Genmodifierade livsmedel: fördelar och potentiella risker

Genmodifierade livsmedel tar mer och mer plats på marknaden och det finns många funderingar om vilka fördelar och risker de kommer med. Vi berättar mer nedan.

Genmodifierade livsmedel, även kallade transgena livsmedel eller GMO, är sådana som skapas genom att man kombinerar gener från olika organismer genom rekombinant DNA-teknik.

Detta tillämpas vanligtvis främst på frukt- och grönsaksgrödor, som genomgår modifieringar när det gäller tillväxt, resistens, storlek, smak och näringsvärden. Denna teknik ses idag som ett nyckelverktyg för att hantera globala livsmedelsproblem.

Men dessa livsmedel har inte varit utan kontroverser och oro. Medan vissa lyfter fram deras potentiella fördelar ifrågasätter andra deras säkerhet för människors hälsa och miljön. Så vad är viktigt att känna till om dem? I den här artikeln ska vi berätta mer om funktionerna och möjliga risker med genmodifierade livsmedel.

Genmodifierade livsmedel: Vad är det och vilka funktioner har de?

Genmodifierade livsmedel innehåller en DNA-förändring i sin sammansättning som ger dem vissa förbestämda egenskaper. Genom genteknik överför forskare en gen från en organism till en annan för att ge den egenskaper som den inte har under naturliga förhållanden.

Enligt en recension i Journal of Food Science and Technology var det 1946 som man första gången förstod att man kunde överföra DNA mellan organismer. Därefter, 1983, producerade man den första genetiskt modifierade växten; en antibiotikaresistent tobaksplanta.

1994 godkände amerikanska livsmedelsverket (FDA) en genmodifierad tomatsort som var modifierad för att fördröja mognad efter skörd. Sedan dess har genteknik fortsatt att arbeta inom detta område och idag tillämpas det på flera livsmedelssorter. Inom EU är det idag flera länder som har förbjudit produktion av denna typ av grödor.

Enligt den ovan nämnda källan är följande några av de genmodifierade livsmedel som finns på marknaden idag:

• Sojabönor
• Potatis
• Raps
• Bomull
• Äggplantor (auberginer)
• Morötter
• Tomater
• Sallad
• Melon

Som en publikation från National Library of Medicine klargör, skiljer sig dock processen genom vilken genmodifierade livsmedel skapas från selektiv avel. Det senare innebär urval av växter eller djur med de önskade egenskaperna och en förädling av dessa; sålunda eftersträvar man en avkomma med önskade egenskaper.

Däremot, genom att tillämpa genteknik på mat, kan man välja en specifik gen att implantera. Detta förhindrar inte bara genereringen av oönskade egenskaper, utan underlättar också skapandet av livsmedel med nya egenskaper.

Finns det fördelar med genmodifierade livsmedel?

Under lång tid – och även idag – är det många som varnar för konsumtion av genetiskt modifierade livsmedel. De största kontroverserna kring odling och konsumtion av denna typ av livsmedel har att göra med deras säkerhet för människors hälsa och den miljöpåverkan de innebär.

Och även om detta är en fråga som fortsätter att diskuteras, är verkligheten att under 25 år av kommersiell produktion har ingen begärt publiceringen av studier som visar att de är farliga för vår hälsa. Tvärtom är det studier som visar på framsteg inom bioteknik på detta område som blivit sponsrade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

En publikation i tidskriften Nature visar på följande fördelar med genteknik inom jordbruket:

• Ökad livsmedelssäkerhet
• Ökad skörd
• Ett minskat behov av användning av bekämpningsmedel
• Medicinska fördelar för världens växande befolkning
• Öka motståndskraft hos grödor mot skadedjur och sjukdomar
• Minskade kostnader för livsmedels- och läkemedelsproduktion
• Förbättringar i näringssammansättningen och kvaliteten på vissa livsmedel

Dessutom har framsteg gjorts i utvecklingen av grödor som mognar snabbare och tål aluminium, bor, salt och miljöförhållanden som torka och frost. Med andra ord spelar genteknik en viktig roll för att lösa de förhållanden som hindrar grödans tillväxt.

Andra fördelar som man vill få fram med dessa livsmedel är följande:

• Livsmedel som är mer attraktiva för konsumenterna som är mindre benägna att bli bruna eller få stötmärken.
• Förbättrad smak.
• Ökad hållbarhet och därmed minskat spill i butikerna.

Potentiella risker med genmodifierade livsmedel

Att prata om de potentiella riskerna med genetiskt modifierade livsmedel är ofta kontroversiellt. Sanningen i saken är att åsikterna är ganska delade och både förespråkare och motståndare har sina egna argument. Låt oss ta en titt på vad den här diskussionen handlar om.

Den största oron för genetiskt modifierade organismer har att göra med hur de påverkar konsumenten och hur de påverkar miljön. I själva verket, utöver detta, finns det ekonomiska och sociala konsekvenser.

En publikation från Science In The News från Harvard University förklarar att näringsskillnader, allergiska reaktioner, möjlig toxicitet och genöverföring är anledningarna till att man tror att de kan ha en negativ inverkan på människors hälsa.

Enligt dokumentet har dessa farhågor diskuterats i mer än 100 forskningsstudier där effekterna av konventionella livsmedel har jämförts med genetiskt modifierade livsmedel.

Och även om resultaten är blandade och har beaktats i regleringen av dessa livsmedel, har hälsoenheter som American Medical Association och Världshälsoorganisationen kommit fram till att GMO är säkert för konsumenter.

Vilka är då dessa potentiella risker? Varför så mycket kontroverser med deras närvaro på marknaden? Vi ska besvara dessa frågor nedan.

Allergiska reaktioner

Det finns en liten risk att genetiskt modifierade livsmedel kan orsaka allergiska reaktioner om den genetiska förändringen utlöser produktionen av ett allergen. I detta avseende noterar en publikation i National Center for Biotechnology Information följande:

Exempelvis kan detta inträffa om ingenjörer kombinerar en gen från en paranöt med en från sojabönor. I detta fall kan personer med nötallergi uppleva allergireaktioner när de äter produkter gjorda med den genetiskt modifierade sojabönan.

Men som en artikel i Harvard Universitys Science In The News förklarar, är detta som vilken allergi som helst; om den allergiska personen utsätts för allergenet kommer han eller hon att få en allergisk reaktion.

Hur som helst så är genetiskt modifierade organismer (GMO) föremål för strikt reglering i ett försök att minska dessa risker. Således övervakas inte bara grödor, utan företag måste också ange på sina produktetiketter om en produkt innehåller GMO-derivat.

Cancerrisk

Som beskrivs i en recension publicerad i Current Oncology finns det djurstudier som visar att konsumtion av genetiskt modifierade livsmedel är kausalt kopplat till karcinogener. Studien argumenterar att undvikande av GMO i kosten förhindrar utvecklingen av cancer som uppstår av dessa orsaker.

Det finns dock inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att bekräfta detta. Tvärtom så påpekar samma tidskrift, såväl som Cancer Research UK, att det inte finns några studier som bevisar att genetiskt modifierade livsmedel orsakar cancer hos människor.

Det finns inga bra förklaringar till hur dessa livsmedel kan leda till cancer. När det gäller att undvika denna sjukdom inkluderar kostrekommendationer att prioritera konsumtionen av näringsrika, färska livsmedel och att begränsa konsumtion av ultrabearbetad mat.

Risk för toxicitet

Djurforskning publicerad i Critical Reviews in Food Science and Nutrition visar att konsumtion av GMO med en ökad risk för lever-, bukspottkörtel-, njur- och reproduktionstoxiska effekter. Hittills har emellertid ingen publicerad forskning bevisat dessa effekter hos människor.

Å andra sidan har framsteg inom genteknik minskat risken för toxicitet för vissa ämnen, eftersom det har minskat producenternas behov att använda aggressiva bekämpningsmedel och herbicider.

Resistens mot antibiotika

Detta är kanske en av de mest omdiskuterade effekterna av genmodifierade livsmedel. Vissa GMO innebär förändringar som gör växter resistenta mot antibiotika. Därför antar man det att deras konsumtion hos både människor och djur kan leda till resistens.

I detta avseende visar en rapport publicerad i Academics Review att sannolikheten för sådana effekter är mycket låg. Angående detta anför rapporten följande:

Det finns dock de som anser att man inte bör sätta alltför stor tillit till denna minimala gräns. I ett yttrande som delas i Microbial Ecology in Health and Disease, argumenterar Tore Midtvedt:

Vilken påverkan har genmodifierade livsmedel på miljön?

Den inverkan som genmodifierade livsmedel har på miljön varierar beroende på de lokala förhållandena i odlingsområdet. Precis som med deras effekter på hälsan finns det för- och nackdelar som diskuteras och studeras.

Potentiella fördelar

Forskningen inom genteknik fortsätter att göra framsteg vilket bidrar till att minska jordbrukets miljöavtryck. I en omfattande rapport publicerad i PG Economics lyfter jordbruksekonomen Graham Brookes fram de ekonomiska och miljömässiga fördelarna med genetiskt modifierade grödor.

Rapporten omfattar data från 1996 till 2020 och lyfter fram följande miljöfördelar:

• Minskade utsläpp av växthusgaser från jordbruket. Det gör det möjligt för jordbrukare att anta mer hållbara jordbruksmetoder. Det uppskattas att 2020 innebar GMO-jordbruk en utsläppsminskning på 23,6 miljarder kilo koldioxid.
• Minskat behov av fytosanitära produkter. Det uppskattas att bönder har minimerat miljöpåverkan i samband med växtskyddsmetoder med upp till 17,3 %. Behovet av att använda herbicider och bekämpningsmedel har med andra ord minskat.

Dessutom är många av dessa grödor lättare att transportera och lagra. I och med deras förbättrade egenskaper har de också längre hållbarhet och genererar därför mindre avfall.

Nackdelar

En rapport som delas av Världshälsoorganisationen (WHO) belyser följande miljöproblem kring genmodifierade grödor:

• Ökad risk för korsning; dvs överföring av gener från genetiskt modifierade livsmedel till andra grödor.
• Förlust av biologisk mångfald på grund av minskningen av andra växtsorter.
• Ökad användning av kemikalier i jordbruksmetoder.
• Negativ påverkan på vilda djur.

Vanliga frågor och svar om genetiskt modifierade livsmedel

På grund av den stora mängd information som finns om genetiskt modifierade livsmedel finns det många funderingar om deras närvaro på marknaden, gällande odling, inverkan på hälsan och andra frågor. Nedan ska vi kort svara på några av de vanligaste frågorna.

1. Hur vet man vilka som är genmodifierade livsmedel?

I EU-länder finns en reglering för producenterna som kräver att de informerar konsumenterna om ett livsmedel är genmodifierat. Det ska stå på innehållsförteckningen.

I USA kräver National Bioengineered Food Disclosure Standard sedan 2018 att genmodifierade produkter ska märkas med etiketter som “bioengineered derived” eller “bioengineered”.

2. Vilka är de vanligaste genmodifierade livsmedlen?

I USA är de följande de vanligaste genmodifierade produkterna:

• Sockerbetor
• Gul squash (zucchini)
• Bomull
• Äpplen
• Raps
• Sojabönor
• Majs
• Potatis
• Alfalfa (blålusern)
• Papaya

Det är värt att nämna att många av dessa ingår som basingredienser i andra produkter, som bland annat majssirap, majsstärkelse, vegetabiliska oljor, såser och dressingar, bageriprodukter och socker från betor.

3. Vilka genmodifierade livsmedel bör vi undvika?

Trots att det är ett mycket kontroversiellt ämne finns det för närvarande inga publicerade studier gällande att genmodifierade livsmedel på marknaden är skadliga. Därför kan vi inte lista vilka som du bör undvika. Innan de får säljas på marknaden utsätts de för strikta tester där deras säkerhet utvärderas.

4. Är genetiskt modifierade livsmedel en lösning på världens hunger?

Ett av påståendena som har gjorts om genetiskt modifierade livsmedel är att de kan hjälpa till att lösa problemet med hunger i världen. Denna föreställning är dock långt ifrån verkligheten.

Även om det är sant att dessa grödor skulle kunna tillfredsställa den stora efterfrågan från konsumenterna och även bidra till att tillgodose vissa näringsbehov, är vägen till att utrota hunger mycket mer komplex.

En publikation i Education, National Geographic Society förklarar att genetiskt modifierade livsmedel inte är ett universalmedel mot världens hunger. Den främsta orsaken till hunger är den ojämlika fördelningen av högkvalitativa livsmedel bland de fattigaste samhällena.

Till detta kommer det faktum att GMO kontrolleras av den privata sektorn. Genom patent har stora privata företag gentekniken till sin fördel, vilket begränsar tillgången i verkligt fattiga områden.

5. Vad är skillnaden mellan ekologiska och genetiskt modifierade livsmedel?

Den största skillnaden mellan ekologiska och genetiskt modifierade livsmedel har att göra med odlingsmetoden. Ekologisk livsmedelsproduktion använder förfaranden som klassificeras som “ekologiska”, såsom naturliga medel. Med andra ord använder man inga herbicider, bekämpningsmedel eller konstgödsel.

De är fria från antibiotika, hormoner, tungmetallrester, artificiella färg- och smakämnen och GMO. De är odlade med metoder som bevarar jorden och dess näringsämnen; dessutom använder denna produktion naturresurserna på ett rationellt sätt.

Men även om detta låter bra är tillgången till dessa mer komplicerad. För det första beror det på att de produceras i mindre kvantiteter, eftersom denna produktion ger mindre lönsamhet och vanligtvis innebär fler svårigheter gällande med skadedjur och sjukdomar. För det andra beror det på att de tenderar att vara dyrare för konsumenten jämfört med de som odlas industriellt.

Här vill vi understryka att de flesta naturliga livsmedel inte faller under etiketten “ekologisk”, på grund av att de produceras industriellt, där både kemikalier och teknik används. Hur som helst använder denna produktion sig inte av genetiskt modifierade frön.

Som en artikel publicerad i Health and Food Professionals Association visar finns det inga betydande närings- eller hälsoskillnader mellan ekologiska och konventionella livsmedel. För närvarande finns det inga publicerade studier som visar att det ena är bättre än det andra, varken gällande näringsvärden eller smak.

Samtidigt omfattar produktionen av genmodifierade livsmedel, som vi nämner ovan, användningen av genetiskt modifierade organismer där man eftersträvar bättre näringsmässiga och organoleptiska egenskaper. Det finns som sagt inga publicerade studier ännu för att de skadar hälsan; dessa grödor genomgår dessutom en strikt regleringsprocess av statliga myndigheter och är föremål för säkerhetstester innan de säljs till konsument.

Vad man ska komma ihåg om genmodifierade livsmedel

Tillämpningen av genteknik i grödor har ökat växternas motståndskraft mot miljöförhållanden som tidigare hindrat deras utveckling. Detta har i viss mån underlättat jordbruksarbetet. För att inte tala om förbättringen av olika livsmedels fysiska och näringsmässiga egenskaper.

I vilket fall som helst är det ett ämne som skapar kontroverser och delade åsikter. Medan vissa lovordar deras bidrag till jordbruk och vår kost, fruktar andra en negativ inverkan på hälsa och miljö från genmodifierade livsmedel. För närvarande drar de flesta tillgängliga studier slutsatsen att de är säkra för mänsklig konsumtion.

Men studier pågår fortfarande gällande de långsiktiga hälso- och miljöeffekterna. Förväntningarna är att framsteg inom bioteknik kommer att fortsätta att leda till förbättringar av dessa grödor, både på miljö-, hälso- och socioekonomisk nivå.