Livsmedelsgruppernas näringsinnehåll och funktion
Vet du vilka som är de officiella livsmedelsgrupperna för vår kost? Och kanske ännu viktigare – vet du vilka funktioner de har? Näringsämnena i maten utför många olika och viktiga funktioner i din kropp. Om du vill lära dig mer om livsmedelsgruppernas näringsinnehåll och funktion är den här artikeln något för dig!
På samma sätt är det att identifiera vilka läkemedel du tar dagligen ett verktyg du kan använda för att bevara din hälsa och behandla samt förhindra metaboliska sjukdomar. När du har koll på detta, kommer du mycket lättare att kunna förbättra din kost.
Vilka är livsmedelsgrupperna?
Varje livsmedel innehåller ett eller flera av följande näringsämnen: kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineraler, i varierande mängder. Dessutom innehåller de också vatten, vilket också är väldigt viktigt för kroppen.
Eftersom vissa komponenter dominerar över andra i olika livsmedel, har internationella och nationella livsmedelsriktlinjer delat upp dem enligt följande livsmedelsgrupper:
- Mjölk, yoghurt och ost
- Kött och ägg
- Frukt och grönsaker
- Oljor, nötter och frön
- Baljväxter, spannmål, potatis, bröd och pasta
- Sötsaker och fett
.
Du bör också läsa den här artikeln: Kost för klimakteriet: näringsämnen som inte får saknas
Livsmedelsgruppernas näringsinnehåll och funktion
Enligt många studier är funktionen hos de näringsämnen som utgör din kost att ge energi, bilda strukturer och vävnader och bidra med återställande funktioner. De visar också att du bör äta en varierad kost för att uppnå optimal näringsstatus. Nedan hittar du mer information om de olika livsmedelsgrupperna.
Livsmedel som ger energi
Energi är det bränsle som kroppen behöver för att leva. Alla metaboliska processer kräver det. Faktum är att de enkla åtgärder du gör dagligen, som att gå, röra på dig och andas, är några exempel.
Det säger sig självt att du behöver äta mat för att få energi. Mer specifikt är de livsmedel som ger energi de som innehåller kolhydrater, som baljväxter, spannmål, potatis, pasta och sötsaker. När du ätit dessa bryter din kropp ner dem och absorberar dem i form av glukos, som är den viktigaste källan till bränsle i vår kropp.
Fetter har också denna effekt, eftersom de levererar dubbelt så många kalorier som kolhydrater. Dessutom är oljor, nötter, äggulor och frön också energirika livsmedel. De senare släpper ut sina fettsyror när vi konsumerar dem i mald form eller som oljor.
Livsmedel som bygger upp och underhåller kroppens celler
Dessa livsmedel bygger cellulära strukturer och vävnader. Livsmedel med dessa egenskaper innehåller proteiner, som kött, mejeriprodukter och äggvita.
Protein är ett näringsämne som är rikt på aminosyror, som experter anser vara viktiga eftersom kroppen inte kan producera dem själv. Således måste du få i dig dem genom din kost. Förutom att de är oumbärliga i struktursyntesen, har de också vissa andra funktioner.
Livsmedel av animaliskt ursprung utmärker sig på grund av sitt höga proteininnehåll. Detta betyder dock inte att du inte kan få i dig dem från grönsaker. Det finns faktiskt vetenskapliga bevis för att spannmål, baljväxter och nötter innehåller betydande mängder av detta näringsämne.
De som följer en vegansk eller vegetarisk kost kan uppfylla sina rekommenderade näringsintag med hjälp av en professionell dietist som hjälp för att lära sig äta rätt.
Vävnadsbildning är en viktig process som vi inte får förbise. Faktum är att det kräver adekvata mängder näringsämnen, även i begränsande kostplaner som inte innehåller livsmedel av animaliskt ursprung.
Livsmedelsgruppernas näringsinnehåll och funktion: regulatorisk eller skyddande funktion
Verkan av vitaminer, mineraler, antiinflammatoriska ämnen och fytokemikalier (aktiva ingredienser som produceras av växter) bestämmer denna funktion. Livsmedel som innehåller dessa ämnen är främst frukt och grönsaker.
Men du kan också hitta dem i andra källor, såsom järn i kött och baljväxter, samt vitaminerna A och D i mejeriprodukter. Även om det rekommenderade intaget är lägre jämfört med andra näringsämnen, betyder det inte att de är mindre viktiga.
Sammanfattningsvis spelar de ämnen vi har nämnt här ovan en viktig roll i kroppen eftersom de verkar i olika metaboliska processer. I denna mening förhindrar vissa celloxidation och reparerar huden (vitamin C och E), andra integrerar vävnader (kalcium i ben och tänder) och ytterligare andra främjar cellulära reaktioner (zink och magnesium).
Vi rekommenderar också att du läser den här artikeln: Råd för att upprätthålla en sund matsmältningshälsa
Kom ihåg detta om livsmedelsgruppernas näringsinnehåll och funktion
Kombinationen av de olika livsmedelsgrupperna ser till att du får i dig allt vad du behöver. Om du följer en varierad och balanserad kost, rik på proteiner, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler, kommer det att bidra till din allmänna hälsa.
Förutom att lägga dig till med hälsosamma vanor är rekommendationen också att undvika giftiga ämnen som alkohol och cigaretter. På samma sätt kommer ett aktivt och icke-stillasittande liv att främja de processer som ämnena i din kost måste utföra i din kropp.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Andújar, R. C., & Fincias, L. A. (2009). Nutrición y salud. SEMERGEN-Medicina de familia, 35(9), 443-449.
- Guía alimentaria para la población Argentina. 2017. Ministerio de Salud.
- Rosas, Carlos, and Olimpia Carrillo. “Principales rutas metabólicas, utilización de la energía.” Estado actual y perspectivas de la nutrición de los camarones peneidos cultivados en Iberoamérica. México, DF (2006): 61-88.
- Jiménez, Paula, Lilia Masson, and Vilma Quitral. “Composición química de semillas de chía, linaza y rosa mosqueta y su aporte en ácidos grasos omega-3.” Revista chilena de nutrición 40.2 (2013): 155-160.
- González-Torres, Laura, et al. “Las proteínas en la nutrición.” Revista salud pública y nutrición 8.2 (2007): 1-7.
- Farran, A., M. Illan, and L. Padró. “Dieta vegetariana y otras dietas alternativas.” Pediatría Integral. 5th ed. Sociedad Española de Pediatría Extrahospitalaria y Atención Primaria (SEPEAP) (2015): 313-23.
- Akabas, Sharon R., and Karen R. Dolins. “Micronutrient requirements of physically active women: what can we learn from iron?.” The American journal of clinical nutrition 81.5 (2005): 1246S-1251S.
- Barrera, Eliud S. Aguilar, et al. “Suplementación con magnesio y control metabólico en diabetes. Revisión sistemática de revisiones sistemáticas y metaanálisis.” Revista española de nutrición humana y dietética 23.1 (2019): 144-146.
