Lär dig 5 vanliga falska nyheter om mat

Under de senaste åren har det förekommit massor av falska fakta om mat och näring. Vissa tillskriver mirakulösa egenskaper till olika livsmedel och andra är i motsats extremt alarmerande. Läs mer om dem i den här artikeln.
Lär dig 5 vanliga falska nyheter om mat
Marta Guzmán

Skriven och verifierad av nutritionist Marta Guzmán.

Senaste uppdateringen: 09 augusti, 2022

Tack vare sociala medier och internet finns det en uppsjö av information som vi kan komma åt idag. Därför blir falska nyheter om mat och näring också allt vanligare. Sammantaget är falska fakta om mat i regel antingen överdrivna åt det positiva eller åt det negativa hållet

Nedan tar vi itu med fem falska nyheter om mat som du borde känna till!

Fem vanliga falska nyheter om mat

En studie i journalen Nutrition Today föreslår att det är viktigt att göra en ansträngning för att utbilda konsumenter att känna igen vetenskapliga snedvridna fakta. Målet är att alla ska bli mer medvetna om falska fakta gällande ”näringsbotemedel”, ”mirakulösa livsmedel” och ”alarmerande rapporter”.

Låt oss ta en titt på några av de mest populära falska nyheterna.

1. Vanliga falska nyheter om mat – skapar bränt bröd cancer?

Akrylamid bildas i bränt bröd och är en förening klassificerad av International Association of Cancer Registries. Detta är sannolikt också sannolikt cancerframkallande för människor. För att detta ämne ska bildas måste maten dock ha reducerat socker och aminosyror (främst asparagin) samt tillagats vid temperaturer över 120 °C. Därför är det inte alltid närvarande.

Dock är detta inte exklusivt för bröd. Det kan också vara fallet med potatis, kroketter, bakverk, kaffe, frukostflingor och andra livsmedel. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet uttryckte år 2015 sin oro över akrylamidnivåer i kosten.

Även om du måste konsumera stora mängder för att det ska innebära en hälsorisk är det lämpligt att minska ditt intag av akrylamid. Du bör inte tillaga mat över 170 °C. Maten kan få en rostad, brynt färg men ska inte vara mörkbrun.

Tro inte på falska nyheter om mat.
Brända livsmedel innehåller ett ämne som kallas akrylamid. Även om vi behöver äta stora mängder för att det ska bli farligt är det bäst att undvika bränd mat.

2. Kan jag dricka fet mjölk om jag är på diet?

Är det fortfarande ett bra råd att välja lättare mjölksorter när du följer en diet för viktminskning?

Syftet med detta råd var trots allt att minska antalet kalorier och fett men utan att ta hänsyn till andra aspekter av maten. Aktuella vetenskapliga bevis verkar dock säga motsatsen, vilket vi ser i den här artikeln publicerad i The American Journal of Clinical Nutrition.

Dessutom inkluderar de europeiska riktlinjerna för hur man hanterar fetma hos vuxna till och med rekommendationer att ersätta magra mejeriprodukter med feta mejeriprodukter som en strategi för att hantera fetma.

Ta en titt på denna artikel: Behåll vikten i sommar med dessa matvanor

3. Är citronvatten renande?

Detta är falska fakta. Det är inte renande, och vi behöver inte heller att det ska vara det.

Faktum är att vi har tre organ i kroppen som redan är ansvariga för “rengöring”: lever, njure och lungor. Citron är rik på citronsyra, en antioxidant som fungerar som en pH-buffert. Detta kan underlätta vissa processer i kroppen, men själva drycken är i sig inte renande.

I själva verket finns det inget sådant som rengörande mat!

4. Är frukt fettbildande?

Olika frukter har olika kaloriinnehåll. Men det är alltid detsamma oavsett om du äter frukten före, under eller efter en måltid. Det finns inga vetenskapliga bevis som tyder på att kaloriintaget av frukt kan variera.

Bevis tyder också på att det är lättare att gå ner i vikt samtidigt som du har en hög konsumtion av frukt och grönsaker. Denna artikel stöder detta ytterligare. Faktum är att ett av de möjliga sätten på vilka frukt och grönsaker kan bidra till viktminskning är deras potentiella effekt på mättnad.

det finns många falska nyheter om mat
Det finns inga bevis som tyder på att kaloriinnehållet i frukt varierar beroende på det tillfälle de äts. Faktum är att studier dessutom har fastställt att fruktkonsumtion kan bidra till viktminskning.

5. Påskyndas ämnesomsättningen av att man äter fem gånger om dagen?

Denna idé härrör från det faktum att när du äter spenderar du energi för att smälta och bryta ner maten i alla dess komponenter. Detta är den termogena effekten av maten.

Det visar sig dock att kalorierna som används för matsmältningen är mer eller mindre proportionella mot mängden mat som ätits och typen av makronäringsämnen. Därför, om vi konsumerar en kost på 2 000 kcal på en dag, spelar det vanligtvis ingen roll om den kommer i 3 måltider eller 5, eftersom den termogena effekten kommer att vara densamma.

Journal of Nutrition har publicerat en studie där författarna drar slutsatsen att det inte finns några fasta vetenskapliga bevis som stöder att en ökad frekvens av måltider är positivt för viktminskning.

Sammanfattning om falska nyheter om mat

Det finns många falska nyheter om även andra livsmedel än de vi har diskuterat. Därför är det bäst att ta råd från certifierade nutritionister. På så sätt kan vi undvika att skapa falska övertygelser som till och med kan vara skadliga vår hälsa.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM). “Scientific opinion on acrylamide in food.” EFSA Journal 13.6 (2015): 4104.
  • Rautiainen, Susanne, et al. “Dairy consumption in association with weight change and risk of becoming overweight or obese in middle-aged and older women: a prospective cohort study.” The American journal of clinical nutrition 103.4 (2016): 979-988.
  • Guyenet SJ., Impact of whole, fresh fruit consumption on energy intake and adiposity: a systematic review. Front Nutr, 2019.
  • Leidy HJ., Campbell WW., The effect of eating frequency on appetite control and food intake: brief synopsis of controlled feeding studies. The Journal of Nutrition, 2011.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.