Fyra anledningar till varför man känner sig ensam

Vi kan ibland blanda ihop dessa två, men att vara ensam och att känna sig ensam är inte samma sak. Ibland kan man känna sig ensam fast man i själva verket inte är det.

Vissa omständigheter och vissa situationer kan göra att man känner sig ensam, trots att man i själva verket inte är det.

Om du tittar efter ordentligt i spegeln och omkring dig kommer du se att du inte alls är ensam.

När man känner känslan av ensamhet, kan tomrummet ta över. Kanske är man rädd för att inte ha någon vid sin sida. Detta kan i sin tur göra så att man beter sig på ett sätt som i stället för att förbättra situationen gör den värre.

Vi ska idag titta på fyra skäl till varför detta händer.

1. Man känner sig ensam för att man är singel

Att ha en partner kan kännas som en nödvändighet i dagens samhälle. När man är singel försöker alla att uppmuntra en att gå ut mer, klä upp sig mer… Kort sagt kommer de med alla råd de har för att lösa din “singelstatus”.

Men tänk om man inte vill ha någon partner just nu? Betyder det att man bör känna sig ensam?

Svaret är: INTE ALLS!

Om man känner sig ensam beror det på att man har köpt argumenten som säger: “Jag är inget utan en partner”, “Jag blir inte yngre” eller “Jag kommer vara singel för alltid”.

Att känna sig ensam för att du inte har någon partner är i sig negativt. Det kan leda till att man skapar ett beroende av en annan person för att vara lycklig.

2. Man går inte samma väg som alla andra

Detta är starkt kopplat till den föregående punkten. Om man inte gör vad alla andra gör, som att ha en partner, kan man känna sig ensam.

Men inte bara ensam, utan även uppleva en brist på stöd och känna sig missförstådd.

Man kan känna sig ensam när man inte följer samma väg som alla andra, men det finns ingen anledning till det! Självkänsla och självförtroende är grundläggande för att må bra i sig själv.

3. Vännerna försvinner när de har en partner

Vad brukar ofta hända när en vän hittar en ny partner? Tja, många tenderar att försvinna och försumma sina vänner. Så länge de har ett förhållande kan det verkligen vara svårt att träffa och umgås med dem.

Detta händer mycket oftare än de flesta skulle önska.

För att komma igenom detta, särskilt om man endast har ett fåtal vänner, måste man se till att fortsätta göra samma saker man brukar göra med vännerna, trots att de inte är där.

Har dina vänner försvunnit in i sina förhållanden, kan du ändå fortfarande gå ut och ta en fika själv. Du kan fortfarande gå på bio själv.

Det finns ingen anledning att känna dig ensam. Du har fortfarande den bästa följeslagaren: dig själv.

Samhället kan skapa osynliga villkor som säger att vi måste göra vissa saker tillsammans med andra . Men det finns egentligen inget som säger att man inte kan göra dessa på egen hand.

Då kan man dessutom samtidigt lära känna sig själv bättre och lära sig njuta av livet utan att vara beroende av andra.

4. Man kan försöka fylla ett tomrum om man känner sig ensam

Om man känner sig ensam på grund av någon av anledningarna ovan är det mest sannolika skälet till varför man vill vara med andra människor att fylla ett “tomrum”, för att man känner att det är något som saknas.

En orsak till detta kan till exempel vara att ens föräldrar inte visade så mycket kärlek när man var liten, och det har skapat ett behov av att känna sig älskad.

Senare i vuxenlivet kan man försöka fylla denna tomhet på kärlek med andra människors uppmärksamhet. Men i de fall de försvinner känner man sig ensam igen. Detta är uppenbarligen en strategi som inte fungerar.

Om du känner dig ensam för att du behöver andra människor för att fylla ett tomrum som du inte kan fylla själv är det viktigt att du jobbar för att förbättra din självkänsla.

Prata med en psykolog som kan hjälpa dig att ta reda på vad det är du behöver och hur du ska göra för att själv förse dig med kärlek och tillgivenhet. På så vis kommer du inte att behöva bero på andra människor.

Att få en förståelse för allt detta för att sluta känna sig ensam är en lång process. Det är dock det enda sättet att vara innerligt lycklig utan att vara beroende av eller ihopkopplad med någon annan.