Kinesiotejp och dess användningsområden

I Japan har man välkomnat användningen av kinesiotejp med öppna armar. Även om det saknar vetenskapligt stöd så upptäcker man allt fler fördelar med denna process.

Skriven och verifierad av läkare José Gerardo Rosciano Paganelli.

Senaste uppdateringen: 02 juli, 2019

Du har förmodligen inte hört talas om termen kinesiotejp innan, men kanske har du sett någon med färgglada “remsor” på olika delar av kroppen. Vad är det för remsor och vad används de till? Hur fungerar de och kan vem som helst använda dem?

Dessa självhäftande och hypoallergena bomullsbitar används för att behandla skador och andra fysiska problem. Det rör sig om kinesiotejp, vilket är en teknik och produkt som uppfanns på 70-talet, och som fått ett varmt välkomnande i bland annat Japan.

Låt oss ta en titt på varför denna teknik har visat sig vara så användbar inom olika behandlingar, och inte bara för professionella atleter.

Vad är kinesiotejp?

Kinesiotejp är en teknik där man placerar hypoallergena, vattenresistenta band av bomull på vissa skadade delar av kroppen. För att underlätta rörelse är remsorna gjorda av en typ av fiber som kan stretchas upp till 140% av sin originallängd.

När en expert har placerat dem så kan de förbli på huden i flera dagar. De måste dock ersättas efter en viss period (vanligtvis 3-4 dagar beroende på fallet). De kommer givetvis inte hindra din flexibilitet eller rörelseförmåga; tvärtom främjar de läkningsprocessen, och är därför ett bra komplement till andra behandlingsformer, som massage.

Färgen på remsorna

Kinesiotejp används för att behandla påfrestningar i musklerna. Färgen på tejpen kommer variera beroende på var den placeras, hur fästande den är, skadan samt andra faktorer. Man använder till exempel blå och svarta remsor för att göra musklerna avslappnade (och även för att ge en smärtlindrande effekt, medan rosa och gula remsor agerar stimulerande.

Men hur fungerar de?

När de väl placerat tejpen så genererar värmen från rörelserna en typ av massage som eliminerar obehag.

Fördelar med kinesiotejp

Även om kliniska försök ännu inte har demonstrerat dess effektivitet, säger vissa experter att det är en teknik som kan tillhandahålla följande fördelar:

• Främjar lymfdränering
• Aktiverar cirkulationen
• Hjälper till att förbättra hållningen (korrigerar positionen hos svaga muskler)
• Tillhandahåller leder och muskler med extra stöd
• Minskar trötthet i musklerna
• Minskar inflammation och lindrar smärta
• Är användbar för att minska intaget av antiinflammatoriska läkemedel, som ibuprofen, som har bieffekter

 Vad kan kinesiotejp användas till?

Man använder denna tejp för behandling av följande tillstånd:

• Kontrakturer
• Ryggsmärta
• Lokal smärta
• Sportskador
• Muskulär överbelastning
• Karpaltunnelsyndrom
• Muskelkramper
• Cirkulations- och dräneringsproblem (celluliter, slapphet, ödem, etc.)

Hur fungerar det?

En specialist applicerar tejpen på området med rätt mängd flexibilitet (beroende på fallet). De sträcker ut den så att den får en “dragspelseffekt”. Kinesiotejp främjar en liten mikroskopisk upphöjning av huden tack vare flexibiliteten och vågformen hos tejpfibrerna. Därför minskar den tryck på skadan och förebygger stimuli som kan vara smärtsamma.

Appliceringskrav

• Huden måste vara ren, torr och hårlös. Det får inte finnas några krämer eller oljor, eftersom de kan hindra tejpen från att fästa.
• Vidare bör ändarna av tejpen alltid vara rundade för bättre grepp.
• När tejpen väl satts på plats måste den gnuggas varsamt för att fästa sig.
• Du kan duscha med den, men försök att undvika att vidröra eller tvätta de tejpade områdena.
• Vid irritation bör du tala med en expert för att omedelbart få tejpen borttagen. Kom dock ihåg att det ibland är normalt att känna en stickande känsla eller lite kliande. Detta tack vare den ökade cirkulationen.

Att ha i åtanke

Det är bäst om en fysioterapeut applicerar tejpen efter en fysisk undersökning. Det kan verka som att kinesiotejp är enkel att applicera, men du bör undvika att applicera den hemma eftersom det kan vara kontraproduktivt.