Hur man hanterar barn i trotsåldern
Trotsåldern visar sig olika för olika barn beroende på i vilken ålder det kommer. Det finns två trotsåldrar: en i åldrarna 2 till 6 år och en i tonåren. Det är då barnet eller tonåringen vill uttrycka sig och få igenom sin egen vilja.
Trotsåldern kan även komma under andra perioder. Till exempel när barn upplever stora förändringar i sin omgivning som gör det svårt för dem att relatera till föräldrarna. Eventuella besvär de har när de upplever svåra förändringar kan tolkas som en trotsålder.
Detta beteende, trotsåldern, är normalt, så det finns ingen anledning att bli alltför orolig. De olika trotsåldrarna är i viss utsträckning nödvändiga. Det är då barnet formar sin personlighet, sin identitet och sin individualitet.
Givet detta är det viktigt att du som vuxen accepterar och förstår ditt barns trotsålder, men det är också viktigt att du förstår vad du behöver göra i olika situationer. Din utmaning som förälder är att hantera barnets trotsiga beteende på ett sådant sätt att barnet kan skapa sin identitet utan att börja få en fallenhet för dåligt beteende.
Strategier för att kontrollera barn i trotsåldern
Du har kanske hört att man ska lära barnen disciplin genom kärlek. Även om barnen är små har de förmågan att koppla det de gör till vad de är ombedda att göra. Du måste samla allt tålamod du har och besvara alla utbrott med lugn och kontroll.
Det är också viktigt att du reglerar ditt beteende enligt vissa strategier, som:
1. Sätt upp tydliga regler och konsekvenser
Om barn känner till vilka regler som gäller hemma, och vilka konsekvenser det innebär att inte följa dessa, är det lättare för dem att känna sig trygga. Det innebär dock inte att de aldrig kommer att testa gränserna. Därför är det viktigt att konsekvenserna genomförs precis som du satte upp dem, så att de inte bara blir tomma hot.
2. Uppmuntra inte opassande beteenden
Trotsåldern förvärras i de fall du som förälder skrattar åt barnets dåliga beteende. Även om du kanske upplever det som roligt just i stunden innebär det att du ger barnet dubbla budskap. Barnet kommer då gradvis att förlora sin respekt för dig.
3. Förstärk positiva beteenden
Ett av de vanligaste misstagen som föräldrar gör är att understryka de negativa beteendena mer än de positiva. Som förälder kan du indirekt förstärka negativa beteenden om du konstant kommenterar på just dessa. Det är viktigt att du även alltid uppmärksammar och ger beröm när ditt barn gör någonting bra.
Ge ditt barn beröm för alla de goda saker det gör. Det är precis lika viktigt som att tillrättavisa det på rätt sätt när det beter sig illa.
4. Visa ovillkorlig kärlek
Även om ditt barn hela tiden misslyckas måste du försäkra det om att det alltid kan räkna med din kärlek. Barn behöver känna sig trygga i att veta att du älskar dem oavsett vad de gör. Förklara att varför du är irriterad beror på hur de beter sig. Sätt dig själv i deras situation, förstå dem och lyssna på dem. Undvik att skrika på dem och sträva efter att behålla ditt lugn.
5. Var uppmärksam på ifall det är du som lär ditt barn att vara trotsigt
Många gånger kan trotsåldern bero på en familjesituation som du som förälder inte vet hur du ska hantera. En separation eller känslomässig distans mellan mamma och pappa är en av de vanligaste orsakerna. Om det finns någon typ av spänning mellan föräldrarna är det sannolikt att barnen uppfattar det. De försöker då att avleda uppmärksamhet från det.
Att föredra ett barn framför ett annat provocerar också fram en trotsig attityd.
6. Erbjud alternativ
Att erbjuda barn alternativ hjälper dem att få positiv bekräftelse trots omständigheterna. Det bidrar också till utvecklingen av förmågan att fatta beslut som vuxna. Alternativen du erbjuder kan vara till exempel att förhandla med dem. Du kan till exempel låta dem titta på tv fram till en viss tid, om de först gör klart sina läxor.
7. Använd positivt språk
Att använda ett bekräftande språk när man pratar med ett barn är mycket mer effektivt än att använda negativt språk. Ett positivt språk uppmuntrar inte den trotsiga attityden, vilket ett negativt och förbjudande språk kan göra. Lägg inte ditt fokus på att uttrycka det barnet inte bör göra, utan tvärtom på det det bör göra.
När du pratar med ditt barn, berätta för det vad det kan göra. Till exempel kan du säga “Du kan leka med cykeln på terrassen” istället för “Lek inte med cykeln inomhus”. Eller “Du kan spela gitarr i källaren” istället för “Spela inte gitarr på rummet”.
En eftertanke
Inget barn föds med en manual över hur de ska växa upp och själva bli kloka. Många föräldrar möter uppgiften med väldigt få verktyg att hantera situationerna som uppstår. Vi kan inte begränsa oss till att bara utöva vår auktoritet. Vi måste även vara noga med att vi uppmärksammar hur barnen upplever de olika situationerna.
Varje barn är unikt och speciellt. Därför beror sätten på vilka de reagerar på olika situationer till stor utsträckning på vad de själva upplever och observerar hemma under uppväxten.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ury, W. (2007). The power of a positive no: How to say no and still get to yes. Bantam.
- Chainé, S. M., Romero, V. F., Peña, M. R., Cervantes, F. L., & Gutiérrez, J. N. (2015). Prácticas de crianza asociadas al comportamiento negativista desafiante y de agresión infantil. Avances en psicología latinoamericana, 33(1), 57-76. https://www.redalyc.org/pdf/799/79933768005.pdf
- RUIZ DUCHE, J. P. (2014). INFLUENCIA DE LA AUSENCIA DE UN REFERENTE PATERNO EN EL DESARROLLO COMPORTAMENTAL EN LA EDUCACIÓN INICIAL. GUÍA INFORMATIVA SOBRE EL MANEJO DE CONDUCTAS INADECUADAS EN NIÑOS Y NIÑAS DE 2 AÑOS DE EDAD DIRIGIDA A PADRES DE FAMILIA DEL CDI” MUNDO ALEGRE” DEL DMQ. AÑO LECTIVO 2014-2015 (Bachelor’s thesis). http://www.dspace.cordillera.edu.ec/bitstream/123456789/1811/1/143-EDU-14-14-1720543063.pdf
- Valdivieso García, L. (2019). El lenguaje positivo como estrategia metodológica aplicada a la etapa de Educación Infantil. Una propuesta de trabajo. https://uvadoc.uva.es/bitstream/handle/10324/39265/TFG-G3850.pdf?sequence=1&isAllowed=y