Meth mouth: De skadliga effekterna av metamfetamin på tandhälsan

Meth mun är inte en enda sjukdom, utan en kombination av flera tillstånd. Vi berättar varför det dyker upp och hur det kan behandlas.
Meth mouth: De skadliga effekterna av metamfetamin på tandhälsan
Vanesa Evangelina Buffa

Skriven och verifierad av tandläkaren Vanesa Evangelina Buffa.

Senaste uppdateringen: 01 januari, 2023

Uttrycket “meth mouth” är ett sjukdomstillstånd i munhålan förknippat metamfetaminanvändning. Det är inte en enda sjukdom, utan en uppsättning problem som uppstår när en person är beroende av denna drog.

Även om det finns rapporter om en minskning av användningen av metamfetamin, är det inte en situation som har övervunnits. I USA, till exempel, har upp till 1 % av alla personer över 12 år tagit drogen under det senaste året. Och i samma land har 0,6 % en problematisk användning eller ett beroende av metamfetamin.

Det är eftersom det är lätt att få tag på drogen och syntesen av den kallad crystal meth som den har blivit så populär. Även om denna drog funnits bland oss i mer än 100 år, var det på 1990-talet som formen crystal meth fick sin storhetstid.

Detta är också det decennium där man hittar de första rapporterna om fall med “meth mouth”. Oron ökade när man upptäckte att tillståndet ofta var förknippat med barn och ungdomar.

Metamfetamin

Det korrekta kemiska namnet på detta läkemedel är metylamfetamin, och framställningen var för en medicinsk produkt. 1893 hade man syntetiserat molekylen och i början av 1920-talet hade den ett registrerat patent.

Faktum är att den i början såldes för paramedicinskt bruk fritt i Europa, särskilt i Tyskland.

Den kristallina formen såldes illegalt i Kalifornien, och därifrån nådde den hela världen. Användare använder den genom att röka den för att få stimulerande effekter på det centrala nervsystemet. Många användare kombinerar den ofta med kokain.

Metamfetamin verkar på nervceller i det centrala nervsystemet och ökar dopamin- och noradrenalinkoncentrationerna. Samtidigt minskar det neuronernas återupptag av dessa ämnen, vilket ytterligare ökar deras närvaro.

Därför är den direkta effekten av läkemedlet stimulering. Hjärnan kan arbeta mer effektivt och med mindre utmattning, åtminstone under några ögonblick. Människor som använder drogen uppger att de har mer styrka, är piggare, har mindre rädsla och känner större sexuell lust.

Detta tillstånd sitter i när man är så kallat “hög”. Man kan uppleva en behaglig eufori som även fungerar som ett smärtstillande medel och blockerar smärtupplevelser.

Det är därför förståeligt att metamfetaminberoende är så kraftfullt och att det är svårt att sätta igång en avvänjningsprocess. Toleransen mot läkemedlet är dock snabb, varför en användare kräver mer och mer av läkemedlet för att få samma känsla av att vara “hög”.

Vi tror att du kan vara intresserad av att läsa detta också: Orsakerna till missfärgade tänder

Effekterna av metamfetamin på kroppen

Hälsoeffekterna går utöver “meth mouth”, vilket vi ska diskutera mer i detalj senare. Användare går ofta från den initiala behagliga känslan till efterföljande skakningar, sömnlöshet och aptitlöshet som kan pågå under ganska lång tid.

När användningen blir kronisk och beroende uppstår, förändras personens beteende. Mer våld, paranoida tillstånd och hallucinationer förekommer ofta.

En överdos kan också uppstå när en person konsumerar en överdriven mängd på ett enda tillfälle. Svårighetsgraden av dessa symtom är ökända och livshotande. Personerna har hjärtklappning, kräkningar och kramper. Om det inte får behandling i tid leder det till kammarflimmer och till och med akut hjärtinfarkt.

Metamfetaminabstinens visar även följande symtom:

  • Depression eller ångest
  • Extrem trötthet
  • Okontrollerbar önskan att konsumera mer metamfetamin

Gravida kvinnor med metamfetaminberoende har en ökad förekomst av för tidig födsel och missfall. Läkemedlet kan också orsaka missbildningar hos fostret tillsammans med utvecklingsförsening.

meth mun och utvecklingsfel
Alla droger kan orsaka fosterskador. Metamfetamin är också förknippat med utvecklingsbegränsningar hos spädbarn.

Vad är “meth mouth”?

Specifikt kan långvarig användning av metamfetamin orsaka en kombination av olika problem i munhålan, inklusive följande:

  • Xerostomi eller muntorrhet
  • Omfattande och djupa hål i tänderna
  • Bruxism eller tandgnissling
  • Trismus eller svårighet att öppna munnen

Hål i tänderna är karakteristiskt hos dessa personer. Tänderna har en starkt svartaktig färg, och det förekommer en aggressiv nedbrytning som gör att nästan hela tanden faller ut. Detta gör att man kan se rätt in i det blottade käkbenet.

Vetenskapliga studier som jämfört droganvändande populationer med personer som inte använde drogen fann betydande skillnader. Missbrukare har också en högre förekomst av hålrum. Dessutom har de högre mängder bakteriellt plack och mer tandsten.

När effekten av metamfetamin i munnen jämfördes med samma effekt som andra droger (som heroin) kan orsaka, fann man att “meth mouth” uppträder snabbare. Med andra ord, patienter som är beroende av crystal meth drabbas snabbare av de negativa effekterna på sina tänder, och mer allvarligt.

Gillar du den här artikeln? Du kanske också gillar att läsa: Minska plack på tänderna med 6 naturliga lösningar

Varför uppstår “meth mouth”?

Som du kan se är “meth mouth” en kombination av olika sjukdomstillstånd. Det är inte bara hål i tänderna, utan även muntorrhet och bruxism.

Därför är den mest accepterade teorin att beroende orsakar fysiska och även beteendeförändringar, vilket leder till att många riskfaktorer samverkar hos samma person. Missbrukande personer tenderar också att  borsta tänderna mycket mindre, dricka mer läsk och inte tillräckligt med vatten, samt äta dåligt näringsmässigt.

Crystal meth är surt. I kombination med sockret i läskedrycker i samband med dålig munhygien, är det en grogrund för hål i tänderna.

Forskning visart också att drogen ändrar surheten på saliven. Därför, med högre tillgång till socker för bakterier, ökar risken för karies markant. Samtidig effekt av andra substanser som ofta åtföljer metamfetaminanvändning kan inte heller uteslutas. Dessa är ofta kokain och alkohol. I vilket fall som helst är bristen på korrekt munhygien alltid roten.

Dessutom är det inte ovanligt att personer med drogberoende rapporterar intensiv, konstant törst med en ihållande känsla av muntorrhet. Detta är alltså ett ytterligare symptom på missbruk.

Slutligen verkar tandgnissling vara en direkt effekt av läkemedlet och dess administreringssätt. En vetenskaplig studie fann att beroende personer som rökte metamfetamin hade mer bruxism än de som injicerade det intravenöst.

Ihållande tandagnissling stör käkleden och slipar ner emaljen. Detta är det yttersta lagret av tanden. När det korroderar uppstår tandkänslighet och en väsentlig skyddsbarriär för tandelementens hälsa går förlorad.

“Meth mouth” och käknekros

Vissa kliniska fallrapporter som har inträffat under senare visar på patienter med osteonekros. Det vill säga benvävnadsdöd i käkarna som inträffar efter långvarig och ihållande konsumtion av metamfetamin.

Detta är ytterligare en del av bilden som kallas “meth mouth”, dock är inte alla forskare överens om detta. Vissa anser att det är en manifestation av en annan sjukdom som kallas läkemedelsrelaterad osteonekros i käkarna.

Läkemedelsrelaterad osteonekros i käkarna uppstår när en person lider av att ansiktsbenceller dör på grund av att denna tar vissa läkemedel. De vanligaste associerade är bisfosfonater, som läkare ordinerar för svår osteoporos.

Det finns spekulationer om att metamfetamin har liknande effekter. Det vill säga, det kan ha potentialen att påskynda benförlust samtidigt som det kan stoppa läkningsförmågan hos osteoblaster, som är de celler som ansvarar för att skapa ny benvävnad.

Resultatet är käknekros eftersom mer vävnad går förlorad än ny vävnad genereras. Således, när en metamfetaminberoende person får en tand utdragen, finns det en risk att såret exponerar en del av benet under, med risk för infektion.

Det har också förekommit spekulationer om att personer med osteonekros i käkarna är offer för läkemedel av låg kvalitet som de får till ett lägre pris. Men risken för detta tycks vara störst vid användning av högfosforhaltig metamfetamin.

Fosfor i överskott ger en liknande bild, med svag benvävnad, nekros, bakteriella infektioner och fistlar som avsöndrar var in i munhålan. Detta tillstånd beskrevs redan på 1800-talet hos anställda på tändstickskfabriker.

Skallben
Skallens ben är mottagliga för skador från vissa droger eller mediciner.

Behandling av “meth mouth”

Ett av de största problemen vid behandling av “meth mouth” är att människor ofta inte erkänner att de använder ämnet. Därför är det inte ovanligt att en tandläkare hittar tecknen på syndromet utan att kunna bekräfta att ursprunget är denna drog.

Om det finns en misstanke om att patienten är en metamfetaminanvändare, måste läkaren vidta vissa försiktighetsåtgärder. I första hand biosäkerhet, eftersom det är troligt att den intravenösa missbrukaren också har blodburna sjukdomar, såsom hepatit C.

Dessutom bör man inte inleda någon tandreparation om patienten till exempel kommer till kliniken med uppenbara tecken på berusning. Dessa kan exempelvis vara att patienten hallucinerar eller är i ett paranoid tillstånd.

Anestesi kan nämligen interagera med metamfetamin. På grund av patientens ökade noradrenalin, har dessa medel potential att öka risken för hjärtinfarkt eller arytmi.

Som en allmän regel bör en metamfetaminberoende patient som går på en tandläkare inte få lokalbedövning med noradrenalin. Dessa patienter bör inte heller få generell anestesi, vilket förändrar deras andningsfrekvens – något som redan har förändrats av drogen.

Utöver de ovan nämnda försiktighetsåtgärderna måste behandlingarna följa de vanliga stegen för att åtgärda karies, bruxism och xerostomi. Den speciella situationen med osteonekros kräver dock särskild behandling.

Denna sjukdom behandlas nästan alltid kirurgiskt. Då försöker man avlägsna död vävnad och ta bort den från kroppen. Det går aldrig att garantera fullständig framgång i dessa fall, men hos de flesta patienter kan man stoppa försämringen av käkbenet. Detta gäller naturligtvis bara om de i samband med operationen också slutar använda metamfetamin.

Förebyggande av “meth mouth”

Människor med “meth mouth” är beroende av en drog som förändrar deras dagliga beteende. När det gäller munhälsa har de ofta dålig hygien, och deras tänder och tandkött förvärras med tiden.

Förebyggande av metamfetaminanvändning är en kombination av förebyggande av alla negativa effekter som metamfetamin har på kroppen. Därför är det bästa tillvägagångssättet att förhindra att en person blir beroende, eller att behandla och rehabilitera någon som redan är beroende.

Vården måste fokusera på att förbättra munhygienvanorna innan “meth mouth” utvecklas. Några enkla, dagliga vanor kan hjälpa patienten att börja med regelbunden tandborstning och munsköljning.

Om du har en problematisk användning av något olagligt ämne, tveka inte att rådfråga vårdpersonal. Det finns stora möjligheter att få hjälpa att minska beroendeanvändning och förhindra komplikationer i munnen och i hela kroppen.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Howe A. M. (1995). Methamphetamine and childhood and adolescent caries. Australian dental journal40(5), 340. https://doi.org/10.1111/j.1834-7819.1995.tb04825.x
  • Mattson, Margaret E. “Emergency department visits involving methamphetamine: 2007 to 2011.” The CBHSQ report (2014).
  • Nordahl, T. E., Salo, R., & Leamon, M. (2003). Neuropsychological effects of chronic methamphetamine use on neurotransmitters and cognition: a review. The Journal of neuropsychiatry and clinical neurosciences15(3), 317–325. https://doi.org/10.1176/jnp.15.3.317
  • Dixon, S. D., & Bejar, R. (1989). Echoencephalographic findings in neonates associated with maternal cocaine and methamphetamine use: incidence and clinical correlates. The Journal of pediatrics115(5 Pt 1), 770–778. https://doi.org/10.1016/s0022-3476(89)80661-4
  • Brown, C., Krishnan, S., Hursh, K., Yu, M., Johnson, P., Page, K., & Shiboski, C. H. (2012). Dental disease prevalence among methamphetamine and heroin users in an urban setting: a pilot study. Journal of the American Dental Association (1939)143(9), 992–1001. https://doi.org/10.14219/jada.archive.2012.0326
  • McGrath, C., & Chan, B. (2005). Oral health sensations associated with illicit drug abuse. British dental journal198(3), 159–174. https://doi.org/10.1038/sj.bdj.4812050
  • Ristow, O., Otto, S., Troeltzsch, M., Hohlweg-Majert, B., & Pautke, C. (2015). Treatment perspectives for medication-related osteonecrosis of the jaw (MRONJ). Journal of cranio-maxillo-facial surgery : official publication of the European Association for Cranio-Maxillo-Facial Surgery43(2), 290–293. https://doi.org/10.1016/j.jcms.2014.11.014
  • Morio, K. A., Marshall, T. A., Qian, F., & Morgan, T. A. (2008). Comparing diet, oral hygiene and caries status of adult methamphetamine users and nonusers: a pilot study. Journal of the American Dental Association (1939)139(2), 171–176. https://doi.org/10.14219/jada.archive.2008.0133
  • Poghosyan, Y. M., Hakobyan, K. A., Poghosyan, A. Y., & Avetisyan, E. K. (2014). Surgical treatment of jaw osteonecrosis in “Krokodil” drug addicted patients. Journal of cranio-maxillo-facial surgery : official publication of the European Association for Cranio-Maxillo-Facial Surgery42(8), 1639–1643. https://doi.org/10.1016/j.jcms.2014.05.005
  • Richards, J. R., & Brofeldt, B. T. (2000). Patterns of tooth wear associated with methamphetamine use. Journal of periodontology71(8), 1371–1374. https://doi.org/10.1902/jop.2000.71.8.1371
  • Haskin, A., Kim, N., & Aguh, C. (2016). A new drug with a nasty bite: A case of krokodil-induced skin necrosis in an intravenous drug user. JAAD case reports2(2), 174–176. https://doi.org/10.1016/j.jdcr.2016.02.007
  • Marx, Robert E. Bisphosphonat-induzierte Osteonekrose der Kiefer: Ätiologie, Prävention, Behandlung. Quintessenz Verlag, 2013.
  • Rommel, N., Rohleder, N. H., Wagenpfeil, S., Härtel-Petri, R., Jacob, F., Wolff, K. D., & Kesting, M. R. (2016). The impact of the new scene drug “crystal meth” on oral health: a case-control study. Clinical oral investigations20(3), 469–475. https://doi.org/10.1007/s00784-015-1527-z

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.