Natto, den trögflytande japanska rätten som innehåller probiotika

Natto är en traditionell japansk rätt med flera hälsofördelar. En av dem är dess probiotiska effekt. Vi berättar mer om det och hur du äter det här.

Skriven och verifierad av nutritionisten Maria Patricia Pinero Corredor.

Senaste uppdateringen: 11 april, 2024

Natto är en japansk rätt gjord på fermenterade sojabönor med unika egenskaper. Den har en ammoniakliknande lukt, en slemliknande konsistens och en smak som bara 62% av japanerna tycker om. Men på grund av att den är fermenterad har den japanska maträtten natto erkända hälsofördelar.

Det finns tre varianter av denna traditionella maträtt:

1. Hamatto
2. Itohiki
3. Daitokuji natto

Hamatto och daitokuji bereder man genom att tillsätta mögel och låta stå i 24 timmar. För itohiki tillsätter man bakterier och därefter odla den i 24 timmar utan att tillsätta salt.

Den främsta fördel med dem alla är att de är ett probiotikum. Nedan ska vi analysera natto som funktionell föda. Missa inte detta.

Vad är natto?

Natto är en traditionell japansk maträtt gjord på fermenterade sojabönor, därav innehållet av probiotika. Den består inte av vilka bakterier som helst, utan man använder Bacillus natto, vilket är vad som ger produkten dess namn. Det ger sojabönorna ovanliga organoleptiska egenskaper, vilket har gjort denna mat rätt kontroversiell.

Dess konsistens är gelatinös, som ett slags slem. Doften är ammoniakliknande och den serveras vanligtvis separat på restauranger, för att inte störa resten av matgästerna.

Även om smaken är lite behagligare än dess doft, är det få som verkligen gillar den. Men eftersom det anses vara ett nyttigt livsmedel är det många som äter det.

En 100-grams portion natto ger följande:

• Kalorier: 211.
• Protein: 19 g
• Fett: 11 g
• Socker : 13 g
• Fiber: 5,4 g
• Komplexa kolhydrater: 4,9 g
• Mättat fett : 1,6 g
• Vitamin C: 13 mg
• Järn: 8,6 mg
• Kalium: 729 mg
• Kalcium: 217 mg

Natto: en japansk probiotika

För att göra natto tvättar man hela sojabönor och blötlägger dem över natten i varmt vatten. Sedan kokar man dem i 20 till 30 minuter i en tryckkokare.

De kokta bönorna förvaras vid 45 °C innan den probiotiska bakteriestammen inokuleras. Den får sedan jäsa i 18 till 20 timmar.

Bacillus natto har i djurstudier visat sig ha antiinflammatoriska, antioxiderande, enzymatiska och immunmodulerande egenskaper. Vidare, i en behandling för överviktiga möss, kunde bakterien diversifiera tarmfloran hos de undersökta försöksindividerna.

Men inte bara det, det minskade avsevärt djurens kroppsvikt. Dessutom sänktes triglycerider och totalkolesterol.

Man fann dessutom att Bacillus fungerade som en probiotika när den användes i grisfoder i 28 dagar. För att bekräfta teorin matade man 90 grisar med Bacillus natto i 35 och 40 dagar. Författarna till publikationen betonar antibiotikapotentialen, eftersom förekomsten av bacillen motverkade Escherichia coli.

Men inte alla studier har utförts på djur. I en mer nylig studie tittade man på effekterna på människans tarmmikrobiota av att konsumera natto-kapslar.

Det visade sig att det förekom en signifikant ökning av bifidobakterier hos de studerade. Bifidobakterier är mikroorganismer som lever i tarmfloran och är förknippade med allmänt god hälsa. De kan bryta ner mat och bekämpa patogena mikroorganismer.

Andra fördelar med den japanska rätten natto

Natto har även andra fördelar, och man anser det vara en superfood. Låt oss titta närmare i detalj på detta.

Det kan hämma virusinfektioner

Man har i vetenskapliga studier fastställt att hos patienter som behandlas med ett extrakt av natto hämmas virusinfektioner, såsom allvarligt akut respiratoriskt syndrom på grund av coronavirus (SARS-CoV-2) och bovint herpesvirus 1 (BHV-1). Enligt författarna beror detta på att natto degraderar viruspartiklarna.

En annan studie visar hur enzymet nattokinase kan förstöra S-proteinet från coronaviruset. Detta protein är nödvändigt för virusets inträde i cellerna. Analysen visade att S-proteinet på cellytan bröts ned när man tillsatte nattokinase till odlingsmediet.

Japanska natto kan hjälpa till vid hjärt-kärlsjukdomar

Forskning visar också att nattokin, den mest aktiva ingrediensen i natto, har fibrinolytisk aktivitet, antihypertensiva, hypolipidemiska, antiaterosklerotiska, trombocythämmande och neuroprotektiva effekter.

Tidigare studier visar även att nattokin kan förstärka trombolytiska aktiviteter. Det föreslås att detta beror på antitrombotiska, antikoagulerande, antioxiderande och lipidsänkande effekter. En annan studie beskriver att ett tillskott med nattokin, 9 gånger dagligen, var effektivt för att undertrycka progressionen av ateroskleros hos patienter med aterosklerotiska plack. Behandling med föreningen varade i 26 veckor.

Effekten av nattokin på arteriell hypertoni har också analyserats. Tillägg gavs under 8 veckor till patienter med högt blodtryck och man drog slutsatsen att det hjälper till att sänka både systoliskt och diastoliskt blodtryck.

Hur gör man hemmagjord natto?

Du behöver använda Bacillus subtilis natto-stammen vid beredningen av natto, eftersom det är den som producerar produktens unika och karakteristiska jäsning. Du behöver följande ingredienser för detta ändamål:

• Vatten
• 500 gram sojabönor
• 1 gram Bacillus subtillis natto-sporer (eller 50 gram redan beredd natto).

Till att börja med måste du koka alla instrument som du ska använda för att undvika korskontaminering. När detta är gjort, blötlägger du sojabönorna i 12 timmar, dock rekommenderar många att låta dem stå i upp till en hel dag.

När du tar bort dem från mjukningsfasen ska du tillaga dem i 15 minuter i en tryckkokare eller på medelvärme i 6 timmar. Ta sedan bort dem från värmen, låter dem rinna av och få svalna till rumstemperatur. Sedan bör du placera dem på en varm plats, tills de når en temperatur på cirka 50 °C. Du behöver en termometer.

När det nått denna temperatur är när du ska lägga till bakterierna. Om du inte har Bacillus natto-pulver kan du lägga till 50 gram beredd natto. Rör om så att bakterierna integreras väl med de kokta sojabönorna.

Låt allt jäsa vid en konstant temperatur på 40 °C i 24 timmar. Du kan placera den i ugnen eller i en yoghurtmaskin för att uppnå den perfekta jäsningen.

När jäsningen är klar är den redo att ätas. Alternativt kan du låta den stå till sig i kylen i ytterligare 1 till 3 dagar innan servering.