Hur extrema temperaturer påverkar människokroppen
Exponering för extrema temperaturer kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser och till och med dödsfall. Dessa temperaturförhållanden förekommer vanligtvis i tempererade länder, särskilt på vintern och sommaren.
Den idealiska kroppstemperaturen ligger runt 36-37 °C. Allt över 40,5 °C är hypertermi och hypotermi är allt under 35 °C. Extrema temperaturer kan leda till ett av förhållandena ganska snabbt.
Vill du veta lite mer om ämnet?
Vi har skrivit dagens artikel för att svara på några vanliga frågor om hur människokroppen svarar på extrema temperaturer.
Tål kroppen extrema temperaturförändringar?
Människor har många biologiska mekanismer för termoreglering. Dessa kompletteras av vår medvetna förmåga att tillverka föremål och kläder som är utformade för att förhindra värmeförlust eller överhettning, beroende på omständigheterna.
Kroppen har förmågan att hantera ogynnsamma klimatsituationer tack vare aktiviteten hos många organ och system, som kardiovaskulära och neurologiska system.
Till exempel använder sig kroppen av avdunstning (evaporation) för att svalka sig i varmt väder. Vi gör detta när blodkärlen expanderar nära kroppens yta för att där tappa vätska i form av svett. Motsatsen sker när det är kallt, då fördelningen av blodflödet riktas in mot de vitala organen.
Hur reagerar kroppen på extrema temperaturer när det är varmt?
Extrem hetta är ett ogynnsamt förhållande för oss och om vår kropp är för varm under en längre tid kan det få allvarliga hälsokonsekvenser. Eftersom det är så att temperaturen varierar från region till region har vi utvecklat anpassningsmekanismer som beror på den individuella miljö där vi lever.
Man anser att det är extremt varmt när temperaturen ligger cirka 10 °C över den genomsnittliga övre gränsen för ett visst område, och dessa förhållanden håller sig stabila i några veckor.
Symptom och reaktioner på exponering för extrema temperaturer
Några av de viktigaste kliniska manifestationerna under en värmebölja är:
- Muskel- och buksmärta och huvudvärk
- Riklig svettning
- Trötthet och svimning
- Illamående
- Ökad hjärtrytm
Vet att många av dessa symptom är den naturliga konsekvensen av uttorkning. Ta dig till närmaste akutmottagning så snart som möjligt om du observerar några av dessa symptom.
Vi rekommenderar också att du läser den här artikeln: Allt du behöver veta om normal kroppstemperatur
Sätt att reglera och förhindra överhettning
Du kan följa flera rekommendationer för att undvika hälsoskador när du står inför en värmebölja. Det mest grundläggande du kan göra är att installera en luftkonditionering och fläktar, något som emellertid kan kräva en oväntad ekonomisk investering.
Vi rekommenderar också att du köper eller tillverkar deflektorer, särskilt om ditt hem har många fönster. Du kan enkelt tillverka dessa med kartong och aluminiumfolie.
Att dricka rikligt med vatten och ha löst sittande kläder är grundläggande åtgärder för att bibehålla kroppstemperaturen både inomhus och utomhus. Du kan utnyttja offentliga platser med luftkonditionering, men det är viktigt att du uppsöker omedelbar läkarvård vid något av ovanstående symptom.
Riskgrupper
Både äldre och barn är mer benägna att utveckla medicinska komplikationer vid extrema temperaturer. Personer med kroniska sjukdomar, särskilt de med hjärt- och njursjukdomar, bör också vidta större försiktighetsåtgärder.
Hur reagerar kroppen på extrem kyla?
Definitionen av extrem kyla är motsatsen till extrem värme, dvs 10 °C under den normala temperaturen för området. Det förekommer vanligtvis i tempererade klimat och i samband med vinterstormar.
Symptom på exponering för extrema temperaturer och reaktioner
De viktigaste kliniska manifestationerna av farlig exponering för extrem kyla är:
- Frossa och muskelkramper
- Stickningar
- Ett reducerat medvetandetillstånd
- Färgförändring i extremiteter
Alla dessa symptom, särskilt de två sista, är en indikation att du behöver en utvärdering på närmaste akutmottagning.
Vi rekommenderar också att du läser den här artikeln: Orsakerna till värmeutmattning & hur man behandlar det
Sätt att hantera extrem kyla
Precis på samma sätt som vid värmeböljor kan du i de flesta fall förhindra de negativa effekterna av extrem kyla. Följ bara dessa rekommendationer:
- Gå inte ut om du inte verkligen, verkligen måste
- Ha nödvändiga verktyg för att ta bort snö från omgivningen
- Bär flera lager kläder, inklusive skydd för händer, fötter, öron, nacke och huvud
- Skaffa och installera ett värmesystem i god tid
- Upprätta en beredskapsplan för att ta dig till en vårdcentral i en nödsituation
- Förvara tillräckligt med konserver för situationer som strömavbrott
Riskgrupper
Personer i de övre och nedre åldersgrupperna och personer med kroniska sjukdomar är också mer känsliga för effekterna av kyla. Personer med nedsatt rörlighet bör undvika att lämna huset ännu mer på grund av eventuella hinder som orsakas av snöfall.
Det skadar aldrig att vara medveten om extrema temperaturer
Exponering för extrema temperaturer kräver tusentals liv varje år – ännu fler än naturkatastrofer. De flesta utvecklade länder med tempererat klimat har strategier som syftar till att minska dödsfall av denna orsak.
Ring ditt lokala Röda Kors i en nödsituation och kontakta en läkare om du upplever några symptom.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Flouris, A. D. (January, 2011). Functional architecture of behavioral thermoregulation. European Journal of Applied Physiology, 111(1), 1-8.
- Johnson, J. M., & Kellogg, D. L. (2010). Local thermal control of the human cutaneous circulation. Journal of Applied Physiology, 109(4), 1229-1238.
- López A. Actualidad en termorregulación. Pensar en Movimiento 2014;12(2):1-36.
- Nakamura, K. (2011). Central circuitries for body temperature regulation and fever. American Journal of Physiology. Regulatory, Integrative and Comparative Physiology, 301(5), R1207-1228.
- Organización Panamericana de la Salud. Ola de calor y medidas a tomar – revisión preliminar. Biblioteca sede OPS.
- Schepers, R. J., & Ringkamp, M. (February, 2010). Thermoreceptors and thermosensitive afferents. Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 34(2), 177-184.
- Gómez A. Trastornos de la temperatura corporal. Offarm. 2007; 26(7): 48-53.
- Soteras I, Subirats E, Reisten O. Hipotermia accidental. Medicina Clínica. 2011; 137 (4): 171-177.
- Synder M. Los aspectos más escalofriantes de la hipotermia. Nursing. 2006; 24 (1): 25-28.
