Hur man använder rasagilin vid Parkinsons sjukdom
Rasagilin är ett av flera läkemedel som hämmar enzymet monoaminoxidas (MOA-hämmare). Man använder rasagilin vid behandling av Parkinsons sjukdom, antingen som en självstående medicin eller som en del av en kombinerad terapi. När sjukdomen redan är avancerad använder patienter den oftast i kombination med andra mediciner.
Rasagilin reglerar enzymet monoaminoxidas typ B istället för typ A. Det betyder att läkemedlet hjälper till att öka nivåerna av hjärnans naturliga ämnen, till exempel monoaminer.
Man får detta läkemedel i form av tabletter för oralt intag. Patienter som har rasagilin inkluderat i sin behandling tar vanligtvis tabletter en gång om dagen, med eller utan mat.
Rasagilin har bättre neurobeskyddande egenskaper än andra mediciner man använder för samma behandling, såsom selegilin. Anledningen till det är att den sistnämnda metaboliserar till en giftig susbtans medan rasagilin inte gör det.
Vad är Parkinsons sjukdom?
Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ störning som påverkar nervsystemet. Det är den näst vanligaste sjukdomen efter Alzheimers sjukdom, och tillhör så kallade rörelsestörningar.
Det här är en sjukdom som kännetecknas av en förlust av nervceller i substantia nigra (svart substans), en viktig struktur som vi hittar i mitten av hjärnan. När cellerna i substantia nigra degenererar, sjunker dopaminnivåerna avsevärt. Dopamin är en transmittorsubstans som är nödvändig för att hjärnan ska kunna överföra information, som relaterar till rörelse, till resten av kroppen.
När hjärnan inte har tillräckligt med dopamin, som är en av hjärnans monoaminer, påverkar det alltså förmågan för överföring av information. Det påverkar i sin tur den kontroll patienten har över sina kroppsrörelser. Slutligen triggar det en serie motoriska symtom, som till exempel skakningar under inaktivitet och generell stelhet.
Vad orsakar Parkinsons?
Även om det finns kända faktorer som gynnar utvecklingen av denna störning, vet forskare fortfarande inte exakt vad som utlöser den. Vi kan dock nämna följande bidragande faktorer:
- Ålder: Detta är en tydlig riskfaktor. Sjukdomen börjar vanligtvis mellan 50 och 60 år. Om den förekommer före 50 års ålder är sjukdomen känd som “early onset” Parkinsons.
- Genetik: 90% av Parkinsonsfall beror inte på genetiska förändringar. Men minst 15-25% av de patienter som drabbats av det har också en familjemedlem som har det.
- Miljöfaktorer: En kontinuerlig konsumtion av brunnsvatten eller exponering för bekämpningsmedel och herbicider kan vara riskfaktorer för utvecklingen av denna sjukdom.
Du kanske också är intresserad av att läsa: Fakta om stereotyp rörelsestörning (SMD)
Hur rasagilin påverkar kroppen vid Parkinsons sjukdom
Som vi nämnde ovan är rasagilin ett läkemedel som hämmar monoaminoxidas typ B (MAO-B). Detta enzym är en del av mitokondrierna som finns i nervterminaler över hela kroppen, speciellt i hjärnan, levern och tarmslemhinnan.
MAO-hämmare reglerar nedbrytningen av katekolaminer, som till exempel dopamin, och även serotonin i centrala nervsystemet och perifera vävnader. Den MAO som dominerar i hjärnan är typ B.
Forskare debatterar fortfarande vilka mekanismer i detta läkemedel som är aktiva. De tror att rasagilinets effekter kan ha att göra med dess MAO-B-hämmande aktivitet, och att det skulle leda till en ökning av extracellulära nivåer av dopamin.
Ökningen av dopaminkoncentrationer, och följaktligen ökningen av aktivitet relaterad till dopamin, bär troligtvis ansvaret för de gynnsamma effekterna av rasagilin. Åtminstone enligt observationer av modeller för motoriska funktionsrubbningar relaterade till dopamin.
Du kanske också vill läsa: Symtom och behandlingar av Fragil X-syndrom
Slutsats
Rasagilin är ett läkemedel för behandling vid Parkinsons sjukdom. Det skrivs ut i form av tabletter för oralt intag. Läkare rekommenderar vanligtvis att ta det vid samma tid varje dag, med eller utan mat.
Följ alltid din läkares anvisningar och ställ alla frågor som du har. Ändra aldrig din dosering på egen hand. Missbruk av detta läkemedel kan leda till allvarliga risker för din hälsa.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Linazasoro, G. (2008). Rasagilina en la enfermedad de Parkinson. Neurologia.
- Pagonabarraga, J., & Kulisevsky, J. (2010). Rasagilina: Eficacia y protección en la enfermedad de Parkinson. Revista de Neurologia.
- Pagonabarraga, J., & Rodríguez-Oroz, M. C. (2013). Rasagilina en monoterapia en pacientes en fases tempranas de la enfermedad de Parkinson y en terapia combinada y coadyuvante a levodopa en fases moderada y avanzada. Revista de Neurologia.
