Kawasakis sjukdom: symptom, orsaker och behandling
Kawasakis sjukdom är en sällsynt sjukdom som drabbar barn. Förekomsten är inte särskilt hög, men det är viktigt att läkare känner till dess existens för att upptäcka den om den skulle förekomma hos deras unga patienter.
Tillståndet yttrar sig huvudsakligen med en inflammation i blodkärlen. Den gör ingen åtskillnad mellan vener och artärer, båda kan drabbas.
Det kan också ge inflammerade lymfkörtlar och slemhinnor i ansiktet, i näsan och munnen. Av denna anledning kallas Kawasakis sjukdom också i vissa fall för mukokutant lymfkörtelsyndrom.
I allmänhet drabbas barn under 5 år. Det är vanligare bland pojkar än flickor, men skillnaden i prevalens är minimal. Det förekommer också oftare hos vissa etniska grupper, exempelvis hos japaner.
Det finns ingen tydlig orsak eller något klarlagt ursprung. Vissa hypoteser menar att ingripandet av mikroorganismer är en utlösare för symptomen, men forskare har inte bevisat detta påstående. Vissa läkare misstänker också att sjukdomen kan vara genetiskt betingad, men de har ännu inte kommit fram till exakt hur det föreligger.
Symptom på Kawasakis sjukdom
Kawasakis sjukdom går genom tre progressiva faser:
- Det första symptomet är hög feber, nästan 40 grader Celsius (104 grader Fahrenheit) och 72 timmars utveckling. Det åtföljs vanligtvis av konjunktivit utan blåsor, samt hudutslag på torso och i könsområdet.
- De röda ögonen och febern, liksom hudutslaget, är ofta förvirrande för läkaren som först tar hand om patienten. Om lymfkörtlarna blir inflammerade kommer subkutana förhöjningar att dyka upp. Detta inträffar vanligtvis med lymfkörtlarna i nacken och åtföljs av en ökning av storleken på händer och fötter.
- I den andra fasen av symptomen börjar huden flaga. Hud som har blivit irriterad och inflammerad börjar fjälla av i stora mängder, särskilt på armar och ben. Patienterna kan uppleva gastroenterit med kräkningar och diarré samt ledvärk. Febern avtar vanligtvis vid denna tidpunkt.
- Slutligen, i den sista fasen, uppträder inga nya symptom på Kawasakis sjukdom, men de som förekommit försvinner långsamt. Återhämtningen är långsam och det är svårt för barnet att återgå till samma aktivitetsnivå de hade innan de blev sjuka.
Missa inte den här artikeln: Enkla och effektiva huskurer när du har feber
Hur diagnostiserar man Kawasakis sjukdom?
World Medical Associations har utvecklat en kriteriehandbok för diagnos av Kawasakis sjukdom. Den hävdar att vid sjukdomen förekommer alltid feber och dessutom minst fyra av följande symptom:
- Svullnad i händer och fötter
- Smultrontunga (svullen och ojämn) och torra läppar
- Fjällande hud på de övre eller nedre extremiteterna
- Hudutslag med ett något repetitivt mönster
- Förstorade lymfkörtlar i halsen
- Konjunktivit med röda ögon
Efter att ha tagit hänsyn till symptomen måste läkaren utesluta andra tillstånd som kan förväxlas med Kawasakis sjukdom. Om du som vårdnadshavare har en rimlig misstanke om sjukdomen bör läkaren utföra ett ekokardiogram för att undersöka om det förekommer inflammation i blodkärlen.
Vi rekommenderar också den här artikeln: Hjärtrehabilitering & uppföljningsbehandling efter ingrepp
Behandling av Kawasakis sjukdom
Behandlingen för patienter med Kawasakis sjukdom är baserad på gammaglobuliner, aspirin och antikoagulantia. Avsikten är att stoppa bildandet av aneurysmer på grund av inflammation i blodkärlen.
Gammaglobuliner administreras intravenöst och är ett viktigt verktyg för att förhindra eventuella komplikationer av sjukdomen. Läkare har noterat att dess mest positiva effekt är att det faktiskt kan förhindra förändringar i kransartärerna.
När det gäller aspirin använder läkare det som ett antiinflammatoriskt medel. Lyckligtvis minskar det också feber och är smärtstillande, vilket hjälper till att mildra andra symptom, såsom feber och ledvärk. Aspirin är känt för att skapa vissa biverkningar hos barn, så här behövs noggrann övervakning av patienter som får denna behandling.
Cirka 10% av de drabbade barnen kommer att få ytterligare problem efter återhämtning. De problem som kvarstår manifesterar sig främst i kranskärlen. De kan även förekomma hos 10% av patienterna som har fått behandling i tid, vilket är varför det behövs uppföljning med kompletterande behandling.
En sällsynt sjukdom som går att behandla
Till skillnad från flera andra tillstånd finns det en behandlingsplan och behandlingsmetod för Kawasakis sjukdom. Hur framgångsrika dessa är beror på en korrekt och tidig diagnos. I asiatiska länder är läkare mer på sin vakt när det gäller att upptäcka och diagnostisera denna sjukdom, men sjukdomsfall förekommer över hela världen. När de symptom som vi beskrivit ovan är närvarande kan du ha att göra med ett fall av Kawasakis sjukdom.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rodríguez Herrera, Raymundo. “Abordaje diagnóstico y terapéutico de la enfermedad de Kawasaki.” (2019).
- Rashid AM, Kamal SM, Ashrafuzzaman M & Mustafa KG. Kawasaki disease and its treatment – an update. Curr Rheumatol Rev. 2015; 10(2):109-116.
- Salamanca, Javier Yesid Pinzón, Rocio Del Pilar Pereira Ospina, and José Miguel Suescún Vargas. “Enfermedad de kawasaki incompleta.” Pediatría 51.2 (2018): 40-42.
- Troncoso, Gabriela Liliana Santafé. “Enfermedad de Kawasaki.” Revista Médica-Científica CAMbios HECAM 17.1 (2018): 57-60.
