Hjärtrehabilitering - uppföljningsbehandling efter ingrepp

Hjärtrehabilitering är en serie behandlingar som en patient som har drabbats av en hjärtattack genomgår för att kunna återgå till sitt dagliga liv. I denna artikel berättar vi vad det innebär och vem som kan genomgå det.

Hjärtrehabilitering är en etablerad form av aktiv uppföljningsbehandling för personer som antingen har drabbats av en hjärtinfarkt eller som har genomgått hjärtkirurgi, och det finns olika behandlingar för varje fall.

Kort sagt så är hjärtrehabilitering en blandning av hälsoutbildning, träning och känslomässigt stöd. Målet här är att förbättra hjärtpatientens livskvalitet så att de kan återgå till sitt gamla liv så snart som möjligt.

Som ytterligare mål måste personen dessutom vara medveten om de livsvanor de måste ändra för att inte få ytterligare hjärtproblem. Man kan säga att utbildning i hjärtrehabilitering är viktigare än själva träningen.

Många hjärtföreningar runt om i världen rekommenderar rehabiliteringsprogram. Vetenskapliga studier visar att dessa kan minska risken för efterföljande bröstsmärtor och hjärtattacker hos dessa patienter.

Vem kan dra nytta av hjärtrehabilitering?

Hjärtrehabiliteringsprogram är inte lämpligt för en patient med ischemisk hjärtsjukdom. En patient måste uppfylla vissa krav för att kvalificera sig och dra nytta av programmet.

I vilket fall som helst finns det en enighet om att patienter med följande sjukdomar har nytta av programmet:

• Hjärtsvikt: Detta är en patologi där hjärtat inte har tillräckligt med styrka för att pumpa runt blod i cirkulationssystemet. Det påverkar personens dagliga liv eftersom vanliga aktiviteter blir svåra.
• Kärlkramp: Detta innebär återkommande smärta i bröstet orsakad av att inte tillräckligt med blod når hjärtat. Hjärtrehabilitering är viktigt för att förhindra att detta förvandlas till en akut hjärtinfarkt.
• Akut hjärtinfarkt: Detta är en allvarlig och ofta dödlig patologi, som inträffar på grund av en överdriven minskning av blodflödet till hjärtat.
• Perifer arteriell sjukdom: Detta sker när arterioskleros täpper till artärerna i övre eller nedre extremiteterna. Riskfaktorerna liknar dem för ischemisk hjärtsjukdom.
• Kardiologiska operationer: När det inte finns någon annan lösning än kirurgiskt ingripande måste en patient genomgå hjärtrehabilitering för att kunna återgå till sitt gamla liv.
• Hjärttransplantation: Detta är den sista utvägen inom hjärtpatologi. Vetenskapliga framsteg gör detta till ett möjligt alternativ för patienter som inte har något annat alternativ.

Hjärtrehabilitering och uppföljningsbehandling

Det finns tre faser inom hjärtrehabilitering, varav de två sistnämnda motsvarar tränings- och utbildningsprogrammet. Dessa är:

• Hospitalisering eller diagnos: Den första fasen är för att karakterisera patienten. Det medicinska teamet avgör om personen kan dra nytta av rehabiliteringsprogrammet efter noggrann utvärdering, studier och utvärdering.
• Aktivt program: Patienten deltar i ett hjärtrehabiliteringsprogram och börjar en träningsplan, psykologiska intervjuer, hälsoundervisning och medicinsk övervakning för farmakologisk kontroll. Denna fas varar så länge som patienten behöver det.
• Avslutning: Den tredje fasen är en avslutningsprocess som sker när rehabiliteringsteamet är övertygade om att patienten kan fortsätta med livsstilsförändringen på egen hand i sin vardag.

Dessa faser i sker i samverkan med ett vetenskapligt team som oftast utgörs av:

• Kardiolog: Denna person definierar en plan och administrerar en farmakologisk behandling.
• Sjuksköterska: I allmänhet handleder sjuksköterskorna den dagliga delen av programmet och håller en korrekt journal över all fakta som rör detta.
• Kinesiolog/fysioterapeut: Ansvarar för och övervakar övningarna.
• Fysioterapeut: Denna person utvecklar övningarna tillsammans med en fysioterapeut.
• Psykolog: Personen tar hänsyn till patientens känslomässiga faktorer vid hjärtrehabiliteringen och stöder den känslomässiga processen.

Vad händer under hjärtrehabilitering och dess uppföljningsbehandling?

Som vi nämnde i början innebär hjärtrehabilitering inte bara uppföljningsbehandling med kinesiologiska övningar, utan är snarare en hälsoundervisning. Det finns således flera områden, såsom:

• Medicinsk bedömning: En bedömning om vilken form av hjärtrehabilitering som är bäst lämpad och även ett läkemedelsrecept för patientens uppföljningsbehandling med syfte att förbättra interna parametrar.
• Övningar: Detta är ett träningsprogram som patienten bör följa eftersom det förbättrar hjärtmuskeln. De kan variera och sträcka sig från att trampa på en stationär cykel till att göra kontrollerad styrketräning.
• Hälsoutbildning: Den viktigaste delen av programmet är att patienterna ska ändra sin livsstil. De får således utbildning om goda matvanor och fysisk aktivitet. De får också lära sig hur man hanterar stress, när man bör uppsöka läkaren, vilka metoder som är skadliga och hur de bör kontrollera andra sjukdomar som kan komplicera deras hjärtsjukdom.