrar. Dessa tester ska hjälpa till att motverka sjukdomar som leder till döden eller försämrad livskvalitet.
Låt oss ta en titt på några av de blodprover som generellt tas i världen:
Blodprover mellan åldrarna 20 och 35
De flesta sjukdomar dyker generellt inte upp i dessa åldrar, men att ta prover årligen minskar risken för framtida komplikationer. Sjukdomar som upptäcks tidigt är trots allt enklare att behandla.
Rutintester för denna åldersgrupp inkluderar komplett blodvärde, njurfunktion, leverfunktion, blodsocker och lipidprofil.
Blodprover för gravida kvinnor
Under deras fertila år kan kvinnor bli gravida, och det är en specifik situation som kräver specifika blodprover.
Rutinundersökningar under graviditeten inkluderar komplett blodvärde såväl som för att upptäcka eventuella infektioner som kan påverka fostret, som toxoplasmos , syfilis, hepatit B och AIDS.
Mellan åldrarna 35 och 55
Personer i denna åldersgrupp måste också genomgå regelbundna undersökningar på grund av prevalensen av kroniska sjukdomar i populationen över 40 år.
Läkare rekommenderade blodprover med avbildningstester, såsom mammografi; patologiska tester, som gynekologiskt cellprov; och invasiva tester, som koloskopi.
Läkare kan även inkludera prover för att upptäcka hormonobalanser, speciellt hos kvinnor som genomgår klimakteriet.
Missa inte: Huskur som reglerar blodsocker och kolesterol
Efter 60 års ålder
Sjukdomar är mycket allvarligare hos äldre. Många över 60 lider redan av kroniska tillstånd, vilket är anledningen till att de måste ta blodprover regelbundet.
Det finns specifika rutintester för varje åldersgrupp. De kan hjälpa till att slå fast huruvida personen håller på att utveckla sjukdomar som är vanliga för gruppen.
Slutsats
Att ofta ta blodprover är en del av att säkerställa hälsan. Om en person lider av en sjukdom är det ännu nödvändigare att genomgå biokemiska undersökningar regelbundet för att undvika att den blir värre.
Vid en undersökning kommer din läkare att veta vilka tester du bör genomgå i enlighet med din ålder och ditt fysiska tillstånd. Kom ihåg att tidig upptäck kan förhindra komplikationer och kanske rädda ditt liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bush, B., and Encuadernación Cartoné. Interpretación de los Análisis de Laboratorio. Harcourt. Madrid, España, 1999.
- Vives Corrons J., capítulo 3, Examen morfológico de las células sanguíneas, Vives Corrons J., Aguilar J., Manual de Técnicas de laboratorio en Hematología, 4a edición, Barcelona, Editorial Masson, 2014: p.59.
- Becker, K. “Interpretación del hemograma.” Revista chilena de pediatría 72.5 (2001): 460-465.
- Wine Y, Horton AP, Ippolito GC, Georgiou G. Serology in the 21st century: the molecular-level analysis of the serum antibody repertoire. Curr Opin Immunol. 2015;35:89–97. doi:10.1016/j.coi.2015.06.009
- P., MT (2015). INTERPRETACIÓN CLÍNICA DEL HEMOGRAMA. Revista Médica Clínica Las Condes, 26 (6), 713–725. https://doi.org/10.1016/j.rmclc.2015.11.001
- Mías, C., Jürschik, P., Massoni, T., Sadurní, M., Aguilà, J. J., Solá, R., Nuin, C., & Torres, J.. (2003). Evaluación del estado nutricional de los pacientes mayores atendidos en una unidad de hospitalización a domicilio. Nutrición Hospitalaria, 18(1), 6-14. Recuperado en 31 de julio de 2020, de http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0212-16112003000100002&lng=es&tlng=es.
- Osvaldo Padilla , MD, MPH, Texas Tech Health Science Center (2018). Pruebas de Sangre: valores normales. Merck and Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA. https://www.msdmanuals.com/es/professional/recursos/valores-normales-de-laboratorio/pruebas-de-sangre-valores-normales
