Lär dig allt om trötta och tunga ben
Belastningen i vardagen kan i hög grad påverka vår hälsa. Det är normalt att känna sig trött efter att ha stått upp i många timmar. Men om känslan är kontinuerlig kan du ha blivit drabbad av tunga ben, något som är vanligare än många tror.
Lyckligtvis är trötta och tunga ben inte ett allvarligt tillstånd. Men det kan ändå begränsa dina vardagliga aktiviteter, varför man bör undersöka och övervaka detta tillstånd.
Detta syndrom drabbar 20-30% av den vuxna befolkningen. Det drabbar 50% av personer över 50 år och är fem gånger vanligare hos kvinnor. Det är också vanligare hos överviktiga personer, personer med stillasittande livsstil och de som tillbringar mycket tid på stående fot.
Tyvärr är detta hälsoproblem i många fall direkt relaterat till en persons yrke eller dagliga aktiviteter. Att tillbringa många timmar med att stå eller sitta kan påverka din hälsa och benens hälsa negativt.
I den här artikeln berättar vi allt om symptom och orsaker till trötta och tunga ben. Vi tittar också närmare på några tips för att förhindra eller förbättra tillståndet.
Vad är trötta och tunga ben?
På grund av den naturliga cellulära åldringsprocessen ökar cellväggarna i tjocklek. Detta gör blodkärlen, som består av många celler, mer ömtåliga och mindre effektiva.
Venernas funktion är att samla upp blod från hela kroppen och återföra det till hjärtat. När det gäller det venösa systemet i benen, har det små klaffar som förhindrar att blodet rinner tillbaka, för att blodet ska stiga upp mot hjärtat (i motsatt riktning mot tyngdkraften). Det finns också ett muskelskikt som hjälper till att pumpa.
När det förekommer ett dåligt venöst återflöde, antingen för att pumpfunktionen inte klarar av sitt jobb eller för att blodet förblir stillastående, uppträder de första symptomen. Dessa kan vara bland annat en känsla av tyngd, trötthet och svullnad i benen. Detta händer när vätska läcker ut från venerna och ut i vävnaderna.
Om vävnaderna tänjs ut och svullnar upp, på grund av det alltför stora trycket som de venösa väggarna utsätts för, förlorar de förmågan att kvarhålla blodet i dem. Det är på det här sättet åderbråck och den vanliga kärlsjukdomen som kallas kronisk venös insufficiens uppstår.
Den här artikeln kan intressera dig: 3 juicer som främjar god cirkulation i benen
Symptom
I allmänhet är de vanliga tecknen och symptomen på tunga ben:
- Tyngd och svullnad i benen
- Smärta
- Klåda
- Trötthet
- Muskelkramper
- Nattliga parestesier (känsla av domningar i benen)
- Stickningar, krypningar och stelhet
- Åderbråck eller spindelkärl/utvidgade vener, eftersom de inte kan återföra allt blod till hjärtat. Spindelkärl, eller telangiektasi, är mindre och rödaktiga, medan åderbråck är större och har en mer blåaktig färg.
- Svullnad som blir värre när du står eller inte rör dig under långa stunder
Dessutom bör du veta att de vanligaste symptomen i de flesta fall är klåda, tyngd och smärta.
Vilka faktorer påverkar trötta och tunga ben?
Vissa faktorer, som de som vi beskriver nedan, utgör riskfaktorer för trötta och tunga ben.
- Ålder: Flera olika studier visar att frekvensen av venösa sjukdomar är 60% hos personer över 65 år.
- Personlig medicinsk historia (tidigare cirkulationssjukdom).
- Genetisk predisposition (familjehistoria).
- Hormonell status (särskilt under graviditet och klimakteriet eller om du tar p-piller eller genomgår hormonbehandling).
- Fotmorfologi: Platta fötter (minskar muskelsammandragningen som normalt uppstår när du går).
Dessutom finns det vissa faktorer som man kan undvika som kan förvärra syndromet. Den första åtgärden bör vara att försöka undvika dem du kan, såsom:
- Fysisk inaktivitet.
- Att stå eller sitta många timmar om dagen.
- Långvarig exponering för sol eller värme.
- Högriskyrken: bland annat vårdpersonal, flygvärdinnor, servicepersonal, frisörer, hushållerskor, kontorsarbetare, chaufförer, lärare och telefonoperatörer.
- Övervikt eller fetma, särskilt när det gäller kvinnor. Ökad fettvävnad i benen komplicerar effektiviteten hos muskelpumpen som hjälper venöst återflöde.
- Förstoppning, eftersom det orsakar en ökning av buktrycket och kan göra det svårt för blodet att strömma tillbaka till hjärtat.
- Tighta kläder på benen och höfterna, eftersom det stör det venösa återflödet.
- Höga temperaturer. Värme orsakar utvidgning av venerna och gör det svårt för blodet att strömma tillbaka till hjärtat.
Alla dessa faktorer kan man modifiera innan syndromet börjar och du kan på så vis hjälpa till att lindra ditt obehag och långvariga komplikationer.
Läs den här intressanta artikeln: 4 tecken på dålig cirkulation: Symptom och råd för lindring
Tips för att förebygga och lindra tunga ben
Den huvudsakliga lösningen för att förhindra tunga ben är att förändra din livsstil. Här är de åtgärder som du kan använda för att förhindra att tillståndet uppstår eller lindra dess eventuella effekter om du redan har det:
- Håll benen upphöjda. Lyft benen och håll dem i upphöjt läge i minst 30 minuter, två till tre gånger om dagen. Du bör sitta och lyfta benen över höftnivån – exempelvis kan du lägga upp dem på en fåtölj utan att korsa dem.
- Träna varje dag, minst 30-60 minuter om dagen. Undvik att lyfta vikter med benen. Experter rekommenderar aeroba aktiviteter som simning, cykling, pilates eller yoga.
- Undvik övervikt. Ät en kalorifattig kost.
- Undvik värmekällor och överdriven exponering för sol. Kallvattenbad kan ge goda effekter.
- Sov med benen upphöjda ungefär 10-20 cm.
- Använd inte tättsittande kläder eller trånga skor. Det är bäst att ha på sig kläder gjorda med naturliga fibrer som gör att huden kan andas. En låg klack på skorna kan fungera bra, men du bör undvika höga klackar.
- Undvik förstoppning. Försök att lägga dig till med nya vanor som håller din mage i form och gör att du har regelbunden avföring.
- Håll ditt blodtryck under kontroll.
- Massera dina fötter nedifrån och upp. Detta underlättar cirkulationen och minskar vätskeuppbyggnaden i anklarna.
Möjliga behandlingar
Även om tunga ben inte är något allvarligt tillstånd, blir det allt vanligare. För närvarande rekommenderar läkare följande alternativ:
- Kompressionsterapi. Detta består i att skapa ett tryck på benen genom elastiska kompressionsbandage eller kompressionsstrumpor. Du måste välja lämplig kompression, storlek och modell; något som är olika för varje person. Därför är det bäst att konsultera en expert på området.
- Hydroterapi. Duschar i kombination med massage med kallt vatten eller alternerande kallt vatten med varmt vatten. Detta hjälper till att stimulera venös cirkulation.
- Fytoterapi. Vissa medicinska växter kan hjälpa till att förbättra blodcirkulationen. Kom ihåg att endast använda de som rekommenderas av någon som är professionell på området och övervakas av en farmaceut. Några exempel är bland annat ginkgo biloba, ruscus aculeatus och trollhassel.
- Läkemedel. Detta består av administrering av venotonik vilket förbättrar det venösa återflödet, och måste alltid ske med recept.
- Kärlkirurgi. Detta görs endast i extrema fall.
Kort sagt, trötta och tunga ben är ett tillstånd som kan påverka din livskvalitet om du inte behandlar det i rätt tid. Därför är det bäst att konsultera din läkare när du lägger märke till de första symptomen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- SEFAC. Sociedad Española de farmacia comunitaria (2017). Guía practica para prevenir y tratar el síndrome de piernas cansadas. Disponible en: https://www.sefac.org/sites/default/files/2017-11/Sind__piernas_cansadas.pdf
- Francisco Toquero de la Torre, C., Zarco Rodríguez, J., especialidad Josep Marinel, la, Roura, lo, Gesto Castromil, R., Eduardo Carrasco Carrasco, A., Díaz Sánchez, S., Ana Isabel González González, D., & Permanyer Barrier, J. (n.d.). Atención Primaria de Calidad Patología venosa Asesores en. Disponible en: https://www.cgcom.es/sites/default/files/guia_venosa.pdf
- Vázquez-Hernández, I., & Acevedo-Peña, M. (2016). Prevalencia de insuficiencia venosa periférica en el personal de enfermería PALABRAS CLAVE. Enfermería Universitaria, 13(3), 166–170. Disponible en: http://www.scielo.org.mx/pdf/eu/v13n3/1665-7063-eu-13-03-00166.pdf
- Salud, S. A. de. (n.d.). Tabla 2. Recomendaciones cardiosaludables | Servicio Andaluz de Salud. Retrieved April 9, 2020, from https://www.sspa.juntadeandalucia.es/servicioandaluzdesalud/profesionales/cartera-de-servicios/atencion-primaria/v-anexos/1-tablas/tabla-2-recomendaciones-cardiosaludables